Lästips: Memetik och fysiognomik

Aktuellt, Historia, Ideologi, Kultur, Metapolitik, Politik, Rekommenderat, Samhälle

En av de mest givande bekantskaperna idag är skribenten bakom pseudonymen Fnordspotting, på samma gång bildad, intelligent och redo att bege sig ner i halvt bortglömda och övervuxna kaninhål. Den differentierade Fnordspottaren har den senaste tiden utforskat ett spännande sådant terra nullius i den senmoderna världsåskådningen, genom en serie expeditioner som visat sig synnerligen fruktbara. Kopplingen mellan 1968, ett toxiskt memkomplex/ideovirus, och en distinkt fysiognomik har stått i fokus och en intressant hypotes skisserats.

Utgångspunkten är att det vi idag ofta kallar 1968, med uttryck som ”studentrevolt”, ”sexuell revolution”, hippies et cetera, var en anomali och en historisk brytning. Fnordspotting har ”läst” bilder och inspelningar från 1900-talet och utifrån dessa dragit slutsatser om den allmänna tidsandan, i förbigående sagt ett projekt även Ludwig Klages och snart sagt varje vänsterteoretiker som medvetet eller omedvetet påverkats av honom ägnade sig åt. Klages skrev om detta att ”all relics of culture in principle capable of interpretation”, det inkluderar uppenbarligen allt från filmer och reklamsnuttar till bilar, kläder och musik. Det är en krävande ansats Klages och Fnordspotting företräder men väl genomförd kan den avslöja mycket om ett samhälle. Fnordspotting skriver om projektet i inspirerande Det memetiska 1900-talet att ”i bilder och inspelningar – och i förlängningen ofta även i föremål och byggnader – från en viss tid, fångas nämligen inte sällan också precis hur samhället och tiden som producerade dem mådde.” I förbigående sagt är det en övning var och en bör ägna sig åt med jämna mellanrum, även om den kan leda till hisnande tankebrott (”en morgon när herr K vaknade fann han till sin förvåning att såväl reklamer som barnprogram genomsyrades av misandriska och gynekokratiska budskap och att patriarkatet bara var en konspirationsteori”).

Läsningen av 1900-talets bilder och inspelningar är finkänsligt och övertygande genomförd. Slutsatsen är att något hände kring 1968, något som bröt historiens riktning och tvingade skeendet åt ett annat, skadligare håll. Tiden före brytpunkten präglades av en kultur som i grunden hade framtidstro och värdighet, ”särskilt tydligt blir kanske detta i bilen, som vid denna tid är ett faustiskt konstverk som utstrålar självförtroende och livsglädje. I en Ford Thunderbird från 1957 syns inga spår av tvivel, neuroser, självhat eller asketism, utan bara kärlek till livet.. vad vi ser är ett samhälle som, trots att dess invånare har krigets fasor i färskt minne, bevisligen mår bra.” Något decennium senare hade historien letts in på ett i grunden annat spår, ”ett memkomplex som tömmer tillvaron på mening, dränerar kulturen på ande och lämnar en strid ström av kylskåpskalla förbittrade människospillror efter sig” har flyttat fram sina positioner på bred front bland annat inom populärkulturen. I läsvärda Den memetiska sotens patient noll skriver Fnordspotting om ”en massiv deponering av subversiva idékomplex i memrymden, en demonisk intervention i en värld vars psykiska hälsa för närvarande är anmärkningsvärt god”. Här möter vi också två av faktorerna som kan misstänkas ligga bakom det hela, dels en distinkt människotyp, dels en möjlig intervention genom sprickorna i muren.

I fängslande Om fysiognomik och den memetiske Djävulen citerar Fnordspotting John Keel, där denne i förbigående noterar att många UFO-kontakter och religiösa fanatiker har ett speciellt utseende (”slender, of medium height, and have lean faces with high cheekbones”). Det överlappar i hög grad den personlighetstyp Fnordspotting gett namnet ”den ädle alven”. Intressant är att den ovan nämnda ”patient noll”, musikern eden ahbez, hade ett sådant utseende. Flera möjliga förklaringar föreslås, både att världsåskådningen formar människors yttre och mer esoteriska varianter. Den förstnämnda ligger för övrigt nära just Klages, människor starkt präglade av det han kallade Geist lever som främlingar både för den egna kroppen och för den egna själen. Den typ av fanatism som ”den ädle alven” representerar kan vara en möjlig följd av detta, samtidigt som det kan påverka deras diet negativt eller rentav påverka deras yttre på andra vis. Det går även att föreställa sig att sambandet är omvänt, att en viss fysiognomik underlättar för Geist, och andra influenser, att få fäste (jämför Caesars vilja att omges av tjocka människor och Simmels tankar om den gotiska människan). Det är också möjligt att utforska mer metagenetiska förklaringar, vi närmar oss då det mytkomplex som i vårt land förknippats med bortbytingar men med tydligare negativa förtecken.

Kopplat till möjliga esoteriska förklaringar finner vi den mer traditionella analysen, att främmande aktörer genom ”sprickor i muren” kunde intervenera under 1960-talet och påverka vårt samhälle. Om detta har bland annat Charles Upton skrivit, läsvärt även för den som tolkar hans begrepp ”infra-psykiska” mer psykologiskt än esoteriskt. Den trojan som i samband med 1968 planterades i Västerlandet var enligt Fnordspotting skickligt förklädd men ”i själva verket genomsyras moderniteten av förmenta kärleksbudskap som leder till kaos, rädsla och ångest”. Vad som ligger bakom detta är svårt att få klarhet i, det kan handla om illvilliga djinner eller rentav demoner som brutit genom muren efter Manhattanprojektet och det kan handla om att Geist idag blivit så komplex och omfattande att den är jämförbar med en AI (jämför kapitaletlogiken). Oavsett vilket framstår ”1968” som en perfekt storm, där flera förutsättningar var nödvändiga. Det handlar bland annat om generationsfaktorn, där en generation av det som kallas Profeter var unga och mottagliga för idéer de kunde rikta mot det etablerade samhället. D.H. Lawrence hade redan beskrivit en process av tilltagande ”mind-consciousness” och tynande ”blood-consciousness”, vilket bidrog till att forma denna generations revolt, inte minst dess tvångsmässiga försök till vitalism genom irrationalitet, självkritik och identifiering med allsköns ”primitiva” grupper. Detta sammanföll med kapitaletlogiken, traditionella värderingar var ett hinder bland annat för kapitalismens expansion, metamorfos och skapande av nya marknader (jämför Clouscards analys av libéralisme-libertaire och capitalisme de la séduction, liksom Houellebecqs ”konkurrens till döds”). Den existerande högern var samtidigt illa rustad att möta de nya radikalerna, ännu påverkad av att mer radikal, kreativ och teoretiskt rustad höger marginaliserats under tidigt 1900-tal (jämför unghögerns öde i Sverige). Claes G Ryn skrev om detta att ”borgerlighetens försvarare saknade i stor utsträckning intellektuell och kulturell självmedvetenhet – behövde så att säga tänka efter för att veta vad de representerade.” Evola tog upp att männen övergett andligheten för att istället ägna sig åt arbete och affärer, vilket ytterligare försvagade motståndskraften mot såväl demoniska som profana interventioner. Det fanns sällan en begreppsapparat för att ens beskriva det som hände.

Oavsett om man läser delar av Fnordspottings texter på temat som ett tankeexperiment eller inte är det mycket givande. Det är spännande och välskrivet, det belyser också aspekter av 1900-talets historia som format vår egen tid men sällan berörs överhuvudtaget.