Göticismen är en återkommande strömning i nordisk historia. Den har tagit delvis olika former under olika perioder, gemensamt är dess karaktär av mytologi och antropologi. Så spårar göticisterna nordbornas historia tillbaka till en mytisk högkultur, och anknyter till Evolas Hyperborea. Så skisserar de också en antropologi, med utgångspunkt i arvet från denna högkultur. Tonvikten har varierat historiskt, Bureus var exempelvis djupt intresserad av etymologi och språkets mystiska innebörd, medan senare göticister lagt större fokus vid vikingatiden. Idag bevittnar vi en spännande utveckling inom den genetiska forskningen, där man laborerar med allt från ”Ancestral North Eurasians”/”sibermen”/”Hyperboreans” till det alldeles nyss bekräftade neanderthalarvet. Även vad gäller antropologin har fokus i viss mån varierat, bland annat på göternas visdom, kunskaper, oberoende och mannamod. Möjligen kan man här identifiera en viss degeneration, från fokus på visdom till mer sekulära och materiella faktorer.

Med en traditionalist som Evola, och med Wirth, överlappar göticismen i varje fall i tron på en nordlig högkultur, Hyperborea och ”ljuset från Norden”, liksom i övertygelsen att både traditioner och människoideal från denna är möjliga att följa och förverkliga historiskt. Intresset för myten som ledtråd till den allra äldsta historien förenar dem också.

Rudbeck och Atlantican

Bland göticister i bred mening finner vi universalgeniet Olof Rudbeck (1630-1702). I likhet med flera andra svenska mystiker, som Bureus, Linné och Swedenborg, var han också väl förankrad i vetenskapen, och upptäckte bland annat lymfsystemet. Rudbeck är idag känd för sitt väldiga verk Atlantican. Med utgångspunkt i allt från ortsnamn till myter identifierade han där Platons Atlantis som Sverige. Han återknöt bland annat till grekiska myter om de visa hyperboréerna längst i norr, och tolkade resor till Hades som resor norr om polcirkeln. Bland annat skulle den blinde siaren Teiresias ha varit en samisk shaman.

En intressant presentation av Rudbeck och Atlantican är artikeln Atlantican och Nordens Orakel på bloggen Reseanteckningar. Reseanteckningar tycks ha varit vilande sedan 2009, men där finns ett flertal artiklar av intresse för traditionalister och andra. Bland annat om Goethe, Walter Benjamin, Jünger, svenska sufier, och Tolkien. Intressant är också presentationen av svenske författaren och anarkisten Erik Lundberg, för mig en ny bekantskap. Det hela är kort sagt väl värt en närmare bekantskap, artikeln om ”Nordens orakel” är då en god introduktion.

Relaterad göticism

Herman Wirth och det arktiska urhemmet
Bal Tilak – The Arctic Home in the Vedas
Stiernhielms Herkules – fragment av en svensk tradition
Johannes Bureus – Lejonet från Nordanlanden
Esaias Tegnér som göticist
Meurling, Marx och Geijer

Om skribenten: Joakim Andersen

Joakim Andersen driver sedan 2005 bloggen Oskorei. Han har akademisk bakgrund med samhällsvetenskaplig inriktning och ideologisk bakgrund som marxist. Denna bakgrund kommer idag till uttryck i ett intresse för idéhistoria och ett fokus på strukturer snarare än personer och grupper (motståndaren är kort sagt den nya världsordningen, inte muslimer, judar eller andra grupper). Under årens lopp har inflytandet från Marx kompletterats med bland annat Julius Evola, Alain de Benoist och Georges Dumezil, då marxismen saknar både en hållbar teori om det politiska och en antropologi. Idag identifierar Joakim sig inte fullt ut med någon etikett överhuvudtaget, utan betraktar fixeringen vid bland annat den tänkta konflikten mellan ”höger” och ”vänster” som något som skymmer vår tids verkliga frågor. Hans blogg har även fortsatt ett idéhistoriskt fokus, och introducerar gärna utländska strömningar för en svensk publik.