Ernst Jünger (1895-1998) var, för att använda Nietzsches begrepp, en av 1900-talets goda européer, han var även krigshjälte, författare, psykonaut och entomolog. Jünger räknade flera av 1900-talets intressanta gestalter bland sina vänner, bland annat lärde han känna Carl Schmitt, Heidegger, Hielscher, Celine och de Montherlant. Hans världsåskådning är lika intressant den, byggd på ett händelserikt liv och goda kunskaper i tyskt och europeiskt tänkande. Jünger myntade användbara begrepp som anark och skogsvandrare, hans fokus på natur, myt och inre frihet, i förening med en kritik av teknologin och nihilismen, är fortsatt fruktbart. I flera avseenden företräder den äldre Jünger, likt sin bror Friedrich Georg, en europeisk djuphöger.
För anglofona vänner av Jünger är Jünger Translation Project en värdefull bekantskap, med översättningar bland annat av An der Zeitmauer, novellen Die Eberjagd, Jüngers maximer om makt och Julius Evolas kritiska analys av hans utveckling efter världskrigen. Den äldre Jünger förutsåg 1993 det 2000-tal som närmade sig, han beskrev det som titaniskt på ett sätt som påminner om Evolas användande av begreppet. Med stycket ”the gods create out of timelessness; the Titans act and invent inside of time. They are related to technology rather than the arts” fångade han deras väsen. Titanerna tillbes inte, de tjänas genom arbete. Jünger skrev att ”their name is hidden behind their action. And so it is that today one no longer says Ouranos, but Uranium. Even Pluto, although earth-mighty, does not number among the Olympians.” Men vår tid är ett interregnum, ”Dieu se retire”, gudarna kommer återvända.
Fram till dess är det titanerna som är de vägledande gestalterna. Vilja och handling snarare än konst och kontemplation, intressant är att Jünger bedömde islam som en religion ”i tiden”. Han identifierade också tendensen till fellahisering i den moderna teknologin, särskilt tydlig idag med tiktok och liknande. Han skrev om detta ”fellahization – an existence without historical conscience and higher aspiration – one lives for the day”. Överhuvudtaget innehåller hans prognoser flera fruktbara fragment. Det gäller bland annat den centrala roll som tiden har för västerlänningar, ”our century can also be characterized as an age of clocks: their precision and runtime approach perfection”. Han tog också upp hur människan försvinner från historien, ”the extraction of man from history will continue on after the turn of the millennium. The great symbols of “crown and sword” continue to lose significance; the sceptre transforms.”.
Spekulativa och fantasieggande är de stycken där Jünger resonerade kring hur det historiska perspektivet är otillräckligt. Med den nya teknologin kommer magin tillbaka i flera biotoper, iphone är bara ett exempel. Jünger menade också att vi kanske redan befinner oss utanför historien, att ”an earth revolution encloses and determines the world revolution”. Han befann sig här lika nära romerska järtecken som samtida klimataktivister, ”we should expect not only losses but also shocks, such as new substances and forces in the inorganic, and new animal species in the organic world. Explorations of the unseen can outweigh the discovery of continents.” Sammantaget är det en intressant prognos, även om det inte är Jünger i egenskap av krigare som vänder sig till andra krigare vi möter utan ett mer distanserat perspektiv där bland annat Hölderlin, Schopenhauer och Nietzsche är närvarande. Distinktionen mellan titaner och gudar, liksom intresset för tiden, hör till essäns behållningar.
Vi läser essän här: Gestaltwandel: Prognosis for the Twenty-First Century
Mer Jünger
Jünger och Godenholm
Ernst Jünger – On Danger
Ernst Jünger i stålstormen
Jünger och Eumeswil
Ernst Jünger och Europa
Ernst Jünger och smärtan
Ernst Jünger – Sturm
Ernst Jünger – På marmorklipporna
Ernst Jünger och Glasbina
Ernst Jünger – Skogsvandringen
Ernst Jünger – Psykonauterna
Revolutionären Ernst Jünger
Ernst Jünger – Farligt möte
Om skribenten: Joakim Andersen
