Den arabiska våren inleddes i Tunisien, och ett drygt år senare har landet en folkvald regering. Den tunisiske presidenten, Moncef Marzouki, har ett förflutet som dissident och förkämpe för mänskliga rättigheter. Marzouki intervjuas i det tredje avsnittet av Julian Assanges program The World Tomorrow.
Både Assange och Marzouki har erfarenhet av att utmana makthavare och konsekvenserna av detta. Marzouki har suttit i isolering, något han beskriver som tortyr. Med utgångspunkt i det resonerar han kring hur tortyr även förstör torterarens mänsklighet, och hur diktaturens första offer är dess säkerhetstjänst. Vad gäller människor som ”bara följer order” har Marzouki följande att säga:
…they give up everything, their humanity, their honor… and they are also the victims of the system.
En följd av Marzoukis resonemang kring detta är att han inte prioriterat bestraffandet av de människor som var involverade i Tunisiens auktoritära förflutna. Istället betonar han att ibland är det viktigt att inte veta och att glömma. En följd av Marzoukis resonemang är att han erbjudit den syriske ledaren al-Assad asyl i Tunisien, eftersom han menar att det skulle kunna minska lidandet i landet. Assange och Marzouki har inte riktigt samma inställning till händelserna i Syrien, det är tydligt att Assange är medveten om det storpolitiska spelet och medias selektiva rapportering medan Marzouki utgår från sin egen bakgrund i en diktatur och betraktar det hela som en kamp mellan en diktator och ett folk.
Ett intressant stycke är när den forna MR-aktivisten Marzouki kommer in på sin syn på USA och deras tal om mänskliga rättigheter. Hyckleriet i att ett land som torterar människor i bland annat Guantanamo och Abu Ghraib samtidigt talar om att sprida mänskliga rättigheter summerar han genom ett personligt minne:
I remember two years ago, no four years ago, I was invited to Washington by an NGO to talk about human rights in Tunisia, and I was invited to meet some important person in the White House dealing with the human rights issues. And I said no, I am not going to meet this person, because it would be ridiculous to talk with this guy, knowing very well that he was probably implicated in the Guantanamo problem. You cannot talk, you cannot take seriously someone who was implicated in torture in his own country, and then this guy is going to give you some lesson about how to promote human rights in Tunisia.
Marzouki tar också upp relationen mellan demokrati och islamism. Tunisien har en betydande grupp hårdföra salafister, presidenten beskriver dessa som högerextrema men betonar att tortyr inte får användas mot dem. Han menar också att den tunisiska erfarenheten visar att islamistiska partier kan anamma demokratin, de salafistiska grupperna är marginella i jämförelse med det mer moderata Ennahda (man kan notera att detsamma gäller Marzoukis partis folkliga stöd i jämförelse med Ennahda).
Sammantaget är det alltså en intressant intervju, även om den inte är fullt lika relevant för svenska förhållanden som en del av Assanges andra projekt. Ideologin om mänskliga rättigheter är inte oproblematisk, men när den riktas mot sådana fenomen som tortyr och hyckleri uttrycker den sådant de flesta kan hålla med om och kan också få en radikal funktion.
Relaterat
The World Tomorrow Horowitz och Zizek
Julian Assange The World Tomorrow
Om skribenten: Joakim Andersen
