Den svenske youtubern Pewdiepie, även känd under namnet Felix Kjellberg, är en av internets mest populära underhållare. Han har under senare år flera gånger hamnat i konflikt med politiskt korrekta åsiktspoliser, om detta har vi tidigare skrivit på Motpol. Helhetsbedömningen av Kjellberg var då att han är ”intelligent och kreativ. Hans framgång i sin sfär framstår kort sagt som välförtjänt, han anstränger sig för att skapa material för sina följare och tycks bry sig om dem.” Vi har här kort sagt att göra med en intressant människa med potential att utvecklas i flera positiva riktningar, en människa som i längden kan uppleva den rena underhållningsnischen som rolig men begränsad. Detta bekräftades nyligen i samband med att Kjellberg återigen orsakade rubriker, denna gången främst i althögern. Han har startat en bokklubb, där han uppmuntrar sina miljontals följare att läsa bra böcker. Valet av böcker är inspirerande, det rör sig både om klassiker och om filosofiska verk. Både Kafka, Jordan B. Peterson, Nietzsche och Hemingway dyker upp. Det är generellt sett författare som Motpols läsare ofta är bekanta med, böcker som kan vara nyttiga bekantskaper för vår tids rotlösa unga på jakt efter mening. En del berör det historiska Japan, en nyttig kontrast till dagens ”Väst”, andra berör dystopiska skildringar av fram- eller samtiden, som Huxley, Easton Ellis och Bradbury, andra tar upp filosofi och meningen med livet, som Peterson, Nietzsche och Frankl. Här för Pewdiepie för övrigt tankarna till en av de mest konstruktiva aspekterna hos althögern, fokus på självförbättring genom läsning av bra och centrala böcker. Tolkningarna är ofta träffsäkra, bland annat av Nietzsche och Peterson, Kjellberg har en naturlig talang för sin nya roll.
Verkligt intressant är att Kjellberg nyligen upptäckt den japanske författaren Yukio Mishima, en av mina egna favoriter. Han beskriver denna upptäckt som mycket givande, och Mishimas författarskap som fantastiskt. I sin bokklubb rekommenderar han bland annat The Sailor Who Fell from Grace with the Sea, komplett med en insiktsfull tolkning av bokens symbolik, och Den Gyllene Paviljongens Tempel. Det hela är positivt dels eftersom det är bra och intressant litteratur på gränsen till en litterär högermiljö, dels eftersom detta betyder att Kjellberg tar ännu ett steg i riktning mot att bli en god mentor för en generation av unga. Om detta kommer innebära att Pewdiepie härnäst läser Ernst Jünger eller di Lampedusa återstår att se. Vi lever oavsett vilket i spännande tider.
Det aktuella youtubeavsnittet ser vi här:
Om skribenten: Joakim Andersen
