Något om Sigrid Undset

Okategoriserade

Sigrid Undset (1882-1949) är förmodligen mest känd som författarinna till trilogin om Kristin Lavransdotter. Hon fick Nobelpriset 1928, och i likhet med landsmannen Hamsun är hon fortfarande en givande bekantskap. Det finns hos Undset både en konstruktiv antropologi och en känsla för det historiska som kan inspirera.

Ti sed og skikk forandres meget, alt som tidene lider, og menneskenes tir forandres og de tenker annerledes om mange ting. Men menneskenes hjerter forandres alldeles intet i alle dager.
– Sigrid Undset

Sigrids far var arkeologen Ingvald Undset, de stod varandra nära och han delade med sig av både sina kunskaper och sitt intresse till dottern. Detta innebar att hon hade sällsynt goda kunskaper om historien, till detta kom hennes förmåga att leva sig in i hur människor i svunna tider sett på världen och sig själva. Hon kom att framstå som en konservativ röst, och 1924 konverterade hon till katolicismen.

Undset championed tradition, remaining critical of any supposed liberation from norms.
– Thomas F. Bertonneau

Thomas Bertonneau har identifierat en djupgående civilisationskritik i Undsets skrifter, där den moderna världens vanföreställningar (materialism, konsumism, atomism, ”frihet”) ställs mot tidlösa sanningar. Det finns i livet inga genvägar till lycka. Huvudpersoner som tar den moderna världens -ismer på för stort allvar tenderar att bli olyckliga och missnöjda. De moderna föreställningarna utgår från ett kort tidsperspektiv, ”YOLO”. Mot detta vill Undset ställa ett betydligt större perspektiv, och hoppas att människor ska kunna ”betrakta sig själva som själar, väsen som aldrig upphör att existera”. Mycket av det som kan kännas stort och viktigt framstår då som betydligt mer efemärt, medan annat är viktigt på riktigt.

Intressant är att Undset reste genom Sovjet under sin flykt från den tyska ockupationen av Norge, och skrev ned sina iakttagelser av totalitarismen. Det hon såg var inget arbetarparadis, utan förtryck, fattigdom, smuts och försummelse. Bertonneau citerar Undset:

I constantly got the feeling that the new Russia is built, not upon the ruins of our time, the ideas of our time, but on the world of our grandparents.

SU

Något alternativ står alltså inte att finna i den stat som bryter med traditioner och religion. Hos Undset hittar vi istället en samtidigt varm och realistisk skildring av det historiska, bland annat 1300-talets Norge. Ivan Illich har skrivit att vi inte okritiskt ska acceptera den romantiska bilden av tidigare samhällen men vi ska heller inte okritiskt förkasta den. Ibland kan det ha funnits sanning i bilden av ett hierarkiskt men organiskt samhälle. Undsets bild av medeltiden framstår då som fascinerande. Hon är medveten om bristerna som fanns, och skildrar allt från krig och svält till arrangerade äktenskap och ryktesspridning. Men samtidigt kan det framstå som något av en idyll, så växer Kristin Lavransdotter upp omgiven av goda människor och fadern Lavrans framstår som en bra karl på många sätt. Gunnar Ekelöf har summerat den kulturradikala strävan efter att smutsa ned alla anspråk på det ädlas och det vackras existens med orden ”alla personliga karakteristika uttyddes och förlänades en obscen, löjlig eller lumpen innebörd”. Hos Undset äger det motsatta rum. Vi lär känna goda och ädla människor som Lavrans som komplexa människor med dolda sorger och brister. Men dessa brister sätter de sig över, något som är möjligt även för oss. Undsets antropologi är därför på samma gång realistisk och positiv. Den är samtidigt realistisk och tragisk, för alla val har hos Undset konsekvenser.

Den medeltid hon skildrar genomsyras också av Undsets egen tro, vilket innebär att där finns en andlig kärna. Huvud- och bipersoner tar denna tro på allvar, vilket betyder att den kan få dem att upptäcka och avstå från egna känslor av grymhet och högmod. Sammantaget gör detta att Undset skildrar en sorts ”realistisk utopi”, en inspirationskälla förlagd i det förflutna. Man kan i hennes rika och spännande författarskap finna mycket av värde, inte minst då det i dess kärna handlar om det som ”forandres alldeles intet i alle dager.

Relaterat
Bertonneau – Sigrid Undset Crosses Russia: The Remarkable Case of Back from the Future (1942)

KL