Gustavianerna och pliktidealet

Aktuellt, Historia, Ideologi, Politik

  • 16
    Delningar

Det sägs att Jacob Johan Anckarströms idé att röja Gustav III ur vägen väcktes under ett besök på Gotland något år efter den franska revolutionen. Om Åkesson kom på idén att undanröja Gustav Kasselstrand under Almedalsveckan 2014 vet jag inte. Kanske får vi läsa svaret i samma historieböcker som berättar om revolutionen 2022 då män med vita armbindlar ställde tidigare makthavare till svars.

Att uppmärksamma Gustav III kan få sina följder. Det fick jag erfara för fem år sedan då det förklarades oförenligt med Sverigedemokraternas värdegrund att dela trubaduren Stefan Anderssons komposition Revolution från föreställningen Teaterkungen. Partiet passade samtidigt på att ta avstånd från Gustav III eftersom 1700-talskungen inte stod för ett parlamentariskt styrelseskick i enlighet med SD:s 2000-talsprogram.

Det har uppmärksammats att dagens politiker sällan gör några historiska referenser i sina tal. Anledningen är troligen att de helt enkelt inte är historiskt bevandrade, och företrädarna för det riksdagsparti som pratar mest om betydelsen av vår svenska historia vet förmodligen lika lite som de andra. Ikväll har Åkesson möjlighet att revanschera sig, och då vill vi gärna höra talas om någon annan historisk personlighet än Per Albin. Man kan stilla undra om Jimmie känner till att försvarsminister Hansson stod för en radikal nedrustningspolitik som hotade Sveriges säkerhet.

En samtida socialdemokrat var tysken Ernst Niekisch. Under 1920-talet började han vända sig mot marxismens tro på en internationell socialism. Niekisch inspirerades av Oswald Spenglers stridsskrift Preussentum und Sozialismus där författaren betonade de preussiska dygderna plikt, ordning och rättvisa till skillnad från den franska revolutionens slagord om frihet, jämlikhet och broderskap.

Man får förmoda att Gustav III hade plikten som ledstjärna. Hans morbror var den preussiske giganten Fredrik den store. Idag är det ovanligt att politiker talar om plikt, men en av dem är riksdagsmannen Mikael Jansson som under våren anslöt sig till gustavianerna i Alternativ för Sverige. Jansson har alltid framhållit pliktsamhället som en föredömlig modell.

En av landets mest omtalade kulturpersonligheter Horace Engdahl uttalade i en intervju i våras att han ser det som sin plikt att kvarstå till sin död i den akademi som grundades av Gustav III. Att den svenska värnplikten åter tagits i bruk är ett annat tecken i tiden, och framtiden tillhör alldeles säkert dem som framhåller plikten som ideal. Åkesson har mig veterligen inte gjort värnplikten, men Alternativ för Sverige leds av en livgardist och en fallskärmsjägare. Svenska akademins tidigare ständige sekreterare gjorde för övrigt värnplikten på Försvarets tolkskola.


  • 16
    Delningar