Innan vi startar morgonrodnaden med mitt första inlägg på motpol så vill jag tacka redaktionen för äran att bli skribent på denna ledstjärna som vi även känner till under namnet motpol.nu. Tio år av metapolitik har gett hopp och resultat. Som nybliven skribent så ska jag inte ge ett svikande ord för publiken. Mitt namn är Robin Carell och jag har tidigare skrivit ett par gästkrönikor för motpol. Nu bär det av för något större. Nu har jag fått chans att ta del av liberalernas största skräck – den konservativa tankesmedjan. Mina texter kommer främst att kretsa kring samtidsfenomen och de små värden vi kan extrahera ur dem. Så här följer mitt första inlägg. Låt mig introducera Mickey och Mallory:
Vi får i Natural born killers (1994, skriven av Quentin Tarantino och regisserad av Oliver Stone) följa paret Mickey (Woody Harrelson) och Mallory (Juliette Lewis) Knox som har slitit sig loss från det slentrianmässiga och traumatiserade livet för att bege sig ut på en mordturné längsmed den ökända vägen route 66 i USA.
Bakgrund
Båda huvudrollsinnehavarna levde ett traumatiserat liv tills dagen då de möttes. Mickey växte upp under knytnävens regler och Mallory under sexuella trakasserier från sin far. För att bryta trenden så valde de att ha ihjäl Mallorys föräldrar. Nu bar det av för att möta den amerikanska drömmen med hagelgevär i näven. Hack i häl har de den excentriske psykopaten och tillika polismannen Jack Scagnetti (Tom Sizemore) som är beredd att göra vad som helst för att fånga in Mickey och Mallory, helst med kameror i högsta hugg. I tävlingen om rampljuset får vi även ta del av reportern Wayne Gales (Robert Downey Junior) kamp om att komma så nära Mickey och Mallory som möjligt. Scenografin är väldigt schizofren med en hel del snapshots och tecknade inslag. Det bygger ett djup som inte tidigare hade skådats på den vita duken. Det fångar många aspekter på ett bestialiskt men samtidigt hypnotiskt vis.
Mickey och Mallory
Det finns väldigt mycket intressant att hämta i filmen. Bland annat symbiosen mellan Mickey och Mallory, man och kvinna. Det är en symbios som mer eller mindre är borta i dessa moderna tider. Vi får snabbt reda på vem det är som tar besluten och vem det är som leder de båda in i det mörka. Om man ser helhetsperspektivet så är det Mickey som föder sitt ingrodda våld genom Mallorys svaghet som har åstadkommits av hennes far. Det är en spännande symbios och relationen anser de båda är starkare och av högre betydelse än deras omgivning som de ser som ett gäng lamm som ”halvvägs alltid möter sin seriemördare”. Mickey och Mallorys gemensamma gestalt bygger på vilja och överlägsenhet genom att begå brott i form av brutala mord som de anser är det mest rena man som människa kan göra.
You will never understand, Wayne. You and me aren’t even the same species. I used to be you, then i evolved. From where you’re standing, you’re a man. To me, you’re an ape. Not even a ape, you’re a media person. – Mickey under en intervju med reportern Wayne Gale
Förutom sin blodtörst så är de även törstiga efter att skapa krigsrubriker i media. Detta blir mer än tydligt i öppningscenen när vi får se mickey läsa om sig själv i tidningen i en liten och lantlig restaurang. Ett par minuter senare är alla förutom en slaktade inne på restaurangen. En person som ska leva vidare för att ”tell the story of Mickey and Mallory”. Med andra ord så gör de sig själva med hjälp av media till en produkt.
Slutligen
Alla fyra personer vi får följa har en sak gemensamt och det är jakten på rampljuset. Stones budskap med filmen är att media föder sina mördare som i sin tur föder fler offer. Stone har verkligen snappat upp vartenda en liten aspekt av en massmördares psyke och dess vilja till överlägsenhet . Vi känner igen det i verkligheten genom Pekka Eric Auvinens egna tolkning av ”viljans makt”. Enligt Mickey och Mallory så är de bortom gott och ont. De har utvecklats till något större och detta stora växer efter varje tidningsrubrik. Det är en film att rekommendera. Vidare så bör det tilläggas att Oliver Stone har gjort sig känd inte bara som en simpel Hollywood regissör utan även så är han mannen bakom filmbiografin Snowden. Med andra ord så har han gjort sig ytterst kontroversiell i mainstream rummet.
Om skribenten: Robin Carell
