Ingen torde ha undgått att Donald Trump upplevs som ett hot av den amerikanska oligarkin. Istället för att fokusera på symbolfrågor som aborter och Biblar har han tagit upp konkreta frågor som förlorade arbeten, onödiga och orättfärdiga krig, och massmigration. Därför hotar han, i likhet med Bernie Sanders, också den mysiga samexistens som under den retoriska ytan sedan länge råder mellan demokrater, republikaner och deras finansiärer i USA. Trump är ett reellt hot.

Oligarker och globalister

We don’t know what plans the elite concocted at this meeting because it was invitation-only. However, we may glean the nature of the plan from the events that followed.
– Michael Sebastian

Hur bemöts då detta hot? Det tycks finnas flera inslag. Pat Buchanan återger i en läsvärd artikel nyheten om ett möte som hållits på Sea Island, där flera av landets ekonomiska tungviktare träffat medias makthavare. Där fanns bland annat Apples Tim Cook, Googles Larry Page och Eric Schmidt, Napsters Sean Parker och Tesla Motors Elon Musk. Där fanns även flera av den falska högerns tungviktare, som National Reviews Nick Lowry, Fox News Karl Rove och Weekly Standards William Kristol. Bland annat handlade deras samtal om sätt att stoppa Trump.

Vi hittar Buchanans läsvärda artikel här: The Sea Island Conspiracy

Även på Return of Kings har det skrivits om hur den amerikanska oligarkin försöker bemöta hotet från Trump. Michael Sebastian beskriver hur de beprövade metoderna visat sig ineffektiva mot ”the Trumpening”. Istället tycks amerikanska media, naturligtvis helt oberoende av varandra (vi är ju inga konspirationsteoretiker), samtidigt ha dragit slutsatsen att ”Trumps retorik föder våld”. Samtidigt bedömer man att ett troligt försök att angripa Trump fysiskt har begränsat nyhetsvärde.

Vi läser Sebastians artikel här: Is The American Establishment Trying To Get Donald Trump Assassinated?

Den falska högern

Trump har drag av både politiskt inkorrekt populist och ekonomisk nationalist, han har även andra drag men dessa båda är de mest värdefulla. Det är dessa som gör honom till ett hot mot den amerikanska oligarkin. Förhoppningsvis kommer deras angrepp att radikalisera honom, men detta får framtiden utvisa. Angreppen avslöjar samtidigt något viktigt om den amerikanska ”konservatismen”, den är i grunden en falsk höger. Dess lojalitet ligger hos oligarkerna snarare än hos folket.

Ett sällsynt pedagogiskt exempel på detta är när National Reviews Kevin Williamson går till hårt angrepp mot den vita underklass som stödjer Trump (värt att notera är att givet Trumps popularitet är det inte bara underklass som stödjer honom). Williamson uttrycker sig om den vita arbetarklassen på ett sätt som hade varit omöjligt, i många länder direkt olagligt, om det gällt någon annan etno-social grupp (i sina analyser av de svartas fattigdom har han inte uttryckt sig på ett liknande vis). Dessa fattiga vita är ”ekonomiskt sett en belastning” och ”moraliskt sett oförsvarliga”. Deras samhällen ”förtjänar att dö”. Tanken att ”mainstreamkonservativa” skulle företräda deras intressen betraktar Williamson som befängd.

Vi läser om Williamsons politiskt korrekta ras- och klasshat här: National Review Writer: Working-Class Communities ‘Deserve To Die’

”Konservativa” i USA har alltså brutit banden med de etniska och sociala grupper de tidigare företrätt. Av större vikt är angreppskrig, massmigration och förmåner för storkapitalet. Trump ställer denna verklighet på sin spets, så att den blir uppenbar för många som tidigare röstat med diverse republikaner och gång på gång blivit besvikna.

Samtidigt bör man vara medveten om problemets omfattning. Trump har ett betydande folkligt stöd, men oavsett om han blir president eller inte är det osäkert om han kan påverka USA:s mer permanenta institutioner. Media, akademi, think tanks och liknande genomsyras av ett tämligen massivt Trumpmotstånd. Fienden äger institutionerna, vilket är ett problem. Det håller på att växa fram nya institutioner, bland annat ”alternativmedia”, men det är en process som än så länge bara börjat. Intressant är att Trump tycks vara medveten om situationen, då han undvikit att angripa sådana nya institutioner för att blidka sina fiender.

En läsvärd analys av hur svårt det kan komma att bli att bli av med de ”neokonservativa” levererar Paul Gottfried i Unz Review här: Will a Trump Victory Actually Dislodge the Neocons?

Sammantaget lever vi i spännande tider, och likheterna mellan Sverige och USA är betydande. Någon Trump har vi dock inte i nuläget.

Om skribenten: Joakim Andersen

Joakim Andersen driver sedan 2005 bloggen Oskorei. Han har akademisk bakgrund med samhällsvetenskaplig inriktning och ideologisk bakgrund som marxist. Denna bakgrund kommer idag till uttryck i ett intresse för idéhistoria och ett fokus på strukturer snarare än personer och grupper (motståndaren är kort sagt den nya världsordningen, inte muslimer, judar eller andra grupper). Under årens lopp har inflytandet från Marx kompletterats med bland annat Julius Evola, Alain de Benoist och Georges Dumezil, då marxismen saknar både en hållbar teori om det politiska och en antropologi. Idag identifierar Joakim sig inte fullt ut med någon etikett överhuvudtaget, utan betraktar fixeringen vid bland annat den tänkta konflikten mellan ”höger” och ”vänster” som något som skymmer vår tids verkliga frågor. Hans blogg har även fortsatt ett idéhistoriskt fokus, och introducerar gärna utländska strömningar för en svensk publik.