Nog blir det spännande när kulturer möts.

Aktuellt, Inrikespolitik, Media, Okategoriserade, Politik, Samhälle

  • 57
    Delningar

I spåren av våldtäkten av en 14-årig flicka i Lund den 30 maj 2016, där gärningsmännen sedermera tilläts gå kvar på skolan och flickan fick flytta, har Sydsvenskan genomfört en en intervju med en av gärningsmännens mor. Bilden som framträder mellan raderna är ett ytterst tydligt exempel på vilka konsekvenser man kan förvänta sig när man försöker sammanföra fundamentalt olika världsåskådningar inom ett och samma samhälle.

”Hela familjen har drabbats.”

För de här människorna är klantillhörighet betydligt viktigare än klass- köns- och alla andra tillhörigheter som en genomsnittlig PK-svensk tror att alla människors världsbild cirklar kring. För gärningsmannens mamma är det ointressant att det är en flicka med samma klasstillhörighet som hon själv som drabbats av hennes sons våld, för hennes son tillhör hennes klan. Det primära är inte att en ”syster” utsatts för ett övergrepp, utan de svårigheter hon och hennes familj/klan fått utstå till följd av övergreppet. Något ”könsförtryck” eller ”strukturella förtryckarsystem” som binder samman henne med den drabbade flickan existerar inte i hennes tankevärld, bara kampen mellan klaner, och i förlängningen etniska grupper, samt mellan gud och djävulen.

”Vår religion tillåter inte att man alls är i kontakt med någon man inte är gift med. Det felet har skett och där måste han tänka om, säger hon.”

Notera att det enda hon eventuellt kan tänka sig att lasta sin son för, är att han kanske förbrutit sig mot religionens bud. Det ger ytterligare indikation på hur hon ser på flickan som drabbats (och kanske sig själv). I alla mellanösternreligioner betraktas kvinnan som bäraren av synd, den som snärjer och lurar män att agera syndigt och speciellt syndiga är de kvinnor som inte tillhör den egna religionen. Alltså anser hon sannolikt inte att det är hennes son som bär det egentliga ansvaret i det fallet heller, bara att han varit för svag att stå emot flickans inviter och lockelser. Ur ett svenskt sekulärt perspektiv ter sig ett sådant sätt att tänka som motbjudande och obegripligt; i en religiöst präglad klanvärld kan man inte tänka på något annat sätt.

”Det barnet som begått fel straffas. Men det är något man förhandlar om mellan föräldrar och skolan, säger mamman.”

I den här kvinnans värld är det flickans klans skyldighet att slå tillbaka för att försvara flickans, eller egentligen klanens, heder och den klan som inte gör det är svag och förtjänar i förlängningen att gå under. Och det är också det som kommer att hända, om inte den gruppen som angreppen riktar sig mot inser att den är angripen som grupp. Enskilda och ensamma individer har aldrig kraft att stå emot angrepp från den typ av starkt sammanhållna grupper som klaner utgör, inte minst om de angripna individerna inte ens förstår hur religiöst präglat klantänkande fungerar.

Nog blir det spännande när olika kulturer möts.

https://unvis.it/expressen.se/kvallsposten/efter-skolvaldtakten-i-lund-min-son-ar-demoniserad


  • 57
    Delningar