Muslimer i väst demonstrerar för sharia. Vi hade till exempel en demonstration i Helsingborg 24/1 på detta tema, sharia för Sverige. En liknande manifestation hölls i Stockholm utanför Riksdagshuset i slutet av december 2010.
Nu har jag fått veta att denna shariavurm bland västmuslimer, den syftar bara till att införa sharia för muslimer. Endast muslimer ska omfattas av dessa lagar om (mutatis mutandum) stening, avhuggen hand vid stöld, hängning av våldsverkare etc medan västerlänningar fortsätter lyda de lagar som redan gäller i respektive land. Men detta är ändå oacceptabelt. EN lag ska gälla i ett land, inte två parallella. Att ha Svera rikes lag för svenskar och sharia för muslimer i det här landet, det blir ju lika med exterritorialrätt för de sistnämnda.
Exterritorialrätt: det är att lyda sitt eget lands lagar och inte behöva lyda värdlandets. Samma system fanns t ex i Japan under kolonialismens dagar: de västmänniskor (amerikaner, engelsmän, fransmän) som vistades där efter landets öppnande 1853 behövde inte lyda japansk lag utan kunde lyda respektive eget lands lag. Detta var en vagel i ögat på japanerna, det var förtäckt kolonialism. Fram mot sekelskiftet avskaffades så exterritorialrätten och västfolk måste vistas i landet på samma villkor som japaner. Japan hade hävdat sin rätt som självständig nation.
Detsamma ska råda i Sverige: svensk lag gäller här. Någon sharia ska här aldrig komma ifråga, varken för muslimer eller andra. Att tillåta sharia i Sverige vore ett krypto-kolonialt kryperi som skulle vara helt absurt.
”One law for them, another one for us…?” regeringen Reinfeldt gillar ju att svärma för envar exotisk rättsidé, som rättigheter för illegala invandrare, så vi får se vad han anser om detta. Mitt budskap är däremot klart: EN lag ska gälla, ingen sharia i Sverige någonsin. Sedan får islams apologeter komma och säga att modern sharia kan betyda mycket, den betyder en sak här och en annan där. Men principen det gäller är inte sharias eventuella kvaliteter i sig, det gäller exterritorialiteten. Som inte ska få komma ifråga i detta land, aldrig, never.
– – –
Vad enkelt allt hade varit om jag vore ateist. Då hade jag förnumstigt kunna utbrista: ner med islam och kristendomen med! Bort med all religion, låt oss alla leva i nihilismens tusenårsrike! Men nu kan jag inte säga så för jag är troende. Tillvarons innersta natur är andlig och det uttrycker jag, bland annat, genom min tro på Kristus som frälsaren, som porten till det gudomliga. Så om muslimer genom sitt ärliga credo finner detta dylika gudomliga, om de därigenom praktiserar sin vardagsesoterism (= tillvarons innersta natur är andlig) så kan jag bara lyckönska dem.
Dock börjar mitt tålamod för muslimer tryta. Muslimer i Sverige: ni har brutit överenskommelsen, den tysta överenskommelse som säger att andra trosutövare (andra = icke-kristna) får komma till Sverige och utöva sitt credo om de gör det diskret, utan politiska manifestationer. Men muslimer i Sverige accepterar ju inte detta, det ska demonstreras för sharia (se ovan), det ska ställas krav, krav, oändliga krav, krav som inte rör trons fem pelare specifikt utan den muslimska kulturen i stort.
Felet här är delvis att svenska myndigheter är så mjäkiga. Allt muslimerna pekar på får de, även om det går på tvärs mot svensk tradition (som halalslakt).
En kär jämförelse: buddhister kan komma hit och utöva sin religion utan att vi andra störs. Det handlar inte bara om att de är få, det är en annan tradition, en diskretare stil – en mer ”nordisk”, en mer passande för svenskt kynne i så måtto att den är ödmjuk, nöjd med det den får, artig, tar seden dit den kommer. Muslimer har däremot en tendens att känna sin heder solkad om de inte får som de vill i någon fråga. Väx upp säger jag, anpassa er till ert värdland – ert generösa värdland som låter er komma hit och utöva er religion fritt. Men något tack hör man aldrig, det ska bara vara mer-mer-mer. Sharia för Sverige – jo tjena!
Relevant
Islam är en kontroversiell religion
Svensson och islam
Om skribenten: Lennart Svensson
