Italiens president Sergio Mattarella hade knappt hunnit uttala den blivande premiärministerns namn innan han medvetet kvävde folkets republik i sin linda. Mattarella gjorde något som mig veterligen ingen italiensk president tidigare gjort, han vägrade godkänna finansministern i den blivande regering vars premiärminister han själv precis godkänt. Som skäl för obstruktionen uppgavs den föreslagne finansministerns kritiska inställning till EU, alltså precis den politik som det italienska folket röstat för, och som Femstjärnerörelsen och Ligan kommit överens om i ett gemensamt regeringsprogram.

Finansministerkandidaten Paolo Savona har liknat eurozonen vid ett tyskt fängelse, och denna beskrivning tolererar vare sig Jean-Claude Juncker eller Angela Merkel. Grönt och gult i italiensk politik skiljer sig markant från grönt och gult i Tyskland. Matteo Salvini, Ligans gröne jägare, var förutbestämd som inrikesminister, och den som skulle ge order om utvisning av en halv miljon illegala invandrare. I Tyskland är Die Grünen det parti som ivrigast påhejat Angela Merkels öppna-gränser-politik. Luigi Di Maios gula stjärnor är en tydlig anti-etablissemangsrörelse vars inställning till EU-byråkratin är raka motsatsen till de tyska liberalernas vurmande för all sorts överstatlighet.

Mattarellas mjuka statskupp är ett politiskt övergrepp inom lagens ramar, men i italienarnas ögon är det allt annat än legitimt. Många väljer att resignera, men på flera håll råder nu närmast en revolutionär stämning. Förhoppningsvis kan detta bli gnistan till en verklig folklig revolt.

Om skribenten: Patrik Ehn

Patrik Ehn är en svensk folkbildare och opinionsbildare. Han är utbildad vid Uppsala universitet och har en filosofie kandidatexamen med kulturgeografi som huvudämne. Tidigare var han gruppledare för Sverigedemokraterna i Göteborgs kommunfullmäktige och Västra Götalands regionfullmäktige. Ehn satt även med i partiets centrala valberedning och representerade Sverigedemokraterna i Kyrkomötet. Därmed betraktades Ehn som en av de ledande företrädarna för sitt parti. Patrik som tidigare varit bosatt i Tyskland, har ett stort intresse för den konservativt revolutionära idéströmningen som var rådande där för hundra år sedan. Patrik Ehn har också studerat internationella relationer och skriver gärna utrikespolitiska betraktelser, både om Centraleuropa och Sydafrika där han vistats under långa perioder.