Jemens befrielserörelse Ansarullah ställer sig mycket belåten med vad man anser vara Israels förödmjukelse i helgen. Jemeniterna uttalar högt till Israel vad iranierna har sagt i handling: ”Akta er noga för att fortsätta på inslagen väg”.
Vad anser resten av världen om Irans tilltag att gå till angrepp mot Israel? Ja, vad ”Väst” anser, det vet vi. Det slår korrupt politik och monopolmedier oss om öronen med för jämnan. Inte ens lokalpressen i Sverige kan avhålla sig från den obligatoriska aktivismen till förmån för det USA-imperiet. Sofia Nerbrand, nyliberal skräcködla på lögnaktigt definierade ”obundet liberala” Kristianstadsbladet, tar det inträffade som förevändning för en återupprepning av det som brukar vara hennes lösning: Mera krig. Det är Nerbrands vanliga hållning, i alla frågor. Mer krig, åt någon annan. ”Bekämpa extremisterna i Iran”, skriar den skamlösa slynan. Är Nerbrand jude? I annat fall är hon en sällsynt svårartat judaiserad person. Ideologisk, självrättfärdig, hysterisk och hätsk. Ständigt på jakt efter nya syndabockar att nagla fast vid ett kors någonstans. I civiliserade stater ber man en sådan som hon att gå och registrera sig på kontoret för otillbörlig utländsk påtryckning. Ungern är en sådan civiliserad stat. Nu blir tydligen Slovakien snart det också. Soros-stiftelsen och av dem betalda liberala åsiktsmakare skriar förstås högt av förtrytelse. Stiftelserna gillar inte att bli föremål för granskning och ordning. Än resten av världen, då? Ja, ett meddelande har just influtit från Jemen till en fransk nätpublikation, som undertecknad läser för att slippa bry sig så mycket om lögnerna i TT och KB. Och i resten av världen är det tydligen andra tongångar än här.
Det är en talesman för Jemens nationella motståndsrörelse, numera statsbärande kraft, Ansarullah, som gjort ett uttalande. Ansarullah bör ni känna till. Det bör alla som hoppas på nationell befrielse för egen del, för Ansarullah är en tapper liten rörelse som visar alla andra vägen. Ansarullah reste sig mot de kollaboratörer som saudierna hade insatt till styre hos dem, med vanligt bistånd från de vanliga statsterroristerna (Jo, jag menar Staterna, ”Konungariket” och judenheten). Ansarullah reste sig, med nästan inga medel. Slogs med fullständigt dödsförakt. Och vann, givetvis. Man gör i regel det, när man satsar allt. Landsförrädarna stupade eller drevs på flykten, som rätt och tillbörligt är. De västliga och judiska ”rådgivarna” också. Ansarullah befriade och tog tillbaka sitt land. Och inte nog med det. När de judiska fascisterna i Israel inledde sin förintelseaktion mot araberna i Gaza i oktober 2023, då sade Ansarullah naturligt nog ”låt bli” och sedan, när den varningen inte hjälpte, ”skyll er själva då”. Sedan gjorde ett av världens fattigaste folk vad hela arabvärlden vet att den borde ha gjort för länge sedan: Det kastade sig in i kriget med Israel och USA. Återigen med totalt dödsförakt. Alla som gör det vet att den allra troligaste utgången, för den individ som deltar, är döden, även om nationen skulle vinna seger. Jemeniterna visste att som nation satt man bra till, där på den arabiska halvöns sydspets. Därifrån skulle man kunna lamslå fartygstrafiken i Röda havet, om man måste. Och man får konstatera att jemeniterna presterade ett mycket bra försök. De lyckades så bra att de inte bara lade betydande hinder i vägen för Israels och USAs strävan att tillföra Israel vapen och förnödenheter genom Röda havet under massmordet i Gaza; man välte dessutom en sten i vägen för hela den amerikanska så kallade ”globaliseringen”. Redan svaga leveranskedjor kom helt i olag. Undra på att amerikanerna har försökt att bomba jemeniterna till underkastelse. I demokratins och den fria sjöfartens namn, givetvis.
Vad har Ansarullah att anföra in casu ”Ärbart löfte”, Irans särskilda militära operation mot Israel i helgen? Jo, att iranierna i jemeniternas tycke har handlat helt rätt, fullt berättigat, till eget försvar, och därigenom alldeles inom ramen för internationell rätt och gällande FN-stadga. Båda dessa lagkällor medger nämligen en angripen, Iran, att uppträda till sitt eget försvar mot en fiende, Israel, av vilken denna först har blivit angripen. Inget islamistiskt jungelvrål från jemenitiskt håll, alltså. Nej, lag och rätt! Lag och lagstyre! FN-stadgan, för alla, utan mannamån!
Den jemenitiske talesmannen avger dessutom omdöme om kvaliteten på den iranska specialoperationen. Han menar att den varit förträfflig, på flera sätt. Iranierna har till sist svarat sina angripare. Iranierna har trotsat övermakten, alltså Israels överrock i ”Väst”. Iran har påfört Israel kännbara materiella skador. (Bara luftvärnets raketer har tydligen kostat nästan en och en halv miljarder dollar.) Iran har dessutom tillfogat Israel ett slag som träffar Israel även politiskt och moraliskt. Nu tilltar med nödvändighet den inre politiska splittringen i Israel, jublar den skadeglade araben i Jemen. Och om Tel Aviv ”framhärdar i sin galenskap”, yttrar han, så är helgens svåra bakslag bara ”preludium” till ännu hårdare drabbningar som i så fall tvunget kommer att följa.
Om skribenten: Mats Loman
