Återstår endast reaktionen?

Debatt, Konservatism

Alla vi som betecknar oss som konservativa av något slag är utrotningshotade. Det handlar inte om att våra idéer inte skulle leva vidare, att det i framtiden inte kommer att finnas försvarare av våra ideal. Det handlar snarare om att vi, försvararna av det historiskt hävdvunna, inte kommer ha något hävdvunnet att försvara. Precis som ett folk som saknar land, kommer framtidens konservativa, om utvecklingen tillåts fortgå, vara utan något att försvara. Människorna kommer att finnas kvar. Dock inget att värna och skydda.

Den nationella/fascistiska (ja, han har faktiskt kallat sig det) debattören Jonas De Geer skrev i det åttonde numret av Salt att han tagit avstånd från konservatismen då han anser att de värden som bör bevaras redan är sönderslagna av det moderna samhället. Det finns således ingenting att bevara. I någon mening har tyvärr De Geer rätt i detta påstående. Det existerar i princip inga institutioner som är värda att bevara i dagens form då de har tagits över av marxister som krossat de traditionella värdena. Och då skall vi komma ihåg att De Geer fällde detta yttrande redan 2001. Utifrån denna ståndpunkt hävdar De Geer att värdena istället måste återskapas, något han anser konservatismen oförmögen till. Därmed behövs istället en reaktion. De Geers andra invändning mot konservatismen är att den bekräftar egalitärernas paradigm om att konservativa värden skulle vara gamla och förlegade, istället för tidlösa och tillhöra framtiden.

Liknande resonemang går att finna i De Geers f.d. radiokollega Magnus Södermans artikel på Nordisk Alternativhöger med rubriken Är konservativa för anständiga för att kunna vinna?en artikel jag för övrigt skickade in ett svar på. Söderman bekräftar i sin artikel en bild av konservatismen som jag även sett hos andra nationella. Söderman skriver att ”I den mån det finns en svensk konservatism så är den hopplöst ängslig, löjligt anständig och därmed fullständigt kraftlös. Medan de ser ovan nämnda strid och kamp som intellektuell förströelse menar vänstern blodigt allvar.” Som jag skrev i mitt svar så håller jag med i problembeskrivningen. Konservatismen har i modern tid blivit mesig, även om också Söderman skriver under på att så ej måste vara fallet.

Man kan diskutera om konservatismen, på grund av sin påstådda svaghet, urvattnade ideologi och historiska bakslag ens är vatten värd. Svaret beror på hur man ser på den. Konservatismen som ideologi kan ta sig många olika former och uttryck. Kortfattat kan man säga att den står för att bevara det historiskt hävdvunna, det vill säga det som historien visat fungerar. Konservatismen står också för kontinuitet och motsätter sig därmed häftiga samhällsförändringar. Med det sagt kan konservatismen fortfarande vara revolutionär. Den amerikanska revolutionen var i mångt och mycket ett exempel på en sådan. Gamla rättigheter fick ny legitimitet i den nya nationen.

Dock räcker inte ”konservatismen” i sig för att skapa en komplett ideologi. Oftast behöver den ett prefix som skapar dess inriktning, exemplevis national-, social-, liberal-, neo- eller paleokonservatism. Personligen föredrar jag en konservatism med grund i nationalismen och patriotismen, en konservatism som funkar som motvärn mot globalismen. Personligen står jag i en svensk kontext med ena foten i konservatismen och med den andra nationalismen. Jag trivs bra där.

I synnerhet i nationella kretsar finner jag dock många ha svårt att se något mer med konservatismen än dess förespråkande av långsamma förändringar, dess arbetssätt. Utifrån det tankesättet förstår jag att många drar slutsatsen att konservatismen är svag och otillräcklig. Konservatismens förluster har bidragit till att underminera dess legitimitet som försvarare av de västerländska idealen. Det konservativa arbetssättet, att vara en bromskloss mot progressivismen och modernitet, att vilja bevara ett allt mindre arv, har i allra högsta grad blivit mer eller mindre irrelevant.

Det som inte är irrelevant är de andra värdena som kan tillskrivas konservatismen; att stå som försvarare av det hävdvunna, nämligen den västerländska civilisationen med alla sina visdomar. Å andra sidan kan man fråga sig ifall en sådan försvarare snarare är en reaktionär, en person som vill återställa den gamla ordningen. Jag tror att det inom varje konservativ person finns en reaktionär om man borträknar de som i grunden är liberaler (liberalkonservativa och neokonservativa). Man kan därför fråga sig om endast reaktionen återstår. Är begreppet konservatism ens relevant för en person som traditionellt betecknats som konservativ?

Ju närmare vi färdas mot den progressiva utopin, desto fler av oss kommer att börja kalla sig reaktionärer istället för konservativa. Än så långe finns det dock ett värde i att beteckna sig som konservativ. ”Reaktionär” har i dagsläget en negativ klang hos de flesta människor som vet vad begreppet betyder. Av taktiska skäl kan det därför vara bra att primärt kalla sig konservativ, ett mjukare begrepp som folk är mer bekanta med. En annan invändning man kan ha mot begreppet reaktionär att densamma som De Geer har mot konservatismen i tidigare nämnd artikel. Enligt De Geer ”godtar man också i någon mening att de värden man försvarar tillhör det förgångna” ifall man kallar sig konservativ, en kritik som likväl kan tillskrivas en reaktionär.

Min egen slutsats är att konservatismen inte utesluter en reaktion. Det som är värt att bevara skall bevaras, det av värde som förlorats skall återtas. En kulturrevolution från höger är ett steg i detta.

Länge leve reaktionen!

Gästskribenten driver bloggen The Swedish Paleocon, och går också att följa på Twitter. Ett av bloggens syften är att förmedla Pat Buchanans budskap till en svensk publik.

Pin It
  • zeno
  • MartinA

    Om konsevatism betyder att vara för Status Quo så är det inte ens värt att diskutera. Då är inte konservatism en ideologi utan bara en variant på ordet ”konservativ” i det naturliga språket.

    Om däremot konservatism betyder att stå för de värderingar och institutioner som visat sig vara bra för människor så börjar vi närma oss en ideologi.

    Min åsikt är att det som är relevant är den konservativa metoden att utröna människans natur, förklaringen till hur konservatismen kommer fram till sina värderingar. Det kanske bäst förklaras i kontrast med andra metoder. Socialdarwinisten förstår människan genom direkta experiment och direkta studier. Detta är mycket vanligt idag, varje nytt politiskt program hänvisar till studie x, y, z. Metoden framstår som logisk och rationell men idag kan vi se att den tenderar till att bli genomkorrumperad. Religioner och i viss mån marxismen förstår människan genom sina urkunder. De heliga texterna säger att människan är sålunda, följaktligen är människan sådan. De socialistiska urkunderna tenderar till filosofi och socialdawinism, de religiösa tenderar till konservatism.

    Men den konservativa metoden anser att det enda sättet att förstå människan är att studera henne i historiens spegel, vad har vi gjort tidigare. Istället för socialdarwinismens närsynta och ur tiden lösryckta perspektiv kan den konservativa se de långa förloppen. Före, under och efter, orsak och verkan. Och kan även söka i sin egen historia för att se vad som verkar fungera för det egna folket. Dessutom så ger studium av historia en lättligänglig gemensam referensvärld som tillåter diskussion mellan de konservativa om människan och nutiden. En diskussion som är mycket lättare för lekmän att förstå och granska än det socialdawinistiska fikonspråket. Att restaurera historiekunskaper ger också det goda att det ger samhörighet. Vi är ett folk därför att vi delar historia med varandra. Ju mer historia vi läser desto starkare blir vårt folks samhörighet.

    ”national” delen av konservatismen är överflödig. Ideologier berättar om hur en grupp människor bör ordna sina umgängesregler och lagar och attityder. ”National” definierar helt enkelt vilken denna grupp är. Det är tråkigt att den ens behöver skrivas ut. En invandrad muslim må vara konservativ. Men det betyder bara att han har stridbara värderingar som kommer låta honom och hans att breda ut sig på min och de minas bekostnad. Inte att vi har något gemensamt intresse.

  • Hatzegopteryx

    Nä, folk begriper fortfarande vad ”rättssamhället” är, och de förstår att ordning, plikt och sedlighet är något bra. Dessutom har vi ju fortfarande tillgång till konservatismens suveräna urdokument, nämligen bibeln. Vi kan också läsa Augustinus, exempelvis. Konservatismen är i själva verket planterad i den bästa historiska myllan, medan de moderna ideologierna förr eller senare förtvinar på hälleberget.

    Konservatismen förutsätter eget tänkande och självständig förkovran. Men det är inte på modet idag, när man vill ha en enkel ideologisk algoritm inprogrammerad i huvudet så att man slipper tänka själv. Konservatismens träd står stadigt, men är ensamt och övergivet. Den är antikollektivistisk och kan därför inte locka massorna. Konservatismen får arbeta på annat sätt, genom individerna.

    • MartinA

      Att predika individualism till oss svenskar eller europeer idag är nidingsverk. När vi ansätts av extremt kollektivstiska och stridbara invandrare är vår enda möjlighet att sluta oss samman och identifiera oss med varandra. Vi är redan den mest atomiserade och individualiserade populationen i världen, vi behöver INTE individualism. Och dessutom, om du går tillbaka i historien kommer du finna att vi aldrig någonsin varit så individualiserade som idag. Historiens människor identifierade sig mycket mer med sin familj, sin släkt, sin socken, sitt folk, än vad vi gör idag. Du kan ju döpa om detta till någonting annat men det är kollektiva identiteter och därmed kollektivism. Vi är ett flockdjur och kollektivism är livsnödvändigt för oss.

      • Hatzegopteryx

        Det är ett fullkomligt missförstånd. Antikollektivism är inte individualism. Individualitet skall inte likställas med individualism, såsom C.G. Jung tydligt förklarar. En individ är nämligen inte en individualist. Att bli till en individ innebär att bejaka sin natur. Ens svenskhet och den västerländska kulturen är del av ens väsen.

        En individualist, däremot, är en som förnekar sitt sanna väsen och sina kulturella rötter. En sådan person saknar förankring och flyter omkring såsom en heliumballong. Det är ett neurotiskt syndrom i vår tid som i psykologisk litteratur kallas för puer aeternus eller Peter Pan.

        Individualismen och kollektivismen är i själva verket ett brödrapar. M-L von Franz visar i ”The Problem of the Puer Aeternus” att det ena ger form åt det andra. Hon påpekar att det är just forna individualister som upprättat tyranniska och mordiska polisstater. Nazismen och kommunismen har skapats av rotlösa män av denna sort (s.164). Det fanns många bohemer, småförbrytare, lösdrivare och konstnärsnaturer bland dem. Både Hitler och Stalin tillhörde en eller flera av dessa kategorier. Vi ser samma fenomen här i Sverige när rotlösa existenser anluter sig till fundamentalistisk islam. Så kollektivismen närs av individualismen.

        • MartinA

          Vi behöver inte mer antikollektivism och individualism. Vad vi behöver är gemenskap och kollektivism. Att vanliga svenskar får tillgång till sunda kollektiva identiteter som vi kan uppgå i.

          • Hatzegopteryx

            Jordan Peterson vet jag inte mycket om, men mitt intryck är att han pratar mycket smörja. Förhoppningsvis är hans kamp mot postmodernismen framgångsrik.

            Russell Kirk, som bygger på Edmund Burke, skriver att en av konservatismens främsta insikter är att alla ideologier är fel. Det beror på att ideologierna tror sig kunna beskriva en komplicerad och mångfacetterad verklighet i enkla termer. Det blir alltid fel. Man måste använda sin avancerade hjärnfunktion för att kunna relatera till verkligheten.

            Konservatismen har alltid varit förankrad i kristendomen. Det var när den sanna kristendomen försvann som konservatismen förlorade massorna. Så det är bland de religiösa människorna som konservatismen finner anhängare. De ortodoxt kristna spelade en väsentlig roll i besegrandet av Sovjetväldet.

          • MartinA

            Ok, tack för klargörandet. Och du har rätt om Peterson, säkert användbar mot postmodernismen. Ledsen för den.

            Jo, visst har du en poäng där. Men kristendomen är en ideologi i sig själv. Den har vissa fixerade värderingar. Som kommer från urkunder, snarare än historien. Urkunder såsom bibeln skrevs för 1900 år sedan för människor som var tämligen olika oss. Konservatismen bör väl lära sig mer av de millenier som gått sedan dess än ifrån kristendomen? I skandinavien har ju även halva denna tid varit hednisk och åtminstone jag hittar mycket tänkvärt i de gamla landslagarna.

            För övrigt, alla kristna samfund i sverige har bejakat massinvandringen. Inget av dem har skyddat oss. Därmed har kristendomen straffat ut sig. Kristendomen är helt enkelt inte ett alternativ för mig, ideologiskt. Eftersom den så tydligt visat att den saknar lojalitet till oss. Även om det naturligtvis finns massor att lära sig från samhällen där kristendomen var viktig och ifrån kristendomens traditioner och ritualer. Men vi kan inte ha en förrädarideologi mitt ibland oss i framtiden, det är helt enkelt inte tryggt.

          • Hatzegopteryx

            Ja, Svenska Kyrkan står inte längre för kristen tro. De har blivit rödvinssocialister. De har tappat tron och ersatt den med ideologi. Predikningarna går inte längre ut på andlig välgång utan kroppslig. Det är därför de bejakar massinvandring. Då maximerar man kroppsligt välbefinnande för så många som möjligt.

            Man skall inte underskatta individens långsiktiga inflytande. C.G. Jung, som har kallats avantgarde-konservativ, gick så långt som att hävda att individens självförverkligande på det subjektiva planet, i den sk. individuationsprocessen, är själva förutsättningen för att civilisationen överhuvudtaget skall överleva. Han trodde inte alls på kollektiva rörelser av någon sort. Men han hade metafysiska skäl för att tänka att individens mognad har en effekt på det kollektiva planet.

            Emellertid blir individens inflytande mer tydlig i vår nätuppkopplade tidsålder. Underskatta inte det inflytande som förståndiga inlägg i det elektroniska rummet har på allmänheten. Jesus pointerar den tanken i liknelsen om såningsmannen. Han sår frön av vilka vissa faller i god jord och bär frukt, ”dels hundrafalt, dels sextiofalt, dels trettiofalt”.

            När det gäller att använda den egna hjärnan kan man jämföra bilkörande med att bedriva politik. Att köra bil är mycket enklare. Men säg att man skall köra från Stockholm till Östersund. Då tar man inte bara ut kompassriktningen och trampar på gasen. I själva verket måste man ibland svänga åt vänster, ibland åt höger. Undantagsvis måste man bromsa för en katt som springer över vägen, och man måste se till att man har bensin i tanken, m.m.

            Men en ideologiskt troende tar bara ut kompassriktningen och kör. Då säger det strax ”bonk!” Det är lätt att förstå att ideologier inte fungerar.

          • MartinA

            Det finns ingen skillnad på religion och ideologi. Förutom att en del religioner utlovar liv efter döden.
            Alla frikyrkor är positiva till massinvandringen. Ingen har visat någon som helst lojalitet till oss svenskar. Förräderiet är inbyggt i kristendomen. Vad annan slutsats kan jag dra. Det är inte ett problem med svenska kyrkan, hela högen, från påven till pingstvänner till kalvinister saknar helt lojalitet till oss europeer.

            De här individualist, individerna, kollektivism som du pratar om. På ett oefterhärmligt komplext sätt. Det blir oärligt. Du har uttalat dig mot kollektivism. Följaktligen är du individualist. Vilket är att göra de som lyssnar på dig skada. Du kan ej stå emot kollektivister som individualist.

          • Hatzegopteryx

            Den kristna religionen har inte varit inriktad på det jordiska. Augustinus talar om den osynliga Gudsstaten, i vilken vi skall leva, och där förbli relativt oberoende av världens tillstånd. Kristna har trott på ting som jungfrufödsel, återuppståndelse och nattvardens mysterium, men saknat begrepp om social ingenjörskonst och materiell välfärd. Kristendomen, olikt islam, har aldrig handlat om sådana ting.

            Ideologierna däremot, är helt fokuserade på det jordiska. Så kristendomen handlar om det himmelska och ideologierna om det jordiska. Men kristendomen har blivit alltmer ideologiserad. Dess vitalitet finns dock kvar i dess innersta väsen.

            Nej, jag har uttalat mej emot individualism och förklarat att det är kollektivismens födkrok. Jag begriper inte vad det är för slags massrörelse du talar om, som skulle stampas fram ur marken. Sverige går mot social och ekonomisk nedmontering. Kommunerna är illa ute, visar de ekonomiska prognoserna. När folk begriper det så kommer de att kräva nya politiker som inte sätter andra folkslag före svenskarna. Det är vad jag ser i framtiden, men någon revolutionär massmobilisering ser jag inte.

          • MartinA

            Det är för att du är blind för hur våra nya landsmäns kulturer fungerar. Vi har två miljoner människor i sverige med urstarka och extremt stridbara kulturer. Men litet ägande. Och vi har 6 eller 7 miljoner svenskar i sverige. Med mycket svag kultur. Men stora mängder ägande. Det är oundvikligt att de med stark kultur kommer använda den för att genomföra massiva förmögenhetsöverföringar. Och de kommer massmobilisera efter behov. Muslimska brödraskapets ledarskap i sverige skulle kunna kalla ut 50 000 människor på gatan på fredag om de vill. För att ge ett exempel på en massrörelse.

          • Hatzegopteryx

            Det vore det bästa som kunde hända i dagens läge, för det skulle leda till ett uppvaknande.

          • Nicodemos

            Betvivlar starkt att Islam är en stark och stridbar kultur. I mina ögon verkar den vara minst lika döende, om inte mer, som vår egen. Den enstaka asketiska jihadisten är undantaget från den övriga massan av feta Red Bull och hamburgarkonsumenter.. Jag tror att diabetes och tarmcancer kommer göra mer nytta för oss i detta fallet än någon som helst ideologi. Globalismen kommer fördärva islam lika mkt som allt annat den kommer i kontakt med.

          • Hatzegopteryx

            Men den här videon med Jordan Peterson är ju bra:
            https://youtu.be/DAncrmE6YV0

          • MartinA

            Jordan Peterson predikar individualism och mot kollektivism till jordens mest atomiserade befolkningar. När vår själva existens angrips av ett fientligt etablissemang och av extremt stridbara och kollektivistiska invandrarkulturer. Detta är ondska.

          • zeno

            denna är oxå sevärd – bättre ljud även

            https://www.youtube.com/watch?v=p4obxH2vSms

          • JB

            Undrar varför denna bild på ett monster, med alla ismer, inte har med en feminism…

            En feminism som många tilltror vara en ism som är – för – kvinnor, när den istället är en ism som vill mena, och mana, till flickor och kvinnor, tanter, mödrar, mostrar, fastrar, farmödrar och mormödrar, osv., att de alla, för att kunna uppnå ett – lika värde – , med männen, (med pojkarna, med fäderna, morbröderna, farbröder, morfäderna och farfäderna osv.), måste tillägna sig och lära sig att tala – männens språk – , måste lära sig att tävla och kunkurrera med männen överallt och i alla sammanhang; om förstaplaceringar, om lika löner för lika arbete, om främstaplaceringar i styrelser, lära sig att bete sig som männen, gå som männen, se ut som männen, för att kunna anses vara – jämlika männen – , samt för att kunna anses ha ett – lika värde – , som männen….

            Detta egentligen absurda och ensidiga jämförande med män, (alltså män kan ju aldrig någonsin konkurrera med kvinnor vad gäller att föda barn, för att män då i sin tur skulle kunna anses vara – lika värda – som kvinnor, eller för att män, för att då kunna anses vara -jämlika med – , kvinnor, så måste de lära sig att – tala kvinnors språk – , osv., et cetera), och varför en feminism egentligen är en kvinnoförnekande ism…

             

            ….

             

            Dessutom kan man fundera på ordens innebörd i olika sammanhang….

             

            T ex ordet – samförstånd – . Det som kan tyckas vara det enda slag av – förstånd – , som människor kan anse är något slags – förstånd – , över huvud taget..Alltså för dem som då anser sig befinna sig just – inom – , ett slags – samförstånd – …Dvs., de som anser sig tycka, tänka, förstå och anse -ungefär lika – , på en mängd olika livsområden som rör det mänskliga livet.. (T ex då politik, religion, filosofi, pedagogik osv., )..

             

            Alltså att befinna sig inom en gruppering (vilken som helst; t ex ett politiskt parti, en intresseförening, en fikosofi, en religion, en familj, en släkt, klan, ätt, eller även en hel nation), där det då kan upplevas ett – vi – , pga att det där då anses uppnåtts just ett – samförstånd – …Detta pga att man alltså ser på tillvaron på ett likartat sätt, förstår tillvaron på ett likartat sätt osv….(Det är själva – samförståndet – , eller just – samförståendet – , som då kan åstadkomma just en formulering av ett – vi – ; Dvs., – VI – som tycker, tänker, anser och förstår på ett liknande sätt osv. …)…

             

            Att alltså – förstå – , tillsammans med andra som – förstår – samma saker, ser på samma sätt, medför att – samförstånd – , kan skapas, som i bästa fall kan leda fram till ett vi- skapande tillstånd…

             

            Men, men….alla olika former, sorter och slag av – vi- skapade tillstånd, av – samförstånd – , kan kanske även med en slags naturlig nödvändighet leda fram till att bedömningar görs om alla dem som befinner sig i ett – annat förstående – , dvs., befinner sig då i ett – utanför – stående förstånd- …Dvs., befinner sig i ett – annat stående – , där ett annat synsett, en annan ism, en annan ideologi, en annan religion, en annan ism, då anses vara – den rätta – , osv…..

             

            Detta fenomen ses då som att de som befinner sig – utanför samförståendets – vi – , de ses som varandes – utan förståelse – , eller just – utanför – stående- , eller även – oförtående – , (just i relation till en – vi – gruppering av samförstående)….

             

            En – VI- gruppering (av samförstående, av samförstånd), betraktar förmodligen alltid de som just inte ingår i – samförståndet – , som varande just – oförstående – , eller som varande just – utan förståelse – , (o-förstående)…

             

            Men, men…

             

            Verkligheten är nog ändå den att det verkligen finns en väldig massa olika typer, slag, sorter och arter av just – förståelse – …..och att befinna sig – utanför – stående – , en typ av – vi-gruppering, (av – samförstående), inte alltid innebär att man enbart för den sakens skull behöver vara en helt och hållet – oförstående – person.. …

             

            ….

             

            Ord är roliga….

             

            Varför heter t ex det svenska ordet – förståelse – , på det engelska språket – understand – ?…

             

            Att – för-stå – , betyder och innebär kanske att man ser det som att någon – ser före – , eller att någon – står före – …(Jämför med ordet – ord-FÖRande – ?…)

             

            Men engelskans ord att förstå = to – UNDER- stand – , betyder det då att det där menas att någon – står UNDER – , någonting, eller hämtar insikter – UNDER ifrån?…

             

            Varför heter det inte – Over-stand – , eller – FORstand, på engelska, (som på tyskan?), när man på engelska talar om att FÖRstå?….

             

            Vem vet…..

            https://www.youtube.com/watch?v=Qyclqo_AV2M

          • MartinA

            Om du är intresserad av betydelsehistoria föreslår jag att du internetsöker ordet+etymologi för svenska resultat och ordet+etymology för engelska reultat. Det finns också en fantastiskt podcast av den mest lärda människa som jag har stött på som heter ”history of english podcast” som har gått ifrån det indoeuropeiska språket 5 TÅS fram till 1200 talet (0.8TÅS) på ungefär 100 avsnitt. Superfascinerande.
            http://historyofenglishpodcast.com/episodes/

            Sen är inte poängen att kollektivism är dåligt utan att kollektivism vinner. Feminism till exempel har omdanat hela samhället medan konservativa bara lallat omkring i tofflor och morgonrock och försökt låtsas att de är moraliskt överlägsna och sofistikerade. Att som ledare förlora en livsviktig kamp för den egna fåfängas skull är moraliskt förkastligt, det är inte på något sätt berömvärt.

          • JB

            Tack för, som det verkar, en mycket intressant länk….

             

            F.ö. vad gäller konservatism kontra kollektivism….

            Angående s.k. konservativa människor, så ser jag dem inte som – trampande omkring i tofflor och morgonrock- , eller betraktande sig själva som moraliskt överlägsna, eller sofistikerade….

            De jag träffat har ofta representerat en stränghet, kring främst sig själva, samt ofta också en naturlig stramhet, som ofta haft tendenser att kunna, så att säga – smitta av sig – på en omgivning, utan några åthävor, eller utan att några ord, föreläsningar eller propaganda, har kräfts, istället enbart genom deras egen strama personlighet, (som då har inverkat respektingivande på en omgivning…)….

             

            Annars ser jag på en konservatism som mer ett slags motstånd mot alla former av samhällsomstörtande, våldsamma, samhällsrevolutioner och dramatiska, krigiska, mördande och dödande, verksamheter i syfte att skapa samhällsförändringar….

            En konservatism tror nog inte på att en sådan verksamhet verkligen grundligen egentligen kan förändra samhällen…där förändringar istället då anses behöva ske långsamt för att kunna anses vara humana…(som vill ta hänsyn till människan)…

            Revolter och revolutioner kan kanske – se ut som att – kunna förändra, men som i slutänden ändå åstadkommer alltför mycket förstörelse….på många plan…i ett samhälle, och en förstörelse av människor inte minst på psykologiska och sociologiska plan….därför att människan är som människan är…

            Långsamma samhällsförändringar är bättre, ur ett humant perspektiv..

          • JB

            ….krävts….

          • MartinA

            Du har blandat ihop ”konservativ” i det naturliga språket med ideologin Konservatism.
            Att ”göra motstånd mot förändringar” är inte en ideologi och 100% garanti för att förlora.

            Jag skrev min åsikt om konservatismen i min första kommentar. Att konservatismen står för en uppsättning värden och levnadssätt. Som den propagerar för att människor skall anamma. Jag spekulerade i hur dessa värden formas, alltså att förstå människan och de goda institutionerna genom att studera historien. Om detta verkligen är den konservativa metoden, konservatismens fundament, ger det även en viss flexibilitet och anpassningsförmåga. Om det istället är som du säger att konservatism bara är motstånd mot förändring så kommer konservativa försvara de förändringar som progressiva och radikaler fick igenom för tjugo år sedan. Vilket vore befängt. Om detta verkligen är sant, vilket jag har hört många påstå, från Reinfeldt till Ingrid Carlqvist, är konservatismen helt meningslös och oändligt patetisk. Ett sånt dravel till ”ideologi” skulle jag inte ta i med tång.

          • JB

            …..”Om det istället är som du säger att konservatism bara är motstånd mot förändring”…..

             

            Inte motstånd mot förändringar alls….utan motstånd mot just revolutionära, krigiska, mördande, dödande, dramatiska och samhällsomstörtande förändringar….alltså revolter och revolutioner, som vill, har kunnat och kan, genomdrivas med hjälp framför allt av – mördande reklam – , dvs., med hjälp av – hjärntvättande propaganda- …och som vill ses vara förändringar …..- för den goda sakens skull – …..men som inte i verkligheten blir några förändringar som förändrar människor själva, till -det bättre – , (utan tvärtom ofta, till – det sämre – , eller till det – mer primitiva – ?…)…

             

            Förändringsvilja finns nog som ideal inom en konservatism…

            Men att det då är önskvärt att det är förändringar som leder till – utveckling – , och inte till – nedveckling – , av människor….

             

            Revolter, inbördeskrig på liv och död och revolutioner, har genom historiens gång visat prov på att verkligen kunna brutalisera människor, och primitivsera dem….vilket förmodligen en konservatism då verkligen inte önskar sig, eller kan se som någon – utveckling – , när det kommer till önskningar om – förändringar – …

             

            De förändringar som man som konservativ nog främst önskar sig, är då istället kanske olika former av ökningar av respekt, ökning av artighet, stil, vett och etikett, som det brukar heta, samt en allmän ökning av aktning, omtanke, insikter och lyhördhet, i vardagliga relationer…

             

            I Japan t ex, så bugar sig elever även inför andra elever i hälsningsceremonier…(!).

            ….

             

            En s.k. konservativ – revolutionerande förändring – , kunde ju då t ex handla om att börja med övningar i respekt och artighet infördes också västerländska, europeiska och även då nordiska skolor…och alla andra arbetsplatser….(!)…

             

            Svåra saker…

          • MartinA

            Aha! Så konservatism är mot dåliga förändringar och förändringar på fel sätt. Men positiv till förändring som leder till ”utveckling”. Och så länge något görs artigt så spelar det mindre roll vad som görs.
            Jag har noll sympati för din version av konservatismen. Precis det jag vänder mig mot. Cuckservatism i sin prydno.

  • stevenstills

    Det är väl sant att konservatismens gamla överbyggnad tronen, altaret
    och penningpåsen ligger i ruiner. Men jag har känselspröten ute och
    tycker det finns strömningar bland dagens yngre medelklass i storstaden
    som har klart lovande inslag. Många har inte lust att jobba
    60-timmarsveckor för att kunna köpa en ny Audi A7 samtidigt som barnen
    vistas på daghem från morron till kväll och inte mår bra.

    De
    känner sig lurade av konsumtionssamhället och arbetsgivarna/arbetshetsen
    och vill leva ett äktare och riktigare liv. Prioritera familjen framför
    allt. Och kanske flytta ut på landet och bli grönavågare.

    Att
    se med misstänksamhet på konsumtionshets och ytliga livsstilar är klart
    konservativt liksom att vårda sin familj. Kanske kommer en ny grön våg.
    Jag håller det inte alls för uteslutet. Konstigt att Miljöpartiet inte
    går tillbaks till sina gamla gröna rötter. Det borde finnas en marknad
    nu för det. Och konservatism kan bli bli en ny trend. Något som man kan
    flasha med och skörda beundran för i sociala sammanhang: ”jag är
    konservativ” låter fint och ansvarsfullt. Modernt och inne absolut.

  • Läst lite av diskussionen under artikeln och tycker premisserna den bygger kring är lite märkligt uttalade. Individualism-kollektivism är en intressedikotomi som förenklat består i att den förstnämnda förnekar kollektivet och den sistnämnda förnekar individen.

    Konservatismen identifierar människor som sociala varelser, vilka kan söka gemenskap i varandras likheter och handla efter gemensamma mål, utan att för den sakens förneka individens suveränitet.

    Kollektivism är, och det bör man vara tydlig med, inte en individernas politiska sammanslutning för gemensamma mål, utan ett utplånande av individualitet, vilken ideologiskt manifesterar sig genom ständigt kuvande och misstänksamhet mot all jag-form.

    Individualismen i sin tur är inte individens fria rörelse inom en gemenskap, utan ett förkastande av individens identifikation med andra varelser som arbiträr och påhittad.

    Till ytan kan givetvis uttryckssätt för olika förhållningssätt te sig likartade, men i grunden pratar ni äpplen och päron när ni försöker trycka in konservatism i något av de två facken.

    • MartinA

      Enligt din åsikt, är konservatismen en uppsättning fixvärden. Eller en metod för att nå en antologi, såsom jag försöker spekulera om? Jag vet ärligt inte svaret här, jag försöker bara förstå konservatismen på ett sätt som inte gör den irrelevant och ytlig.

      Jag håller inte med din tendentiösa beskrivning av kollektivism. Människor har ett absolut behov av att uppgå i kollektiva identiteter, för att säkra sin överlevnad. Genom hela historien. Vad är det annat än kollektivsim? För all del, du kan använda ”kollektivism” som ett ord för ”dålig kollektiv identitet” men det blir ju litet löjligt.

      • Det är naturligt att vi som sociala varelser delar identitet med andra. Bara genom individualistiskt självbedrägeri kan man förneka sin bundenhet till platsen man är född, kulturen som formar en och traditionerna som fyller existensen med mening, och där med också den känsla för gemensam plikt som medföljer. Detta ÄR vad som i grunden utgör individen.

        Däremot drar jag inte likhetstecken mellan vad du kallar kollektiva identiteter, om jag uppfattar stipulationen korrekt, och kollektivism. Man kan driva fram mot ett gemensamt mål utifrån en gemensam, eller så att säga kollektiv identitet, självklart. Men du kommer alltid till en punkt där individens intresse och kollektivets intresse står i konflikt.

        En individualist löser konflikten genom att förneka kollektivet, en kollektivist genom att förneka individen. Liberalismen väljer det förra. Fascismen och marxismen det senare. Jag finner inte lockelse i någotdera.

        • MartinA

          Enligt din åsikt, är konservatismen en uppsättning fixvärden. Eller en
          metod för att nå en förståelse för vad som fungerar bäst för ett folk, såsom jag försöker spekulera om?

          För övrigt lägger jag märke till att du ej nämner släktskap. Vilket jag tycker är enormt viktigt och vilket varit enormt viktigt för historiens människor. Klan är människans naturliga organisationsform. Nationalstaten uppnådde sin militära makt genom att utnyttja människans klaninstinkt, och genom att abstraktionen var tillräckligt sann för att ha genomslagskraft.

          • JB

            En ekonom, Schumacher tror jag han hette, skrev en bok kring ekonomiska frågor (som jag inte läst, även om jag för många, många år sedan köpte boken i London, men den har sedan dess försvunnit från mina bokhyllor), med titeln:

            – A Study of economics, – As if people mattered – …..

            Det var ju en intressant titel kan man tycka….

            En konservatism kan väl ses som en – lära – som egentligen inte alls är någon – lära – , (med några uppställda programförklaringar, deklarationer, deviser, fraser, paroller eller slagord….), utan mer alltså – ett förhållningssätt – , i tillvaron, i relation till familj, grannar, omgivande samhälle, skola och arbetsliv, som vill förhålla sig till alla såsom just: – As if people mattered – …..

            Det är väl vad en konservativ hållning, eller dess – själ – , dess mål och mening, innehåller, som ideala ideal ….

            Det är som det engelska uttrycket säger:
            – If everone swept their own doorstep, the street would be clean – …..

            Men efter en s.k. – Upplysningsrevolutioin, med alla sina paroller, sina slagord och sina program om frihet, jämlikhet och broderskap, samt med efterföljande kommunistiska revolutioner, med vetenskapsdyrkan, effektivitetsdyrkan, samhällsvinstdyrkan, rationalitetsdyrkan, s.k. kamratdyrkan och all sin avsky för alls former av privatliv, för familjeliv, samt allt sitt hat mot all s.k. borgerlighet och mot all s.k. ojämlikhet, så finns det kanske idag därför svårigheter med att kunna förklara vad en konservatism är till just sin – själ och hjärta – ….

            En konservatism framstår då som någonting kraftlöst, någonting blekt, färglöst, ja, kanske även som någonting meningslöst, i jämförelse med sådana genomgripande och sådana – segrande – , och sådana samhällsomdanande revolter och revolutioner, som passerat…..

            En konservatism framstår då kanske för många som just att den inte har någonting att kunna – sätta emot – de segrande och folkrörelseuppviglande, de hatuppviglande, de aktionsuppviglande, kommunistiska rörelserna och deras socialistiska syskonläror….Dessas program för samhällsförändring….(som inga vanliga dödliga medborgare och människor har några möjligheter att kunna – motsätta sig – , utan att direkt bli dödade, eller bli bortfösta till fängelseläger och till dödsläger, såsom inom de – kraftfulla lärornas – hanteringar av motsträviga medborgare….), ses då som betydligt effektivare, mer maskulina, mer kraftfulla och mer genomgripande, medan en konservatism inte förmår att kunna tala ett – tillräckligt tydligt språk – , för att kunna inspirera, eller för att kunna moblisera viljor till – förändring och engagemang – , hos några större kollektiv, eller några större folkgrupperingar… (vilket förmogligen också är sannning. …)…….

            Men, men, som i det berättas i sagan…..

            Även en långsamt krypande sköldpadda kan besegra en snabbt framåtskuttande hare…(om haren alltför högmodigt tror och är övertygad om att han har slutsegern som i en liten ask…?)…..

            Vem vet…..

          • MartinA

            Helt oanvändbart. Du förstår inte situationens allvar. Den här versionen hade sin chans att visa att den var något att ha på femtio och sextiotalet. Vid ATP omröstningen till exempel. Den misslyckades. Det är en förlorarideologi. Eller en förlorarattityd, om du föredrar.

          • JB

            Jaså.

          • Vad menar du med fixvärden? Dogmer? Människan har en uppsättning naturliga grunddrag som olika former av samhällen kan bejaka eller beivra. Som jag ser som utgångspunkt för konservatismen är att finna en bästa balans mellan individ och samhälle. Jag vet inte om det gav svar på din fråga.

            Stamsläktskapet går via nämnda kanaler och är oskiljbart från dessa delade egenskaper. Fysionomiskt igenkännande via delad genetik kommunicerar en gemensam historia, tradition, språk och förhållande till världen. Men jag misstänker att du söker något ytterligare?

          • MartinA

            Hur vet du vad dessa grunddrag är?

          • JB

            – Människa, Känn Dig Själv – …..

          • MartinA

            Introspektion följaktligen. Hur väger du olika individers skiljda introspektioner mot varandra? Du får ju inte ens en gemensam verklighet att diskutera ifrån med den metoden?

          • JB

            Att försöka förstå sig på människor, sig själv, och människan som social varelse, att försöka förstå sig på politik, filosofi, psykologi, att försöka förstå sig på kulturella traditioner, hur de har växt fram ur olika livsvillkor, naturförhållanden, väderförhållanden, samt en otal mängd påverkansfaktorer, medför ett ständigt forskande, utforskande, frågande, ifrågasättande, sökande och letande…

            Det kan nog liknas vid att lägga pusselbit för pusselbit, till ett allt större pussel…

            Varje människa lägger förmodligen sitt alldeles egna pussel i tillvaron…

            Men varje människa kan samtidigt anses bidra till att en helhetsbild kan skapas, kan anses bidra till ett att ett helt samhällspussel kan läggas, ett historiskt pussel, ett psykologiskt och ett sociologiskt helhetspussel om och kring människan som varelse, i särskilda tider, under särskilda förhållanden, där varje individ med just sin subjektiva eller sin personliga pusselbit har sina perspektiv att bidra med…..

            Objektivitet och subjektivitet behövs båda för just helhetsbilder……
            Att ta bort den ena till förmån för den andra skapar en bristande helhetsbild och därmed en bristande förståelse om och kring varelsen människa ….

          • Du menar hur jag identifierar människans behov av social tillvaro, tillhörighet, ordning, frihet, identitet, ritual, mening, tro och förverkligande? Nej, jag kan bara undersöka mig själv och hur jag uppfattar andra. Men ska man dra skepticismen till sin spets kan jag ju aldrig veta att jag inte omger mig av förljugenhet.

            Frågan följer å andra sidan hur du föreställer dig kollektiva intressen utan att acceptera dessa drag som allmängiltiga.

          • MartinA

            Nej. Du sa att människan har en uppsättning naturliga grunddrag. Och jag frågade hur du vet vilka dessa grunddrag är. Personligen använder jag studium av historia och en viss medvetenhet om evolutionsteorin för att bilda mig en uppfattning. Ditt svar var lika snirkligt och intetsägande som alla andra svar jag fått ifrån dig. Jag tycker det är frustrerande att tala med någon som jag uppfattar som med flit otydlig. Jag har dragit slutsatsen att det är meningslöst att fråga dig någonting mer. Och jag har också dragit slutsatsen att när du valde att sätta dig till doms över min och en annan kommentators diskussion så hade du inte mer att komma med än du har nu.

            Jag antar att för många er här i kommentarsfältet så är konservatismen inte en ideologi. Utan det är en livsförbättringsfilosofi. Tradlife så att säga. Inget fel i det. Men inte det jag har försökt diskutera. Hursomhelst har jag på intet sätt fått min fördom om konservativa som gubbar i morgonrock och tofflor som gjort det till en konstart att förlora kulturkriget vederlagd.

          • Tråkigt om du uppfattar det så. Jag tycker att jag gav så tydliga svar som språket tillåter. Jag vänder mig mot kollektivismens likformighet och totalitarism, utan att för den delen inta en hållning som förnekar identitetsskapet som förenande. Jag tror på människan som frivilligt söker gemenskap i tron, närsamhället så väl som nationen. Det räcker att påminna människor om vem de är och ge dem plattformar att mötas via, ty människan är beskaffad att söka mening och tillhörighet.

            Du menar, vad jag uppfattar, att det behövs ett yttre tvång, via en stat eller ideologisk rörelse. Jag tror motsatsen. Tydligare än så blir det inte.

          • MartinA

            Staten är våld. Vilket aldrig är frivilligt. Om du utsätts för våld är det inte frivilligt. Och om du är del i produktionen av våld är det inte frivilligt. Eftersom det är att riskerar livet. Att finansiera våld är inte frivilligt det heller. Eftersom andra riskerar livet för att skydda vad du äger. Din åsikt i frågan är egentligen ointressant eftersom oavsett vad som händer kommer någon tvinga dig att finanisera våld, antingen staten eller en fri entreprenör, om det är genom att plundra dig eller under mer organiserade former kan kvitta lika. Det här är en grundläggande insikt om verkligheten, politiken och historien. Våldsproduktion är kollektiv, livsnödvändig och obligatorisk. Och påverkar alla.

            Tydligen har många kommentatorer här en helt annan uppfattning. Vilket gör mig förbluffad. Men men, vad kan jag säga? Men det var skönt att till sist förstå vad som fattades diskussionen.

          • Du relativiserar våld på ett i mitt tycke destruktivt och farligt sätt. Staten är våld, men vi kan styra hur stor staten är och hur stor dess våldskapacitet tillåts vara.

            Att många inte håller med dig beror troligtvis i att många får dåliga associationer när du indirekt refererar till fascism. Man är så klart välkommen att ha en sådan ingång, men jag tror inte de flesta på just denna sida identifierar sig med ideologin.

          • JB

            Om man vill definiera – politik – , som rörelser som nödvändigtvis vill anses behöva vara kapabla till – våldshandlingar – , (bakom sina krav…Alltså krav, viljor och önskningar om politiska förändringar, vilka då anses vara krav, eller ideal, som inte alls kan låta sig realiseras utan någon som helst – våldskapaciteter – bakom sig, och vill då av vissa därför anses endast vara vad orealistiska och idealistiska – drömmande drömmare – , och deras konservativa ideal om – självförbättringar – , vilka menas inte kunna åstadkomma några som helst samhälleliga, eller politiska, förändringar, och därför är totalt både – menlösa – , och också egentligen – meningslösa – ?…..enligt Martin A?…)…

             

            Men, men….

             

            Att drömma om stora krigsinsatser, om storkrig, om slagfält och om krigföringar tillhör nog främst unga män? De som vill bli – hjältar – , och – krigare – , och erövra ära och berömmelse genom sina storslagna bravader och hjältemodiga insatser på slagfälten, i kamp mot de utpekade – fiendestammarna – …En ung indiankrigare, som drömmer om att bli – hövding för stammen – , en dag, och därför vill visa sina krigskonster inför den övriga stammen, och komma hem med så många – skalpar – som möjligt, och erhålla applåder för sina hjältemodiga insatser, till försvar för stammen….

             

            Detta är den psykologiska krigshistorien, och den är urgammal…

             

            Men, men, idag….

             

            Europa behöver idag alls inga sådana omöjliga, dödfödda, idiotiska, paranoida, dumdristiga, överilade och framgångslösa krigföringar….de är alla dömda att på förhand misslyckas…och leda till endast undergång, massdöd, sjukdomar och svält…och inte alls till några stolta segrar för någon folkgruppering i de europeiska, eller de skandinaviska, (f.d.) nationalstaterna och deras befolkningar….

             

            Kan man inte se, eller ta in, att världen redan i mångt och mycket är – globaliserad – , och att nationernas ledningar verkligen driver fram folk- och kultur-blandningspolitik, med stöd av ca 60-, 70 -, 80 -% andelar av ursprungsbefolkningarna, ja, då är man väl själv en slags halvförblindad människa?…Förblindad kanske då av både sorg, ilska, rädsla och paranoia…?…

             

             

            Det lustiga är ändå att genom mänsklighetens krighistoria, så har det ofta varit så att just i krig, så skulle man verkligen kunna definiera de flesta krigarna på slagfälten, som förmodligen och troligen verkligen – kollektivt drabbade – , av en slags kollektiv – paranoid scitzofreni – (där de i krigandets hetta verkligen ser – fiender – , överallt, som desperat och till varje pris, kosta vad det kosta vill, skall tillintetgöras och dödas…?…

             

            Detta fenomen, kollektiv paranoid scitzofreni, har också förmågor att kunna få de mest paranoida, de mest arga, och de mest aggressiva, att kunna framstå som omdömesgilla, som insiktsfulla och med förmågor att kunna göra – korrekta bedömningar om vad som behöver göras på slagfältet – , för att kunna erhålla och vinna framgångar och – segrar -, över – fienderna – ….

             

            Undra hur många – krigsherrar – , genom krigshistoriens gång, som verkligen varit fullkomligt vansinniga galningar, och desperata, omdömeslösa desperados, och rena rama vettvillingarna, som i sin egen galenskap, i sitt eget vansinne, lyckats egga upp sina soldater och sina krigare till – stordåd – , på slagfälten…?…

             

            Verkligheten är nog att det egentligen inte är så få, när det kommer till kritan….

             

            —-

             

            Världen krymper obönhörligen samman….

             

            Vi tvingas alla bli – NYA MÄNNISKOR – , enligt den gamla kommunistiska devisen, tillsammans med – D EN NYA VÄRLDEN – , enligt den amerikanska drömmen….

             

            Onekligen verkar det som att de två jättestora stormakterna, segrarna efter det andra världskriget, bakom kulisser av – osämja – , verkligen egentligen har – slagit ihop sina påsar – , och tillsammans och hand i hand, går mot – Den Nya Världsordningen – , och detta vare sig människor i de gamla natinalstaterna inom t ex Europa, men även då USA, Asien, Afrika och Sydamerika, Kina och Ryssland, osv., själva verkligen vill och önskar sig detta, eller inte….

             

            Vem eller vilka, skulle kunna bekriga sådana enormt inflytelserika drömmare och politiska aktörer, uppfinnare, industrialister och multinationella världsaktörer, som kan diktera sina taktpinnar över nationalstaternas parlament och få dem att – lydigt dansa efter världsförbättrarnas pipor, önskningar och drömmar – …..?…

             

            Ingen….

            ….

            Därför är det enbart perspektivlöst och insiktslöst att ens tänka i sådana banor…(även om det verkligen också förmodligen samtidigt finns mycket inflytelserika viljor, drömmare och aktörer, som nog önskar sig sådan söndrande och krigisk samhällsdramatik….och helst då kanske mellan s.k. – vita – , och s.k. – färgade – , människor…..(där man då gärna försöker att driva fram – teorier – , och – teser – , om att det är – endast – s.k. färgade människor som är muslimer – , och att alla s.k. – vita människor – , självklart enbart är s.k. – kristna människor – …), vilket naturligtvis är fullkomligt uppåt väggarna och så långt från sanningar och verkligheter man kan komma….

             

            …..

             

            Man behöver inom alla olika religioner och ismer, kunna särskilja mellan själva lärorna, ismerna, ideologierna, och unga, vilda, krigslystna, hjältedådslystna, kriminella, kämpalystna, revolutionslystna osv., unga män, och vanliga, vuxna, äldre och mogna utövare av diverse religioner, ismer och ideologier….

             

            Det är alltid skillnad mellan hur ungdom ser och tolkar världen, samt tyder och tolkar olika läror som verktyg för deras egna krigslust, och hur ålderdom ser och tolkar, samt praktiserar, samma läror….

          • MartinA

            relativiserar våld”, ”destruktivt och farligt sätt”, ”indirekt refererar till fascism”, ”ha en sådan ingång”.

            Hehe, en sådan orgie i passiv-aggressiv 😀 Att du sedan i sista meningen på lömskaste sett försöker bekräfta din egen halmgubbe gör att min respekt för dig sjunker om möjligt ännu lägre, om det nu är möjligt. Notera formuleringen, som hänvisar till att Iskra Jönsson ut ur det blå försökt smeta fast etiketten ”fascism” på mig precis innan, här fortsätter brunmålningen:

            men jag tror inte de flesta på just denna sida identifierar sig med ideologin.

            Min definition av våldets ofrånkomlighet skulle varje konservativ före första världskriget ställa upp på utan att blinka. Och de flesta konservativa före 1968 också. Men nu är det tydligen ”fascism. Sen kan vi ju jämföra dina två påståenden om staten och tvång, det är före min förklaring om våld:

            Du menaratt det behövs ett yttre tvång, via en stat eller ideologisk rörelse. Jag tror motsatsen. Tydligare än så blir det inte.

            Här uttalar du dig alltså snarast anarkistiskt, du tror inte att det behövs ett yttre tvång, via en stat.

            Men i nästa kommentar har du slajdat vidare till precis motsatt åsikt:

            Staten är våld, men vi kan styra hur stor staten är och hur stor dess våldskapacitet tillåts vara.

            Du har helt plötsligt accepterat att staten är våld och att den är nödvändig. Men eftersom du är du så flummar du till det litet på slutet med relativiserande begrepp.

          • Jag försöker inte brunmåla någon. Här finns givetvis personer som identifierar sig med fascismens imperativ om auktoritärsskapets nödvändighet för att förena gruppen, och ser hierarkier som naturliga förutsättningar för politiska mål. Jag vill snarare förstå än döma.
            Argumenterar man för våld och kollektivism så är det naturligt att detta för tankarna till marxism eller fascism.

            När jag säger att du relativiserar våldet syftar jag inte på att du tar upp våldet som en aktuell och historisk realitet, utan hur du vägrar se skillnad på våldets bruk och omfattning. Man får intrycket av du tycker att det inte finns någon egentligen skillnad mellan att fängsla en sexualförbrytare och en åsiktsmotståndare – att en form av våld legitimerar all sorts våld.

            En stat ska skydda sina medborgare – inte skydda sig mot sina medborgare. Det är där dina och mina ståndpunkter tycks gå isär.

          • MartinA

            Du menar, vad jag uppfattar, att det behövs ett yttre tvång, via en stat eller ideologisk rörelse. Jag tror motsatsen. Tydligare än så blir det inte.

            Staten är våld. Vilket aldrig är frivilligt. Om du är utsatt för våld är det inte frivilligt. Och om du är involverad i produktionen av våld är det inte frivilligt. Eftersom det kräver att du riskerar livet. Att vara en del i att finansiera våld är inte heller frivilligt. Därför att andra riskerar livet för att skydda din egendom. Din åsikt i frågan är egentligen ointressant eftersom oavsett vad som händer kommer någon tvinga dig att finanisera våld, antingen staten eller en fri entreprenör, om det är genom att plundra dig eller under mer organiserade former kan kvitta lika. Det här är en grundläggande insikt om verkligheten, politiken och historien. Våldsproduktion är kollektiv, livsnödvändig och obligatorisk. Och påverkar alla.

            Tydligen har många kommentatorer här en helt annan uppfattning. Vilket gör mig förbluffad. Men men, vad kan jag säga? Men det var skönt att till sist förstå vad som fattades diskussionen.

      • Hatzegopteryx

        Martin, du missförstår dynamiken som underligger de politiska förändringarna i ett samhälle. Det är inte vänstern kollektiva identitet och deras postmoderna ideologi som utgjort drivkraften. Det är i själva verket deras narcissistiska egenskaper som driver dem. Narcissister understödjer andra med samma egenskaper och stöter ut människor som antagit vuxenskapets ansvar och personliga moral.

        Så det är alltså ett kollektiv av narcissister som behärskar makten i Sverige. Den postmoderna ideologin fungerar som särskiljare, eftersom den överensstämmer med narcissistisk psykologi. Det är inte den postmoderna ideologin som gjort människor till narcissister, utan de var infantila neurotiker redan innan. Det har ju blivit tydligt i nutiden då feminister har avslöjats som kvinnoförtryckare. Alla dessa ideologier, såsom feminismen och mångkulturalismen, betyder egentligen ingenting för narcissisterna.

        På motsvarande sätt förhöll det sig i 30-talets Tyskland och i 20-talets Ryssland. Där tog kriminella psykopater makten. Det var inte nazismen och kommunismen som gjorde dem till psykopater. De var psykopatiska redan innan, och de gav form åt ideologin och samhället enligt sina egna mentala förutsättningar.

        Endast då människor med en oneurotisk helhetspsykologi tar över makten kan vi får ett samhälle dominerat av konservatismen. Sådana personer har bildning och tänker självständigt. Så de ansluter sig inte till en ideologi eller enögd kollektivistisk rörelse. Det är därför konservatismen bygger på individuell mognad och står i motsättning till infantiliseringen av samhället.

        Den mogna och psykologiskt självständiga människan utgör ett ständigt hot mot kollektivet av narcissister och psykopater. Det är därför de omedelbart vidtar åtgärder för att förstöra skolan och inför kollektivisering och indoktrinering i förskolan. De gäller att eleverna växer upp till att bli såsom makthavarna och undgår utveckling till självständigt tänkande individer med historisk bildning. Sådana individer har nämligen en oerhört förstörande effekt på det sjukliga kollektivet.

        Det gäller att begripa individens oerhörda kraft. En enda individ kan vara starkare än en talrik kollektiv rörelse när det gäller att bekämpa cancersjukdomen som förstör samhällskroppen. Utan individer såsom Platon, Aristoteles, Jesus, Paulus, och Augustinus hade det aldrig blivit någon västerländsk civilisation. Det som drev Platon att skapa sitt livsverk var hans föresats att bekämpa sin egen tids postmodernism, nämligen den sofistiska relativismen.

        Kollektivism står i motsättning till individuell mognad och kan därför endast förstöra det konservativa projektet. Kollektivistiska människor tillväxer aldrig till mogna individer som förmår ta ansvar för ett samhälle. Istället tar de sig för att skapa samhället till sin egen avbild för att få bekräftat att de själva är normala. De omfamnar människor som är neurotiska, brottsliga och perversa eftersom de själva är funtade så bakom fasaden.

        • MartinA

          Politisk makt växer ur en gevärspipa. Och det spelar föga roll om den som håller i den är en mogen och komplett individ som tar hand om kattungar och hundvalpar på sin fritid. Eller en neurotisk tonåring med självhävdelsebehov. Vänstern har vunnit och vunnit och vunnit. Och din version av konservatism har förlorat och förlorat och förlorat. Ja, i USA alltså, där den utövat verklige inflytande i 60 år. Här i sverige har den inte prövats men den kommer vara precis lika impotent här som i USA. Det du bryr dig om är en självförbättringsfilosofi, inte en politisk ideologi. Gott så. Väl bekomme. All respekt. Men politiskt ointressant.

          • Hatzegopteryx

            Ditt argument faller på sin egen orimlighet, för vem är det då som skall utses till diktator och se till att ställa allt tillrätta? Du själv? Gevärspipor löser ju inga problem. Vem är det som besitter den visdom och kunskap som krävs för att styra ett land såsom Sverige? Det krävs ju kompetens och intelligens, något som bara individer kan besitta. Ett kollektiv kan bara lära sig att papegojaktigt upprepa ideologiska dogmer, och dessa fungerar sämre än sunt bondförnuft.

          • MartinA

            Jag bara påvisade ihåligheten i dina argument. Den konservatism du beskriver har förlorat och förlorat och förlorat. Den är meningslös som politisk ideologi. Och vad jag förstår från kommentarsfältet är att ni främst ser det som en självförbättringsfilosofi. Och det håller jag med om att den är jättebra för, väl bekomme, allt gott. Men politiskt är ni fullständigt misslyckade.

            Och nej, jag argumenterade inte för diktatur. Jag visade att ditt ”det viktiga är att vara en fin människa” är dumheter i ett politiskt perspektiv.

          • Hatzegopteryx

            Jag talar inte om den ”fina människan”. Jag syftar på dominanta män med stark auktoritet och utvecklat intellekt som tar tag i situationen—män som vet vad dom vill och som har riktning i livet. Det förutsätter hårda nypor, och de betecknas aldrig som ”fina människor”.

            Att bli till en komplett och oneurotisk människa förutsätter att man integrerar både ljus och mörker. En sådan persons främsta egenskap är att han tar avstånd från destruktiva människor. Likt en trädgårdsmästare beskär han trädet. Det är viktigt också i det privata livet att avsluta bekantskapen med lågtstående karaktärer.

            Det är en kulturkamp som pågår och man kan inte göra mer än att dra sitt strå till stacken. Du har alldeles för kort perspektiv. Om vi påverkar oceanångarens riktning med en grad så hamnar vi så småningom på en helt annan plats på oceanen. Du måste tänka i hundraårsperspektiv.

          • MartinA

            Jahadu, och när ni antikollektivsitiska själförädlare har förlorat i hundra år till och de enda svenskar som finns kvar är tre byar i västernorrland, vad gäller då? Ni har förverkat ert förtroende. Acceptera att det du tror på är självförbättring och att du saknar politisk teori. Nöj dig med det.

          • Hatzegopteryx

            Jag röstar i val och deltar i diskussionen med invandringskritiska argument. Vad förväntar du dig—att jag skall gripa till vapen? Om jag skulle bli diktator så skulle det gå åt h-e. Ingen förstår ju vad jag säger.

            Vi lever i ett historiskt skeende som är som en stor dinosaurie. Likt en brontosaurie klampar den fram, fullkomligt ovetande om den lilla myran på dess stig. Jag är en sådan liten myra, och det hjälper inte hur förbannad jag än blir. Dinosaurien tar ingen notis om mej. Det bästa vi kan göra är att rida på dinosauriens rygg och bita i den med våra mandiblar för att påverka dess kurs. Du måste tillägna dig en realistisk syn på verkligheten. Allt som den upplysta individen kan göra är att sprida lite ljus.

            Zhuang Zi går ännu längre. Han menar att om ledarskapet försöker styra verkligheten med starka medel så blir det bara fel—än hit och än dit. Exempelvis, i Sverige så kommunaliserar man skolan och sedan vill man förstatliga den igen. Ena stunden öppnar man gränsen på vid gavel, sedan stänger man den igen. Zhuang Zi säger att det vore bättre om de styrande kom i harmoni med Tao istället. Då blir samhället åter harmoniskt. Kanske hade han rätt. Om vi blir till harmoniska individer så blir samhället i balans också, och klimatkrisen avtar dessutom. https://sv.wikipedia.org/wiki/Zhuang_Zi

          • MartinA

            Som sagt, du saknar intresse för politk. Ha det så bra med ljusspridandet.

          • Hatzegopteryx

            Den här artikeln, då? Det är väl inte illa pinkat av en gammal hund.
            http://mlwi.magix.net/konservatism.htm

          • MartinA

            För många ord. Har du hört talas om hissamtalet?
            För att kommunicera ideer måste vi skala bort allting ända ner till den innersta kärnan.
            Manifest kan vara intressanta som komplement senare. Men för många ord så går det inte att diskutera. Jag har försökt diskutera med dig här och har känt en frustration över otydligheten. Jag söker hårda konfliktytor. Därför att det gör vad vi tycker tydligare, därför att det skalar ner vad vi tycker till kärnan.

          • Hatzegopteryx

            Den och mycket annat ligger ständigt på nätet och sprider lite ljus i mörkret, vilket visar att du har fel och jag har rätt. Min medicin är nämligen verksam, även om den är långsamt verkande. Din medicin är hopplös.

            Dessutom försöker jag uppnå harmoni i mitt liv, för det kan ju hända att Zhuang Zi hade rätt. Carl Jung gick så långt som att hävda att om en person med stor potential inte förverkligar sig själv och blir till en hel människa så kan det få som konsekvens att det passagerarplan han flyger med störtar. Han menade alltså att samhället kollapsar om människor inte eftersträvar helhet. Det är i grunden en taoistisk tanke.

          • MartinA

            Poängen med självförbättringsstrategin är att du skaffar många barn och en stabil ekonomi. Och att du bygger nätverk och kontakter med andra som gör samma sak, oftast genom religion. Över tid så utgör ni en större och större andel av befolkningen och era ideer får inflytande

            genom att ideer i stor utsträckning ärvs. Den islamiska livmodern så att säga. Eller den Amishka, om man så vill.

          • Hatzegopteryx

            Våldet och inbördeskriget kommer av sig själv, när den ekonomiska och sociala situationen har urartat. Mycket tyder på att Sverige på längre sikt är på väg utför, så jag begriper inte varför du vill snabba på den här processen som tycks oundviklig. Jag tror att Sverige i framtiden kommer bli balkaniserat, uppdelat i autonoma kristna, muslimska och afrikanska regioner. Förhoppningsvis kan det ske med ett minimum av fientlighet. Men jag har ingen önskan att skynda på krigsutbrottet. Krigsretorik från myrorna är ändå ingenting som dinosaurien bryr sig om. Inbördeskriget kommer när det kommer, så det är ingenting man behöver oroa sig över.

          • MartinA

            Jag tror ungefär som du. Och jag ser ingen möjlighet att snabba på sammanbrottet. Däremot anser jag det önskvärt att uppmana svenskar till att känna lojalitet till varandra och i möjligaste mån sluta sig samman. Eftersom det är det enda sättet att bevara vår särart. Att bara sitta på händerna, tja, du vet hur det gick för dinosaurierna?

            Jag läste förresten litet mer av din hemsida. Och höll med om en hel del.

          • Sixten Johansson

            Jag tror också att segregering och separativism blir den oundvikliga och minst blodiga följden. Och nu har jag njutningsfullt läst igenom Hatzes hela text via länken ovan – superb! Mycket värdefull för mig som stomme och minnesbank. Jag kommer att rekommendera den bl a på Det goda samhället. Jag har börjat fläta in psykologiska dimensioner, t ex i en enkel medvetandemodell som jag beskrev i en gästkrönika 20 nov: ”Så blev makteliten psykoinfantil”.

          • MartinA

            Alltså, jag tycker annorlunda än dig om mycket. Om jag läser igenom en jättelång text och har invändningar mot resonemangen i var och varannan mening, och texten är på många tusen ord, det blir omöjligt att diskutera. Så den artikeln fungerar som en bok, man måste stå mycket längre ifrån texten än vad jag tycker om att göra. Man måste läsa den, fundera över litet saker som man kanske höll med om, låta andra saker bero.
            Jag föredrar texter och påståenden som är konstruerade för att skapa konfliktytor, där läsaren tydligt kan ta ställning för eller emot. Eller ett extremt uttalande eller att dra ut en trend in absurdum. För att uppnå tydlighet och sänka komplexiteten.

        • Sixten Johansson

          Måste hoppa in här och varmt tacka Hatzegopteryx för den psykologiska pusselbiten och många andra värdefulla aspekter (tack till renhjärtade och raka MartinA också, bekant från DGS!). För några veckor sedan läste jag Hx kommentarer här och där på Motpol och de var så kloka, kunniga och balanserade att jag måste gå in på Disqus och fortsätta läsa flera år bakåt i tiden. Jag blev djupt imponerad och tacksam över att delvis se även mina egna diffusa tankar så klart formulerade och nycklar till en viktig dimension som jag hade letat efter.

          Vad gäller individualism – kollektivism (och alla andra termer), så är ju orden bara form, som fylls med varierande innehåll. Jag är van att analysera text och ser hela tiden missförstånd uppstå i dialoger därför att innehållen inte definieras. Dagens individualism är atomistisk, narcissistisk, jag-svag. Kollektivismen är mobbar, speglar för och hopar av atomistiska individer. I dag förenas de som ett spelkorts två sidor hos mentalt ganska tomma individer. Jag tvivlar på att det längre går att återskapa organiska eller organiserade kollektiv, som skulle kunna stå emot Mena-kulturerna. MartinA, du formulerar problemet eggvasst, men hur och av vilka tänker du dig att en kollektiv kraft ska uppstå?
          / Sixten Johansson

          • MartinA

            Svensk rasism.

          • Sixten Johansson

            Beror på hur långt och hur snabbt sönderfallet kommer att gå innan en våldsam motreaktion får kraft, men säg att 30 procent kommer att bli femtekolonnare, så innebär det inbördeskrig.
            Och att t ex under det närmaste året propagera för svensk rasism fungerar inte – finns ingen mental grogrund.

          • MartinA

            Notera vad systemet lägger i särklass störst kraft på att bekämpa? Svensk rasism. Systemet är inte idioter, de vet vad den enda kollektiva kraften som kan stå emot dem kan komma ifrån.

            Sönderfallet blir totalt nästa lågkonjunktur. Notera hur regimen inte längre har ambitionen att förändra verkligheten. Ett subtilt skifte har skett de senaste 10 åren. När Löfven/Ygeman/nån sa 2015 att 80% av de 130 000 skulle utvisas så var det inte att uttrycka framtida handling från politikerna, det var en spetsfundighet om första instansens beslut om uppehållstillstånd för 3 år sedan eller något sånt. Alltså helt skilt från verkligheten, bara retorik, det fanns inte ens en tanke om politisk handling.

            Idag när regeringen diskuterar amnesti så handlar det inte om huruvida de tänker låta bli att utvisa illegala, det är inte ens på bordet. Det handlar istället om att döpa om en situation som regeringen inte anser att den kan påverka för att dölja dess maktlöshet. Diskussionen internt har varit ”skall vi ge uppehållstillstånd till alla illegala så att det ser ut som vårt beslut att alla dessa människor stannar här och tar för sig av välfärdssystemet. Eller, skall vi stå ut med att det finns en massa illegala här. Vilken verklighetsbeskrivning förlorar vi minst trovärdighet på?

            Vår kultur ligger i spillror, förstörd av den generella välfärdsstaten, korporativismen, välstånd, massinvandring, av att vi i tre generationer flyttat ifrån där vi växt upp och därmed klippt av bandet mellan generationerna, av kulturmaxism och feminism. Då återstår existensen. Blod. Vilket i vilket fall är den starkaste politiska kraften, se på vilka som kan stå emot ISIS i MÖ?

            Jag tror inte du har rätt om mental grogrund heller. Svenskar ÄR fruktansvärt självgoda i sin attityd just för att de förutsätter att de själva är överlägsna. Mycket av neoroticismen i det politiska samtalet kommer av den här övertygelsen. Grogrunden finns. Och tendensen till blodslojalitet är medfödd i människan.

          • Sixten Johansson

            Det finns ingen mental grogrund för att i politiskt syfte tämja och styra svensk rasism. Antingen kommer allt bara att malas ner under en längre period, eller också blir det en serie eruptioner. Men om allt spricker kommer bara ett blint vilddjur fram ur människan. Makteliten är rädd för hämnd riktad mot den personligen, men annars är matandet av hitler-, nazism- och rasismspökena deras bästa hjälpmedel.

            Det är något avgörande som händer nu i det kollektiva medvetandet. Jag tror inte att vi kan göra så mycket mer än att försöka häva infantiliseringen och motbalansera feminiseringen. Jag skulle ha önskat en ny politisk aktör som vi kunde samlas kring, men just nu kan jag inte se något alternativ till att satsa på medvetandegörande och kollektiv intelligens.

          • MartinA

            Vi kan upprepa och återupprepa att vi svenskar är ett folk, att det finns ett värde i att vi finns till och att vi har rätt att kämpa för att finnas till.
            Vi kan påpeka på att en nation är att dela historia med varandra. Att en inflyttad iranier må vara hur trevlig som helst men till syvende och sist tittar tillbaka på en annan historia. Människor är så ytliga och oempatiska de tänker aldrig igenom sånt här men förstår det när man påpekar det. Jamenvisst ja, så klart att utlänningar inte ser tillbaka på min historia, tänka sig!
            Vi kan ta upp historiska exempel hela tiden. Det är märkligt hur pass gott gensvar jag får genom att ta upp exempel från historien. Åtminstone bland svenskar aktiva i debatten finns en historietörst.

          • Sixten Johansson

            Ja, Martin, du – och vi – gör ett bra jobb bland dem som är och som blir aktiva i debatten. Och vi behöver både känna stöd och härdas genom mothugg. Det leder så sakteliga till en kvalitativ höjning av kunskaps- och medvetandenivån, som sedan kan sprida sig. Själv ser jag förståelse och kunskap som det viktigaste nu. Plus sorgearbete, tålamod och ett kryddmått skyddande likgiltighet.

  • Trond

    Konservatismens tragedi är ordets två olika betydelser; en ideologi och ”förändringsovilja”.

    Endast politiskt kunniga människor är medveten om ordets dubbla betydelse. De flesta
    kommer aldrig att förstå skillnaden.

    När de får höra att det sovjetiska ledarskapet i 1989 eller Saudiarabiens regim i dag är
    konservativt, kommer de att associera til ideologin. Och detta utnyttjas medvetet av
    konservatismens fiender. (Engelska Wikipedia listar islamism under social conservatism.)

    Konservatismen kan inte bli en massrörelse under sitt nuvarande namn. När folk
    vill ändra det mångkulturella kaoset väljer de inte en ideologi som de tror betyder
    förändringsovilja.

    Konservatismen behöver byta namn.

    Occidentalism?

    [Beklager dårlig språk, jag er norsk.]

  • Nicodemos

    Som en blygsam kommentar till en del av diskussionen nedan så kan man nämna att effekten av samtliga större krig i Europa har varit till skada för traditionella identiteter, kulturer och gränser. Oavsett ändamål har krigen resulterat i mer centralisering, mer likriktning och mindre frihet. Varje konflikt har gjort Europa lite tråkigare.

    • MartinA

      Uppbrytandet av Jugoslavien med flera platser är ett undantag, de har åtminstone potentiellt lett till möjligheter till en större variation i mänskligt uttryck. Möjligen kan man argumentera emot om man menar att Jugoslavien var ett imperium som ej med någon framgång propagerade kulturell likriktning. Finska inbördeskriget är ett annat exempel. Vinterkriget är ett annat exempel, om Finland ej gjort motstånd utan fredligt låtit sig underkuvas hade USSR gjort sitt bästa för att minska Finlands kulturella särart.

      • Nicodemos

        Är ej insatt i Balkankonflikten men det du säger låter rätt. Angående vinterkriget, ja och nej då det var del av en större konflikt som har lett till det Europa vi har idag. Dock var ju såklart finnarnas reaktion en bra sak i sammanhanget.

        • MartinA

          Så vissa större krig har lett till mer mänsklig variation och bevarandet av mänsklig särart.

          • Nicodemos

            Jag syftade på Reformationskrigen,revolutionskrigen och världskrigen. Inte mindre, lokala konflikter och frihetskrig. Balkankonflikten tex vär väl en reaktion mot en centraliseringsprocess efter 1a och 2a världskrigen? Utan dessa större, progressiva, krig skulle aldrig ett senare inbördeskrig uppståt.

          • MartinA

            Det dog hundratusentals människor under finska vinterkriget. Det tycker jag är ett större krig. Men jag förstår vad du menar med napoleonkrigen och världskrigen. Men vad har det med resten av diskussionen att göra? Tänker du att någon här skulle ha en annan uppfattning om det?

          • Nicodemos

            Min poäng var helt enkelt att moderna krig har moderna mål.

            Visst ska man stå emot för att behålla sitt territorium. Men utkomsten av krigen har vi ju på pappret nu.

            Naturliga vet jag inte, men historiska processorer som, trots fickor av motstånd har lett fram till den situation vi har idag.

            Och oavsett vad man tycker om effekten av ,återigen, Balkankonflikten ,och althögerns juggeromantik till trots, så är dom ändå lika hjärndöda, om inte mer, konsumister som oss andra goda européer (likaså finnarna) , så globalisterna får sista skrattet.

          • MartinA

            Jag får inte ihop din ursprungliga kommentar:
            Som en blygsam kommentar till en del av diskussionen nedan så kan man nämna att effekten av samtliga större krig i Europa har varit till skada för traditionella identiteter, kulturer och gränser.

            Ok, så en kommentar till vilken del av vilken diskussion? Var det någon som argumenterade att stora krig är bra? Eller att stora krig inte förstör mänskliga särarter? Och nu tycks du dessutom ha ändrat din ståndpunkt:
            Min poäng var helt enkelt att moderna krig har moderna mål.

            Jag är förvirrad?

            Dessutom förstod jag inte heller ”althögerns juggeromantik”. Jag följer althögern ganska noga. Jag ser ingen sådan, vad juggeromantik ens betyder? Möjligen i de där mer imperialistiska såsom Richard Spencer men det är på intet sätt allenarådande i althögern. Althögern är identitetspolitik för vita människor. I mycket en respons till den identitetspolitk för alla som inte är vita, riktat mot vita, som skett under det senaste decenniet. Hur menar du att det skulle vara ”juggeromantik”??! Sen förstår jag inte heller vilka som är lika hjärndöda som vilka då?

            Jag förstod faktiskt ingenting av din senaste kommentar. Och jag förstår allt mindre av vilken poäng du vill driva? Hänger inte med.

          • Nicodemos

            Möjligt att jag missförstod något nedan,, läser om tråden.

            Min poäng har inte ändrats. Dom moderna storskaliga krigen har varit förödande materiellt, andligt och estetiskt.

            För ”juggeromantik” se 4Chan, Gab osv. Det var dock bara menat som en parentes i det här sammanhanget.

            Jag menar att jugoslaverna är lika förstörda av globalism som alla andra, oavsett om deras inbördeskrig var bra eller inte.

          • MartinA

            Det finns inga jugoslaver.

          • Nicodemos

            Sant, bara en grupp någorlunda hälsosamt xenifobiska konsumenter av Gucciväskor och Audi bilar,,i forna Jugoslavien.

          • Nicodemos

            *Xenofobiska

          • MartinA

            Du menar att det skulle vara något fel på att vara xenofob?!?

          • Nicodemos

            Nej, men att det inte räcker om man ändå är degenererad. Vi (européer, svenskar, serber, skåningar,,tutti!) var förlorade långt innan dom svarta barbarerna kom hit.

          • MartinA

            Du blandar äpplen och päron. Det finns en fysisk existens. Att kopiera sina gener. Detta är formulär 1a. Om du misslyckas med att återskapa din genetiska särart så är det meningslöst att sväva upp i det blå och ge dig hän åt högre abstaktionsnivåer. Man måste bygga första trappsteget först. Så oavsett om vi förlorat allt annat så är det fortfarande meningsfullt att vara xenofob. Därför att det är grunden.

          • Nicodemos

            Aboriginer förökar sig med varandra,, inte uträttar dom stordåd för det.

          • MartinA

            Samhällen behöver skydd. Detta skydd tillhandahålls företrädesvis av unga män. Att producera skydd är livsfarligt, den unge mannen löper en reell risk att dö när han producerar skyddet. Och den unge mannen har generellt inte hunnit skaffa sig någon avkomma själv. Den här ekvationen fungerar bara om den unge mannen riskerar livet för närbesläktade människor. Det är också så våra instinkter fungerar.

            Alltså, det börjar bli tröttsamt att behöva förklara rena självklarheter i det här kommentarsfältet. Jag har varit tvungen att lägga ner tusentals ord på att förklara att alla behöver skydd av militär och att militär inte kan produceras frivilligt och att det krävs ett kollektiv för det. Och nu måste jag förklara varför etnocentrism är en naturlig och hälsosam instinkt. Det känns som att diskutera med en skock kommunister. Ja, om kommunister nu hade haft förmåga att diskutera, vilket de för all del inte har.

          • Nicodemos

            Ok, lugn Jack Donovan, jag fattar. Vi har alla läst Orwellcitatet om att sova tryggt i sina sängar.. Som jag förstår det har det handlat om skillnaden mellan kollektiv, eller gemenskap, och kollektivism.
            En grupp individer med ett gemensamt mål kontra en tom, grå massa.

            Visst etnocentrism är bra. Min poäng var att massinvandringen är ett symptom på en sjuka som är äldre än den första vågen SKF-italienare.

            Är det inte föresten en kvinnlig instinkt att föröka sig exogamt och att mäns traditionella sisyfosarbete har varit att hålla dom borta från det?

          • MartinA

            Jack Donovan?
            Det finns många instinkter som agerar samtidigt. Det finns säkert en kvinnlig instinkt ”den långe mörke främlingen” är en kliché som troligtvis har resonans i instinkten. Även om de vanliga misstänkta kan ha manipulerat den och lagt till ”mörke” till exempel, det är svårt att veta. De kvinnor jag talat med har ofta som sexuell fantasi att de inte vet hur främlingen ser ut. Men det var innan jag var intresserad av etnicitet så jag vet inte om främlingen i de här anekdoterna var främling främling eller bara främling.

            En annan instinkt som nog är lätt att blanda ihop är att vi är monogama. Kvinnor behöver mycket resurser från sin man och lovar därför att bara para sig med honom. Men som i alla monogama arter finns det en fördel för kvinnan att ge det här löftet till en man av litet lägre kvalitet, så att tävlingen om honom inte är lika knivskarp. För att sedan också försöka skaffa sig fräsigare genetiskt material vid sidan av så att säga. Kvinnors sexuella beteende ändras när de har ägglossning. Den man de gett sitt löfte till har ju konstant tillgång till sex så om kvinnan skall ta risken att skaffa sig rockstjärne gener så är det bäst att bara agera på riskbeteendet när det finns störst möjlighet att få utdelning.

            En annan kvinnlig instinkt lär vara att försöka para sig med vinnare. Evolutionärt upplever nog kvinnor att vi är utsatta för en invasion och att våra nya landsmän är vinnarna i denna invasion. Det är också den mentala miljö som våra kära härskare försöker skapa, eftersom de hatar oss. Det kompliceras av att svenska män generellt har högre socioekonomisk status än våra nya landsmän. Så utgrupps och ingrupps instinkter går i varandra i en (för kvinnliga instinkter) komplex soppa.

            Jag gissar att det finns en kvinnlig instinkt att försöka skaffa sig genetiskt material utanför gruppen eftersom det har varit ett sätt att motverka inavel. Men sånt utgruppsdna har ju historiskt varit mycket närbesläktat, någon på sjuårstinget eller en finnvedisk kvinna som attraheras av en man från Möre. Från mitt perspektiv, om man nu skall låta intellektet göra våld på instinkterna, så är ju det här ett sådant tillfälle, att vara medveten om att ens instinkter formats för en annan genetisk miljö. En annan tanke är att den situation vi verkar i nu är högst ohållbar och tillfällig. Centralmakten och den organiserade överföringen av resurser från svenskar till våra nya landsmän lär upphöra inom en mycket nära framtid. Det är fullt möjligt att de etnocentriska instinkterna då blir superviktiga. Och då är det inte roligt att som kvinna vara fast med utgruppsbarn.

          • Nicodemos

            Låter vettigt. Kan inte annat än hålla med.

          • MartinA

            Det finns säkert många olika kvinnliga strategier, eller instinkts-attityder. Till exempel vet kvinnan mer om byns rockstjärna så hon har bättre möjlighet att bedöma om det är en välförtjänt status och hälsotillståndet och medfödda sjukdomar. Medan en utombyisk rockstjärna har större lyskraft men hon samtidigt har mindre information om honom (vilket gör tonårsflickors fixering vid just rockstjärnor och varje liten del av deras liv rationell). Lågrisk kontra högrisk. Varje avkomma representerar åtminstone tio procent av en kvinnas livskapital och rockstjärneprojekten är dessutom riskprojekt i sig. Det är lätt att se att det kan vara värt det att gå ner i lyskraft för att sänka risken i ett högriskprojekt. Och vice versa, ska det va så ska det va.

            Det är alltid så här när man analyserar världen evolutionärt. Det går inte att leda något i bevis eftersom flera olika faktorer agerar samtidigt. Medan jag ändå tycker att det gör världen mer greppbar.

          • Nicodemos

            Ja, själv är jag inte så hemskt intresserad (eller insatt) av den evolutionära aspekten, mer än förstrött och punktvis, som nu.. med respekt för att det spelar roll..
            Efter att ha spenderat ca ett år på Gab och Twitter bland nyfrälsta stormers och weabos har jag fått mitt lystmäte vad det gäller den frågan, och är nog mer osäker och ”desillusionerad” än tidigare.

            Det är viktigt att inse, som du gör, att det hela är dubbelt och att man inte alltid kan hänvisa till naturen och vetenskapen som en allierad i ens ideologiska mönster.

          • Hatzegopteryx

            Jag är enig med dig om etnocentrismens och kulturgemenskapens värde och om statens våldsmonopol som måste understödjas av militären. Det är du som inbillar dig motsättningar bara för att deltagarna problematiserar och för upp diskussionen på en högre nivå. Du hänger också upp dig på grammatikaliska missförstånd angående ‘kollektivismen’. Kulturell och etnisk gemenskap är inte samma sak som kollektivism. Om du inte ens kan hålla sams med dina meningsfränder i ett högerforum, hur tror du då att en fungerande konservativ samfällighet skall kunna bildas?

          • MartinA

            Jag är ledsen att min senaste kommentar till dig var onödigt spydig. Men det du skrev gjorde mig upprörd. Vi verkar ha en fundementalt annan syn på vad folk och etnocentrism och folklig gemenskap betyder. Du satt och spydde ur dig förakt över, enligt dig, mindervärdiga svenskar. Det lät som du pratade om misslyckade experiment eller smuts av något slag. Som om du bedömde svenskarna utifrån, enligt någon objektiv skala. Som om svenskarna måste vara bra nog att förtjäna dig?

            För mig är det självklart att vara på svenskarnas sida. Oavsett hur dåliga någon som du kan konstatera att vi är. Ja, även om jag själv skulle tycka att vi var dåliga. Så är jag likförbannat på vår sida. Kalla det livets imperativ. Jag är mitt eget genetiska material närmast. Sedan kan du ta upp ariska teorier eller inavelsteorier eller vad du nu vill. Jag blir helt enkelt väldigt arg när någon skriver om svenskar som du skrev. Och var därför med flit taskig i mitt språkbruk mot dig. Jag ekänner att det var onödigt och ber om ursäkt för mitt personangrepp. Ja, det kanske till och med var oärligt. Du förde en intellektuell diskussion, men istället för att spela spelet så spelade jag spelaren. Oavsett, prata med dig mer, det vill jag inte.

          • Hatzegopteryx

            Problemet är att ens eget genetiska bidrag förtunnas kraftigt i framtiden, generation efter generation. Det är ingen poäng med att bidra med sina gener om ens dotter skaffar barn med en popidol. Då är allting förstört. När det gäller söner så är det bara ett genetiskt fragment som förs vidare från fadern, nämligen y-kromosomen. Hos sönerna kommer den överväldigande delen gener från modern. Emellertid är y-kromosomen viktig, och dessutom fortsätter den relativt oförändrad generation efter generation.

            Men problemet är som sagt att inblandning av dåliga gener i framtida generationer gör att det genetiska synsättet blir fruktlöst. Allting försämras snabbt, på det moraliska och intellektuella planet. Man får barnbarn som man inte önskar hade blivit födda. Det här blir konsekvensen av det pluralistiska samhället och den fullkomliga aningslösheten, med följd att folk tror att alla genetiska varianter är likvärdiga.

            Det är i själva verket katastrofalt när ens genetiska linje som förfinats under tusentals år kastas bort på en generation när ens barn blivit förblindad av toleranskulturen och därför gifter sig med en mindervärdig person. I djurriket är rädslan för ‘utavel’ oerhört stark, men hos människan undermineras den instinkten av den moderna kulturen.

          • Nicodemos

            Intressant. Jag kände inte till detta att intelligens ärvs på mödernet..

            Jag håller med dig på det stora hela.. Dock ställer jag mig frågande till om det under tidigare generationer varit fråga om någon ”genetisk förfining” (om du med det inte menar att man av bl.a. praktiska skäl förökade sig inom rasen). Varken hos allmogen, borgerskapet eller adeln valde man väl sin käresta efter hur snabbtänkt och bildad (över genomsnittet) denna var.
            Överlag tror jag att intelligensen (som en större kraft) är överskattad. En population med högt IQ gör på egen hand ingenting bättre. Folk har väl alltid varit mer eller mindre dumma (se äldre skriftställares klagosång över detta, genom hela historien). Det jävliga nu är väl att man har oändligt fler möjligheter att förmedla sin dumhet idag (ungefär så som jag gör just nu)…

            En tanke om rasens renhet. Jag undrar hur det traditionellt har stått till med den i våra hamnstäder, även innan toleransens tidevarv alltså? En av mina vänners moster (som liksom jag är Göteborgare sen generationer) gjorde ett sådant där populärt DNA-test vars resultat påstod att hon hade tyska, franska, italienska och ”native american” gener!!
            Med det sagt så vet jag ingenting om hur ett dylikt test fungerar eller hur tillförlitligt det är. Lite grann låter det skräddarsytt för att tillfredsställa rotlösa tanters exotiska drömmar.

          • Hatzegopteryx

            Jodå, man var noga med att gifta sig med en kapabel och ansvarsfull person, för på den tiden kunde man inte förlita sig på socialbidrag. Det är chockerande hur omedvetna folk har blivit om den genetiska frågan i den moderna tiden, den genetiska vetenskapen till trots. Ditt påstående om den ringa betydelsen av intelligens är fel. Forskning visar att det finns en tydlig koppling mellan ett lands BNP och landets medel-IQ.
            https://en.wikipedia.org/wiki/IQ_and_the_Wealth_of_Nations

            Raser finns och de har specifika egenskaper. Men det väsentliga är att individen har förvärvat goda gener. Tyska, franska, italienska och indian låter som en utmärkt blandning, förutsatt att dessa personer hade goda egenskaper. Det är visserligen tragiskt att recessiva egenskaper med tiden kan gå förlorade, såsom blondhet och blåögdhet.

          • Nicodemos

            Vilka är ”man” i fråga? Är det inom borgerskapet? Det är ju inte för inte te.x nykterhetsrörelsen uppstod och det är nog många genom åren som ångrat sitt val av ”partner”. För väldigt många var nog inte ”förr i tiden” den gemytliga Biedermeiertillvaro vi gärna föreställer oss (även om jag tror att det i mångt och mycket var vida bättre än idag).

            Ja genetiken har ju hamnat i dålig dager, men tror du att man var medveten om gener innan det var en vetenskap,, annat än att man nog inte önskade att ens dotter gifte sig med byfånen eller udda existenser? Dom vi idag (i alla fall jag) uppfattar som korkade och degenererade är ju ofta mycket välanpassade och med i sin tid (det är det som är problemet) och om min dotter en dag gifter sig med en hurtig IT-ingenjör (som dock saknar bildning) kommer jularna i framtiden bli outhärdliga.

            Ja, jo kopplingen mellan IQ och BNP känner jag till,, men är ett högt BNP det vi eftersträvar mest?
            Vad jag menar är att ett land fyllt av högskoleutbildade gör inte att vi värnar om vår kultur och våra traditioner,, snarare tvärtom. Det är nästan som att konservativ blir antingen den riktigt kloke eller den riktigt tröge.

            Mostern i fråga är faktiskt blond och blåögd! Ja, raser förnekar jag inte,, framstod det så?

            Som ett litet sidospår så finner jag det intressant att Japan och Korea som har en befolkning med hög medelintelligens samt homogenitet ändå verkar genomgå en rätt allvarlig degenerationsprocess (vissa hälsosamma reaktionära tendenser till trots).

          • MartinA

            Oj ett så narcististiskt perspektiv! Gener är kopior. Majoriteten av vad som är ”du” finns utanför dig själv. Egentligen är du bara ett skyddande skal för generna, olika genfamiljer har ingått en tillfällig

            allians (du) i förhoppningen att den alliansen skall vara bra på att kopiera dem.
            Intelligens är ett attribut som bara har värde om det medför att du kopierar de som skapade dig väl. Vilket inte alls är självklart. Men intelligens är inget mål i sig.

          • Hatzegopteryx

            Använd inte ord som ‘narcissism’ på det slarviga sättet. Narcissistisk personlighetsstörning är en fasansfull sjukdom som har en mycket tydlig genetisk komponent. Jämförelsevis, på radions P1 talade en kvinna om Alzheimers sjukdom, som hon hade fått vid 39 års ålder och som drabbar 50% av hennes släkt. Antag då att en adelsman hade gift sig med henne, angelägen att bevara sin urgamla släktlinje. Det vore ju katastrofalt. Men desto värre vore det om sjukdomen bestod i någon form av personlighetsstörning. Dessa fortplantar sig i släktlinjen och producerar ohyggliga personligheter.

            I alla tider har föräldrar varit noga med att deras dotter skall gifta sig med en ”redig karl” och deras son med en ”respektabel kvinna”. Gifter han sig med en slampa torde hon bära på dåliga gener. Har det varit möjligt att välja så skulle personen vara av ”god släkt”. Så i vår historia har man ägnat sig åt att frambringa goda genetiska egenskaper. Idag, däremot, kan en kvinna gifta sig med en autistisk man för att han har goda utseendeegenskaper, vilket autister ofta har. Men det kan ju få förödande konsekvenser i det att släktlinjen blir förstörd eller upphör strax. Dessutom kan ett autistiskt barn innebära en stor belastning.

            Det är bara att åka ut till någon bruksort i Sverige så kommer du att finna en stor förekomst av personlighetsstörningar och allmänt undermåliga individer. Att bosätta sig på en sådan plats har jämförts med att bosätta sig i helvetet. Det beror på att arbetarbefolkningen har fortplantat sig urskiljningslöst och sällan kunnat välja en partner med goda egenskaper. Bland etniska svenskar finns det många djupt mindervärdiga, moraliskt lågtstående individer. Idén att det finns ett värdefullt svenskt ariskt genom ”utanför” individen, som vi alla delar, är problematisk. Svenskar har visserligen många goda egenskaper gemensamt, men det finns också många tecken på degenerering. Det finns bara ett sätt att hantera frågan, nämligen att goda genetiska egenskaper selekteras ut från det svenska genomet.

            Alla som sysslar med uppfödning av djur är fullkomligt medvetna om den här problematiken. Det är ju löjligt att förneka dess existens bland människor.

          • Nicodemos

            Finns det något mer välboret än den galne onkeln som gifte sig med en cabarédanserska i Paris och sedan körde ihjäl sig eller tog en överdos,, om han då inte rent av drabbades av elakartad syfilis? Eller den nervklena nuckan? För att inte tala om den mjältsjukapatriarken som blåser skallen av sig ute i jaktstugan?

            I fallen Eric Hermelin och Baron Ungern får man ju vara glad att dessa adelssläkter översåg med lite degenererade gener i släkten,, annars skulle vi andra varit lite fattigare idag.

            Sen ska man inte glömma skenet,, det är nog mången galning som spelar frisk och sen visat sitt rätta jag längre fram.

          • MartinA

            När du säger att det finns gott om idioter i Sverige så har du extra hög trovärdighet.

          • MartinA

            Nu diskuterade inte jag gruppen svenskar utan generellt mänskligt. Personligen har jag inte stött på det som du beskriver. Men jag antar att i varje sällskap där du befunnit dig så har risken för en överrepresentation av idioter varit överhängande. Så jag kan förstå om du fått en snedvriden bild.

            Sen är jag allmänt förbluffad av att du börjar torgföra ariska teorier ut ur det blå. Och ställer mig frågande varför du återigen tar upp din fetish för intelligens när jag i den kommentaren du besvarade uttryckt ett totalt ointresse för det attributet i sig.

  • MartinA

    Efter att ha diskuterat kollektivism med flera andra kommentatorer känner jag att jag behöver förtydliga min inställning till kollektivism :
    Alla människor behöver skydd för liv och egendom. Detta skydd kan endast produceras kollektivt. Och eftersom alla som bor på ett territorium kommer ha nytta av detta skydd är det obligatoriskt att bidra till skyddet. Kollektivism är alltså nödvändig och tvingande. Jag pratar företrädesvis om gränsskydd här, det finns faktiskt sätt att lösa polis och domstolsuppgifter internt i ett territorium utan samma gigant-kollektivism som behövs för militärt skydd.

    Däremot är tvingande storskaliga kollektiva lösningar inte nödvändiga för att värna folks kultur och sociala risk. Min åsikt är att fascismens kärna är att vilja använda kollektivt tvång i syfte att skydda/utveckla/fostra kulturell gemenskap. Och att detta tvång ofta kommer omfatta lika många människor som det militära skyddet. Den här iden, alltså det som jag ser som den genuint fascistiska iden, tycker jag illa om. Folks kultur kan ej skyddas av byråkrater och skatteverket och funktionärer. Folk kan bara värnas och regenereras och skyddas av sig själva, det är ju vi som bryr oss om vårt ursrpung och vår kultur som har nytta av den, det är alltså vi som måste värna den.

    Vet inte om den här distinktionen varit klar i alla diskussioner. Men diskussionerna har alltid börjat med att diverse andra kommentatorer har tagit kategoriskt avstånd från kollektivism som sådan. Medan min åsikt är att kollektivism för vissa uppgifter är livsnödvändig.

    • Hatzegopteryx

      När man bedriver krig så är en kollektivistisk anda och organisation nödvändig, det är sant. Fascismen och kommunismen bygger på att upprätta samhället efter en sådan militär organisation. Det är vad som menas med kollektivism och det blir aldrig bra. Att styra en krigsorganisation med järnhand är lättare än att styra ett samhälle.

      Problemet är att en kollektiv organisation är som en korkad dinosaurie. Intelligensen finns alltid hos individer. Så om högste befälhavaren inte är uppgiften vuxen så innebär det katastrof. Det visar otaliga exempel från krigshistorien. Ju mer komplicerat samhället är ju svårare blir det för diktatorn i ett kollektivistiskt samhälle att styra. Det moderna samhället, pga. dess komplexitet, förutsätter nämligen distribuerad intelligens. Så om du skulle starta en kollektivistisk rörelse idag så kan du räkna med att det går åt pipan. Slutresultatet blir sannolikt det motsatta än vad du ville uppnå.

      • zeno

        var väl oxenstierna som införde den decentraliserade svenska maktmodellen som nu överges för att istället centralisera makten – först genom de s.k. ”kommunreformerna” som ersatte de i lokalsamhället förankrade fritidspolitikerna med den inkomstmaximerande karriärkåta heltidsanställde politruken – och nu vidare genom att skicka ner den svenska lagstiftningsmakten till bryssel-sovjeten

        även den fram till ungefärligen nu rätt så framgångsrika amerikanska statsbildningen med relativt självständiga delstater ersätts ju med alltmer centraliserad maktkoncentration till träsket med sina lobbyister och ”vested interests”

        avskaffandet av det svenska tjänstemanna-ansvaret har dessutom verkat och verkar ju alltjämt i samma riktning och accelererar denna process

        vilken riksdagspolitiker blir först med att likt ponius pilatus två sina händer i talarstolen?

        ps
        du vet möjligtvis inte var det blev av tombolan de använde i den s.k. ”jämviktsriksdagen”?

        har de den kvar i det fall att den skulle kunna behövas igen eller har den kanske ”fått ben” och lämnat byggnaden?

    • En sådan användning av ordet kan jag skriva under på. Väl skrivet! Samhället och staten är ju i all mening kollektiv, och det finns lösningar som även ur ett individperspektiv bara kan lösas kollektivt.

      Jag tror våra meningsskiljaktigheter baserar sig i att jag, och många andra, upplever att suffixet -ism medför ett mer kategoriskt ställningstagande för en politik baserad i kollektivet över individen. Åtminstone i en abstrakt mening kan militärt beskydd och rättsstaten motiveras i den enskilde medborgarens intresse (sen kanske inte anarkisten accepterar argumentet). En stat som leds av kollektivism motiverar politiska handlingar istället genom statens eller kollektivets rätt att skydda sig mot individen.

      • MartinA

        Jag är faktiskt fasaväckande libertariansk och lokalistisk i min grundinställning.