Historiskt sett har vi européer en rik musikskatt att ösa ur. Vi har gregoriansk sång, folkmusik och klassisk musik mm. Men det skapas också ny europeisk musik hela tiden. Här ska jag lyfta fram två sånger som kan vara tilltalande för en del av motpols läsare. Dessutom säger de något om tidsandan. Vissa säger att allt är politiskt, men de här låtarna anknyter i alla fall inte till något parti eller någon särskild ideologi. Så sett är de inte politiska.
Den första låten är Death in Junes ”Rose clouds of holocaust”. Är inte den ett uttryck för förintelseförnekelse? Den har ju orden ”lies” och ”holocaust” i samma text . Den nya inkvisitionen har mycket riktigt försökt stämpla DIJ som ett naziband. Så här skriver de: ”Death in June (DIJ) is not a typical white power nazi band – they do not shave their heads, sing about lynching Blacks or rant about Jewish conspiracies.” Men ändå är de nazister, får vi veta. Att sångaren och låtskrivaren Douglas P är en bög som har spelat i Israel hjälper inte som motargument. Det här kan leda till ett ändlöst och tröttsamt käbbel. Men det är meningslöst att försöka argumentera, för tankens ghostbusters är inte mottagliga. De vet vad det egntligen handlar om. Om du säger emot dem så bevisar det din skuld och om du accepterar deras beskrivning så säger de: ”Vad var det vi sa?” Hela saken liknar vad som hände Dan Park nyligen. Tankepoliserna saknar både humor och fantasi. Allting är svart eller vitt, det finns inget däremellan och det finns inga andra färger, inte blått, rött eller grönt. På youtube har dock Anastasia Andreadou satt ihop en video till sången som ger en helt annan mening åt den än den som tankepoliserna tycker sig se. Den som är besatt av nazism och rasism ser nazister och rasister överallt. Men sitter inte allt i betraktarens ögon?
Den andra sången heter ”City of Decay”. Gruppen heter ”A Challenge of Honour”. Bara namnen slår an strängar hos mig, för lever vi inte i en stad i förfall? Jag tänker på hela västvärlden som en symbolisk stad. Och är inte mijön en utmaning för hedern? Det är lätt att dras med i den allmänna rörelsen som likt en malström suger oss nedåt.
Musiken för mina tankar till grupper som Joy Division och andra darkwavegrupper. På youtube har Giorgos Kormikiaris satt ihop en lämplig video till låten med scener från Taxi Driver.
Lämna ett svar