-
Göra sig dum – eller inte?
En förklaring till varför indoeuropéer har relativt sett svagare kollektiv identitet än andra folkgrupper: Om vi utgår ifrån att de indoeuropeiska folken är generellt sett intelligentare, kunnigare, kreativare och driftigare än andra folk (”Ge mig belägg för detta upprörande påstående!” ”Öppna ögonen!”) kan detta förhållande vara en del av förklaringen till de svårigheter som dessa […]
-
Knight och The Five Percenters
Flera av hiphopens mer centrala uttryck, som ”G”, ”word” och ”breaking it down”, härrör egentligen från de i Sverige tämligen okända ”femprocentarna”. Deras Nation of Gods and Earths utgör en både religions- och samtidshistoriskt intressant miljö med rötter i afro-amerikansk mylla, bärare av arv från mystiker och grupper som Noble Drew Ali, Moorish Science, Wallace […]
-
Sebastian Junger – Tribe
En möjlig definition av stammen är den grupp människor man hjälper att föda och att försvara. Ett samhälle som förvägrar sina medlemmar möjligheten att osjälviskt handla på det viset är ingen gemenskap. Så resonerar Sebastian Junger i Tribe, en givande betraktelse av den moderna världen med stamsamhällets tidlösa perspektiv som utgångspunkt. Junger är journalist, bland […]
-
Oswald Spengler och klassanalysen
Oswald Spengler är genom sitt historiska och realistiska perspektiv en av de mest värdefulla bekantskaperna för oss ”aftonlänningar”, i ett åldrat och hårt ansatt Västerland. De styrande förstår och uppskattar inte längre vår högkultur men Spengler ger flera inblickar i dess väsen. Inblickar som använts konstruktivt av bland annat Ricardo Duchesne och David Engels. Det […]
-
Wittfogel och Rom
Vi bevittnar idag enträgna försök från sammanväxta eliter att etablera en postmodern totalitarism, mindre intressant under vilket tecken men just nu till namnet liberalt. James Burnham beskrev tidiga inkarnationer av detta projekt som den manageriella revolutionen, och analyserade vikten av konkurrerande eliter och grupper för frihet i ett samhälle. Sådan konkurrens strävar dagens eliter efter […]
-
Krigsmaskinen
Bland det sena 1900-talets märkligare filosofer finner vi Gilles Deleuze och Felix Guattari, männen bakom verk som Anti-Oedipus och A Thousand Plateaus. Trots, eller snarare på grund av, sina både vulgära och svårgenomträngliga textmassor kom de att spela en betydande roll för den kontinentala filosofin och många vänsternietzscheaner. Här finns för övrigt ett uppslag till […]
-
Ett rike efter Sverige
Den första ariernVem var den första ariern? Varifrån kom det rusande blod, som flödat genom otaliga hjältars sår? Varifrån kom den rena ande, som alltid längtat efter skönhetens yttersta himmel? Varifrån kom den mäktiga nyfikenhet, som korsat tusentals horisonter? Den ömma kärleken till allt liv? Den våldsamma grymheten mot varje fiende? Den aldrig sinande viljan, […]
-
Djuromsorgen i det svenska bondesamhället
Det moderna samhällets självbild är positiv på gränsen till skrytsam. Man menar att förr i tiden var det mörkt, våldsamt, dumt och vidskepligt, men tack vare 1789 års idéer och borgarklassens framgångar så har det blivit bättre och bättre. Alla krig har, för att ta ett exempel, som genom en lyckosam händelse vunnits av de […]
-
Slavoj Zizek och självhatet
Den akuta fasen av BLM börjar redan ebba ut, det fysiska vredeskapital som uppbådades institutionaliseras nu istället i storföretags, sociala mediers och myndigheters regelverk och verklighetsbeskrivning. Då är det också dags för den slovenske filosofen Slavoj Zizek att kommentera vissa inslag i det som skett. Zizek är en av samtidens mer givande tänkare, klartänkt och […]
-
Oswald Spenglers brevväxling
Oswald Spengler är idag mest känd för sitt magnum opus Aftonlandets undergång. Han var även en flitig brevskrivare, om än en bitvis ofrivillig sådan. Många av hans brev lämnar därför en del övrigt att önska litterärt, i jämförelse exempelvis med Lovecraft uppnår brevskrivandet inte karaktären av en konstform hos Spengler. Men som inblickar i hans […]
-
Slavoj Zizek och manifestet
Slavoj Zizek är en av samtidens mest intressanta tänkare, ofta rör sig hans analyser bortom den rena vänstern och kan läsas av alla. Ett exempel på det är The Relevance of the Communist Manifesto från förra året. Zizek återstiftar där bekantskapen med det beryktade manifestet (att jämföra med vår egen läsning av manifestet från höger). […]
-
Slavoj Zizek och pandemin
Slavoj Zizek är en av den samtida vänsterns mest namnkunniga företrädare, den slovenske kommunisten är även en av de mer givande. Detta inte minst på grund av hans intresse för populärkultur, konsumism och ideologi, hans lacanska psykologi och hans tillgänglighet. Zizek har också återkommande funnit inspirationskällor i högern, främst Hegel men även andra som Schmitt, […]
Följ oss på Facebook
Populärt
-
Slavoj Zizek och självhatet
-
Ett rike efter Sverige
-
Djuromsorgen i det svenska bondesamhället
-
Oswald Spengler och klassanalysen
-
Sebastian Junger – Tribe
Nytt från Arktos Journal
- Dialectics for the Right – Part 2
- Dialectics for the Right – Part 1
- Occasional Thoughts in a Crisis
- Autobiographical Fragments
- Majorities, Farming, and the Environment