En central del av livet är självförbättring. Det kan då vara intressant att ta del av framgångsrika människors erfarenheter, och lära av deras insikter vad gäller både framgång och misstag. En sådan person är Jordan Belfort, känd som ”The Wolf of Wall Street”. Han har skrivit flera böcker, en av dem har filmatiserats av Martin Scorsese. Det finns en del att lära av Belforts uppgång och fall, inte minst då han redan själv satt ord på flera av lärdomarna.
Jordan Belfort
I got greedy… Greed is not good. Ambition is good, passion is good. Passion prospers. My goal is to give more than I get, that’s a sustainable form of success.
– Belfort
Belfort föddes 1962 i en judisk-amerikansk medelklassfamilj i New York. Han visade tidigt sina ambitioner genom att sälja glass på stranden, och kom senare att starta företaget Stratton Oakmont. Belfort var här en pionjär, en av de första som riktade sig till den amerikanska överklassen med såkallade ”penny stocks”. Hans affärsidé innehöll en god dos bedrägeri, med bulvaner och manipulation, och efter att under flera år ha levt ett liv i lyx tvingades han samarbeta med FBI och avtjäna ett, relativt kort, fängelsestraff. I fängelset träffade han Tommy Chong, från komikerduon Cheech och Chong. Chong uppmuntrade honom att skriva sina memoarer, dessa blev framgångsrika och idag är Belfort aktiv som föreläsare med fokus på motivation och tankesätt.
Whether you say, ”I can” or ”I can’t”, you’re right either way.
– Belfort
Vad man snabbt märker när man läser Belfort är att han är synnerligen intelligent. Han har bland annat gott minne, men hans främsta begåvning är verbal. Det är därför inte förvånande att han kunde motivera sina anställda så effektivt att det för tankarna till en sekt, att han var en gudabenådad säljare, eller att han kunnat skriva en underhållande bok. Detta gör honom också effektiv som föreläsare.
Varg eller lejon
They were drunk on youth, fueled by greed, and higher than kites.
– Belfort
Det finns en fascinerande bakgrund till den symbolik som omger Belfort. Så valde han ett lejon till Stratton Oakmonts logotyp, detta, liksom eken och berget i ”oakmont”, för tankarna till en regal och aristokratisk symbolvärld anpassad till de rika klienter företaget riktade sig till. Men sådan var inte realiteten i företaget, där synen på dessa klienter kunde sammanfattas med orden ”the name of the game – moving the money from the client’s pocket to your pocket”. Belforts anställda kom inte från någon överklass, även om de fick utbildning i att tala på ett sådant vis. Istället kom de från ambitiös under- och medelklass, flera av de tongivande personerna i Belforts företag och omgivning hade ett kriminellt förflutet.
Därför kom han att ges namnet ”Wall Streets varg”, med alla de konnotationer det har. Det torde vara välkänt att vargen i europeisk heraldik inte sällan kopplas till laglösa och nidingar, samtidigt som Belfort på många sätt ledde en ”vargflock”.
_logo.png){kind=logo}
The easiest way to develop a strategy for success is to model someone else who is already successful.
– Belfort
Formandet av denna vargflock är i sig fascinerande. Belfort valde ut en kärna bland sina vänner, med vilka han delade både social och etnisk bakgrund (”savage jews” kallar han flera av dem). Nya rekryter erbjöds det han kallade ”the Life”, en livsstil i en sådan lyx att det för de flesta av dem måste ha framstått som overkligt. Den världsbild han representerade präglades av en materialism där girighet framstod som något gott, där problem löses med pengar, och där pengar och framgång dessutom sexualiserats i mycket hög grad. Vardagen på Stratton Oakmont präglades av överflöd till överdrift, med allt från dvärgkastning och sex på arbetstid till berg av droger och horder av prostituerade (summerat i orden ”average sucks” liksom i Belforts beskrivning av sitt liv: Lifestyles of the Rich and Dysfunctional). Belfort erbjöd alltså inte bara sina anställda pengar, utan en komplett världsbild, en livsstil och en tillhörighet. Hans, ofta unga, anställda tycks normalt ha varit mycket lojala, och han jämför själv miljön med en sekt och sig själv med en sektledare.
Den bild av den amerikanska eliten som framträder i Belforts memoarer är samtidigt fascinerande och skrämmande. Belfort skriver:
Fuck this and fuck that! Shit here and shit there! It was the language of Wall Street. It was the essence of the mighty roar, and it cut through everything. It intoxicated you. It seduced you!
När man lyssnat på de läckta konversationer där Victoria Nuland planerar den amerikanska politiken i Ukraina slås man av ett likartat sätt att uttrycka sig. ”Fuck the EU!” Man frågar sig om det antyder en liknande mentalitet, och en liknande syn på USA:s ”allierade” som den unge Belfort hade vad gällde klienterna. Man kan också notera att den syn på klienterna och samhället som Stratton Oakmont renodlade på inget sätt är unik på Wall Street, skillnaden är snarare att Belfort saknade politiska beskyddare.
Visioner och beroenden
On a daily basis I consume enough drugs to sedate Manhattan, Long Island, and Queens for a month. I take Quaaludes 10-15 times a day for my ”back pain”, Adderall to stay focused, Xanax to take the edge off, pot to mellow me out, cocaine to wake me back up again, and morphine… Well, because it’s awesome.
– Belfort
I efterhand har Belfort konstaterat att han gjorde många misstag, både som företagare och som familjefar. Detta blir förövrigt än tydligare i boken än i filmen, boken är betydligt mörkare. Dessa misstag har bland annat att göra med hans oförmåga att välja bra mål och en bra vision, istället strävade han efter pengar och framgång, med ett liv i överflöd som bekräftelse på att han lyckats. Samtidigt som han var framgångsrik på den ekonomiska arenan kom han att bli beroende av droger och av prostituerade. Hans memoarer innehåller flera underhållande droganekdoter, men det är samtidigt uppenbart hur det drabbade hans familj. Belfort noterar i efterhand att hans svagheter var att han ”was emotionally immature, insecure and… had a predisposition to instant gratification.” Detta tycks han ha delat med några av de andra i sin krets, den person som Jonah Hills karaktär i filmen bygger på framstår i boken som en drogad psykopat med maffiafantasier.
Belforts relation till kvinnor framstår som hans akilleshäl. Detta accentueras i hans byte av fru, från en mer jordnära sådan till en modell. Det är med detta byte hans väg in i en egen värld tar fart på allvar. Som avskräckande exempel är boken dock mer effektiv än filmen, i filmen framstår Belforts självdestruktiva beteenden ofta som komiska och glamorösa. Boken är som sagt betydligt mörkare, även om den också har underhållande inslag. Belfort är som sagt en boren historieberättare.
Lärdomar
Act as if! Act as if you’re a wealthy man, rich already, and then you’ll surely become rich. Act as if you have unmatched confidence and then people will surely have confidence in you. Act as if you have unmatched experience and then people will follow your advice.
– Belfort
Vad kan man då lära sig av Jordan Belforts liv? Som synes kan man dra en del slutsatser av hans misstag och oförmåga att välja rätt mål. Att bli beroende av quaaludes är exempelvis ett misstag, liksom tvångsmässig otrohet. Mer intressant är dock de fyra konkreta råd Belfort ger.
För det första räcker det inte med att ha mål i livet, man måste också ha en vision. Avsaknaden av en sådan vision kan leda till att man umgås med sin familj som en dreglande quaaludezombie, det kan även leda till att man spenderar sin tid på ett tråkigt jobb och framför en TV. En vision är en bild av en annan värld, som man sedan försöker skapa.
För det andra måste man kunna behärska sitt sinnestillstånd. För det mesta påverkas ens tillstånd av omvärlden, och man pendlar mellan att vara glad, ledsen, rädd, arg, lycklig, blyg, självsäker et cetera beroende på vad som händer. För att kunna förverkliga sin vision måste man lära sig att själv påverka sitt tillstånd (Belforts dagliga stormöten på Stratton Oakmont var ett sätt att påverka andras tillstånd). ”Certainty, clarity and conviction you have to trigger at will”.
För det tredje måste man behärska sina övertygelser. Under uppväxten i ett samhälle av skattebetalande löneslavar indoktrineras man gång på gång i övertygelser som begränsar en. En välvillig omgivning tenderar också att ge en sådana råd, exempelvis genom att påpeka hur riskabelt det är att starta ett företag eller byta karriär. Ett centralt inslag i Belforts ledarskap på Oakmont var att ingjuta nya övertygelser i de anställda, att poängtera att deras förflutna var just förflutet och inte påverkade dem längre, och att framgång var normaltillståndet.
Every sale is the fucking same.
– Jordan Belfort
För det fjärde måste man ha rätt strategi.
Sammantaget finns det alltså mycket man kan lära även av Jordan Belforts livshistoria (även om det finns tecken på att hans omvändelse under galgen inte varit total). Det handlar dels om att finna nya nischer och motivera grupper av människor, men i minst lika hög grad om att ha rätt visioner och rätt övertygelser. Belfort och hans krets demonstrerar också de Carvalhos teori om att många kshatriyas, krigarnaturer, idag istället hamnar i den ekonomiska sfären. Att det i fallet Stratton Oakmont handlade om kshatriyas utan inre balans eller kärna är uppenbart. Så behöver dock inte alltid vara fallet, och för den krigarnatur som planerar en karriär som säljare eller mäklare kan Belfort vara en intressant bekantskap.
Man kan notera att Belforts råd delvis överlappar mer traditionella insikter, synen på negativa övertygelser för delvis tankarna till buddhismen. Vikten av att ha en stark kärna som inte påverkas av omvärlden likaså. Men överlappningen är inte fullständig, så Belfort kompletteras med fördel med exempelvis Julius Evola, Havamal och Aristoteles.
Mer Belfort
Youtube – Jordan Belfort Inner Game Of Wealth Creation
D & P – The Wolf of Wall Street Jordan Belfort’s 4 Keys for Life Success
Wall Street 2 – Money Never Sleeps
Lämna ett svar