Alternativen är en nyckelfaktor i människans eller, allmännare fattat, den medvetna varelsens liv. Utan alternativ fyller medvetandet inte någon funktion. Om det i varje situation inte går att göra på mer än ett sätt finns det inte någon anledning att lägga energi på att utveckla en förmåga att vara medveten om vad man gör. Utan […]
Den hegemona ideologin uttrycks bara till vissa delar explicit, dessa delar motsvarar heller inte nödvändigtvis ideologins egentliga väsen. Ett välkänt exempel torde vara att den av sina företrädare beskrivs som ”anti-rasistisk” men i själva verket är en mot vita människor riktad rasideologi. Viktiga aspekter av ideologin uttrycks överhuvudtaget inte i ord, man får därför använda […]
Det basala värdet för varje levande varelse är energi. Utan energi kan en varelse inte fortsätta att existera. Eftersom det bara är agenter, d.v.s. varelser med en fri vilja eller m.a.o. med förmågan att välja och handla självständigt, som kan ha värderingar och som kan värdera saker (i sin omgivning) är energi mer exakt det […]
Inledande förklaring Den här texten är den första i en serie uppsatser om ekonomi. Egentligen vet jag inget om ekonomi. Att skriva de här uppsatserna är ett sätt för mig att försöka förstå ämnet litet bättre. ”Pengarnas logik” är en arbetstitel. Den är inte fullt adekvat – och blir det nog allt mindre ju längre […]
I dagarna förelogs Muharrem Demirok av Centerpartiets valberedning till ny partiledare efter Annie Lööf. Som brukligt är förs därefter en debatt om den tilltänkte efterträdarens lämplighet och bakgrund, i Demiroks fall hade vi dock att göra med två debatter. Den ena inom etablissemanget, den andra inom den etablissemangskritiska sfären. Dessa debatter avslöjar mycket om hur […]
Elvis Presley tillhör vår tids främsta musiker, i sina bästa stunder genuint inspirerad. I kombination med hans röst och karisma har detta gjort honom ikonisk, bland annat uttrycker oviljan att se honom som död och mängden Elvisimitatörer att vi här har att göra med något tydligt utöver kulturindustrins vanliga produkter. Från Cage och Pilarm till […]
Bertil Lundman (1899-1993) var en svensk antropolog, i sin forskning intresserade han sig inte minst för fysisk antropologi. Han använde sig tidigt av blodgrupper som ett av flera verktyg för att utforska olika populationers historia och släktskap. Ett av Lundmans bidrag till antropologin och Nordens historia var studierna av den så kallade tydalentypen. Denna särpräglade […]
Carl Schmitt har varit en återkommande och värdefull bekantskap på Motpol, bland annat i egenskap av nykter analytiker av det politiska. Hans resonemang kring vän-fiendedistinktionen, suveränen, nomos, partisanen och undantagstillståndet har influerat såväl högerns som vänsterns tänkare. Den konservativt revolutionäre Schmitt var även en underskattad civilisationskritiker, i verk som Hamlet or Hecuba identifierade han aspekter […]
Joseph Deniker (1852-1918) var en fransk-rysk vetenskapsman, idag mest känd som antropolog och författare till The Races of Man. Han var verksam under en period när antropologin studerade inte bara religion och samhällsformer utan även fysiska aspekter, det som idag bär namnet fysisk antropologi. Deniker är intressant inte minst idé- och vetenskapshistoriskt. Races of Man […]
När 2022 lider mot sitt slut kan det vara på sin plats att försöka summera året som gått och identifiera de viktigare mönstren i gyttret av olika händelser. Flera mönster kan urskiljas, från fortsatt folkutbyte och våldets återkomst i det offentliga rummet, över kriget i Ukraina och kampen om yttrandefriheten, till kulturindustrins fortsatta radikalisering och […]
För den som är intresserad av våra germanska förfäder och deras världsbild är Otto Höfler (1901-1987) en guldgruva, på samma gång vetenskaplig och inspirerad. Ett bra exempel på detta är Der Sakralcharakter des germanischen Königtums, där Höfler utforskade det germanska kungadömet och dess sakrala karaktär. Hans tes var att den politiska ordningen hos germanerna var […]
Ett av den nya högerns mer fruktbara perspektiv, vidareutvecklat inte minst av de franska identitärerna, rör synen på identitet. Tre nivåer av identitet, regional, nationell och europeisk, förstås som komplementära. Någon konflikt dem emellan finns inte nödvändigtvis, tvärtom förstärker och bekräftar de i ett sunt samhälle varandra. Synsättet har tydliga beröringspunkter med såväl den federativa […]