Hur skulle en reaktionär psykologi kunna se ut? Ansatser i denna riktning ser vi hos Jung och Szondi, medan Freud snarare är att betrakta som en företrädare för det tidiga 1900-talets ”mörka upplysning” eller alternativa modernitet. Detta ihop med bland annat Sorel och Michels, kännetecknad av insikter riktade lika mycket mot traditionen som mot mer optimistiska moderna ideologier.
En reaktionär psykologi finner vi istället hos Ludwig Klages och hans såkallade karaktärologi. Klages vetenskap användes, i modifierad form, av tyska Wehrmacht, men han har också påverkat feminismen genom termen logocentrism. En av historiens ironier är att antisemiten Klages arv under senare delen av 1900-talet främst förmedlades av tysk-judiska tänkare som Walter Benjamin och Wilhelm Reich. I synnerhet hos Benjamin är inflytandet från Klages tydligt, bland annat i ansatsen att ”läsa” arkitektur och studierna av ruset.
Karaktärologin och psykologin
…it is the question how far the individual peculiarity of the living entity must be made the basis for interpreting every manifestation of life, and what means we possess for an intellectual penetration of individuality as such.
– Klages om karaktärologins uppgift
Klages vänder sig mot mycket av det som kallas psykologi. Det bygger på missförstånd, har begränsade möjligheter att beskriva personer, och är inte en vetenskap om själen. Detta innebär bland annat att psykologin och äldre tiders visdomar kring själen är främmande för varandra. Klages karaktärologi anknyter ofta till sådana visdomar, bland annat är han intresserad av de djupa psykologiska insikter som finns i språket. Det heter som bekant att man ”ser rött”, ”är högt i det blå”, ”nere”, ”hög” et cetera. Kring sådant har Klages mycket givande att säga.
– Ludwig Klages
Den gängse psykologins brister bygger på att den är ett barn av sin tid, och anammat dess värden. En renässanspsykolog hade studerat människans handlingskraft, en medeltida psykolog hennes tro, en psykolog från den klassiska eran hennes förmåga att vara lycklig. Men inte den moderna psykologen, Klages skriver:
Such traits have lost their value for the modern psychologist; they are not even regarded at all, and industry has remained as the only virtue with its satellites, ambition and success – a complex, that is, which the Ancients would never have hesitated to relegate to the lowest of men, to pariahs and to slaves.
Karaktär och personlighet
If his nature furnishes the material for the life-tune of the living man, then the material of character may be compared with the musical instrument which serves to translate the tune into sound.
– Klages om material och natur
Karaktärologins uppgift är att studera personligheten. Klages menar att en personlighet kan beskrivas med termerna material, natur och struktur. Materialet är de talanger och gåvor vi fått, Klages vänder sig här mot tron på människan som tabula rasa. Vi är födda med olika gåvor. Vår natur har att göra med våra drivkrafter och intressen, den riktning våra liv har. Strukturen är det som också kallats temperament, Klages tar upp sådant som Personal Capacity for Stimulation of Feelings, Personal Capacity for the Stimulation of Will och Personal Capacity for Expression.
Intressant är att karaktärologin inte enbart kan användas för att beskriva människor, utan även för att förstå folk, raser, historiska epoker, kaster, byggnader et cetera. Detta apropå Klages vän Benjamin och hans ”läsningar” av byggnader och städer, Klages skriver att ”all relics of culture in principle capable of interpretation” och ”originally every object of apprehension was taken as containing a soul”.
Det finns många givande tankar kring själen hos Klages. Så förklarar han känslors uttryck med en impulsiv och en inhibitiv del, två personer som uttrycker lika lite känslor kan alltså vara mycket olika. När den hindrande delen blir för stark får vi det Klages analyserar som hysteri. Här finns en värdefull civilisationskritisk analys, i den moderna världen är kopplingen till själ och kropp ofta så hämmad att den kan tyckas bestå av hysteriker, med företeelser som fantasmer, imitation, repetition och representation. En hel del människor lever aldrig, utan representerar större delen av livet.
Klages tar också upp det faktum att vi själva normalt måste ha upplevt en känsla för att förstå den. Man kan exempelvis inte i grunden hata något man själv inte i viss mån delat (den hugade kan fråga sig vad detta säger om de mest upprörda ”anti-rasisternas” psykopatologier).
Ego, själ och ande
…the different species of character can all be traced back to different proportions in which Spirit and Soul are mixed.
– Klages
Klages är känd för sin analys av motsättningen mellan Själ (Seele) och Ande (Geist). Mellan de ursprungliga polerna Kropp och Själ tränger sig Geist in, och historien därefter är en historia om hur den sedan breder ut sig med ödesdigra konsekvenser. Klages beskriver stegen i denna process, från själens ”avförkroppsligande” och fördömandet av kropp och njutning till hur ”viljan till makt” tar själens plats och maskinmänniskan tar över. Ibland har processen varit oblodig och ekonomisk, de som inte hängt med har trängts undan, ibland har den varit blodig och de har utplånats (1789, Tempelriddarna, häxbålen, et cetera). Processen inleddes med det mytiska syndafallet, då människan blev medveten om döden och egot föddes.
Egot är för Klages en kombination av Själ och Ande, påminner om ”a chemical combination having for elements the universal spirit and an eternally particular soul”. Kring detta faktum för Klages ett synnerligen spännande och fruktbart resonemang. Den som präglas av Själen upplever exempelvis världen som en serie bilder, men när Anden blivit för stark ser vi dem istället som ting (”things are Egos projected into the World”, skriver Klages). Ting att behärska och manipulera.
Klages nämner fyra olika personlighetstyper, beroende på hur Själ och Ande kombinerats. Här spelar extasen och ruset, Benjamins Rausch, en viktig roll. I ruset, i vid mening, kan vissa människor återuppleva enheten Kropp och Själ. Det finns också en personlighetstyp där Själen är stark och Anden ett redskap, här kan man kanske se vissa skäl till optimism.
Klages skiljer mellan mer intuitiva och spekulativa personlighetstyper (romantikerna talade också om natt- och dagmedvetande). Han lyfter fram nattsidan, sådant som intuition och drömmar vilka i den moderna världen kommit att ses som marginellt och ointressant. Här finns också en öppning till mer övernaturliga och magiska fenomen.
Klages konservatism
Klages beskriver den moderna världen som urartad, men på ett sätt som torde förvåna en del. Så är viljan till makt ett uttryck för Anden, detsamma gäller den rastlösa kapitalismen som förvandlar liv till ting och den moderna vetenskapen. Klages är heller ingen vän av kristendomen. Istället lyfter han fram livet och förmågan att uppleva det som centralt. Till Själen räknar han sådant som kärleken till naturen, hemmet, fosterlandet, djur, växter, minnen, förfäder och kosmos.
Mycket av det liberaler uppskattar är för Klages suspekt, från ”upplysningen” och 1789 till ”tillväxt” och ”jämlikhet”. Intressant är också Klages inställning till kvinnan och det kvinnliga. Han är inte feminist, men medveten om att kvinnan historiskt stått närmare Livet och mannen Anden. En Blüher såg detta som positivt för mannen, Klages är inte lika övertygad. Han tar också upp sådant som kvinnans påstått lägre intelligens, och konstaterar att kvinnans intelligens är annorlunda snarare än lägre. Han noterar också att kvinnorna börjat bli mer maskulina, och att detta sannolikt kommer påverka deras talanger. För en särartsfeminism finns det oavsett mycket av värde hos Klages, många av de värden han kopplar till Själen är traditionellt betraktade som feminina.
Klages och postmodernismen
…the symbol has gone beyond that which it symbolized and thought, operating by symbols, has taken the place of thought operating by units of meaning, or even by concepts. But this is the essence of formalism.
– Klages
Klages föregriper på många sätt teorierna om postmoderniteten. Han talar här om växande formalisering, märkbar i synnerhet i den finansiella och matematiska världen. Symbolerna sväljer fakta på liknande vis som pengarna sväljer värden. I kombination med hans teori om fantasmer och hysteri blir detta en användbar utgångspunkt för att förstå den senmoderna världen.
Sammantaget finner vi alltså mycket av värde i Klages karaktärologi. Den hugade finner Klages The Science of Characterology genom att googla på ”ludwig klages the science of character phora”. Två böcker med texter av Klages finner vi också på Arktos .