Glädjetårar har satts i halsen på redaktioner och tankesmedjor över hela Sverige, och champagnekorkar har stoppats tillbaka i flaskan. Efter Breiviks vidriga masslakt i Norge, och någon sorts nynazistisk terrorcell i Tyskland, var förstås en serie mord i Frankrike precis det som behövdes. Expo tog trots detta lärdom av SD:s Breivikfiasko, och höll i stort sett käften tills det hela var utrett. Andra var inte så utstuderade. Den svenska antirasismens egen token Kurdo Baksi kunde inte hålla sig, och klichésprutan Cecilia Wikström bajsade fullständigt i det blå skåpet med en pinsam artikel om ”växande högerextremism”. Ekeroths gamla twittring föreföll plötsligt ganska harmlös.
Nu låter det förstås annorlunda. Det bidde ingen högerextremist, utan den statistiskt sett avsevärt mycket sannolikare Mohammad Merah. Kullerbyttorna sätter igång. Medan Breivik är en del av en generell utveckling som inkluderar allt till höger om Syndikalistiska Ungdomsförundet – inklusive Axess, Per Gudmundsson, Ungerns vilja att hålla koll på sin centralbank och hela jävla Skåne, är detta en ”ensam gärningsman”. Medan Expo vid sina kommentarer till Breivik, väl medvetna om att precis det här skulle hända förr eller senare, konstruerade ett löjligt dubbeltänk med tal om ”inte skuld, men ansvar” med det tämligen explicita syftet att skuldbelägga bland andra Sverigedemokraterna, måste vi nu enligt Daniel Poohl lära oss att ”ha flera tankar i huvudet på samma gång”. Tro det den som törs, men jag håller faktiskt med honom. Det vore bara skönt om vi kunde ha någon sorts konsekvens vad gäller den saken. För det är faktiskt inte så många högerextremister som hävdar att alla muslimer ”inte är skyldiga till, men ansvariga för” terroristattacker.
Men det kanske blir konsekvent tänkande den här gången?
Kanske Mattias Gardell nu kommer att hålla ett seminarium som heter något i stil med ”Vägen till Paris”? Han höll nämligen ett sådant angående Utöya i Umeå alldeles nyss, tillsammans med bland andra Tobias Hübinette (appropå det här med politiskt våld). Är det alltså nu dags att diskutera om inte sympatier med Palestina i själva verket predisponerar för mord på skolbarn och militärer? Merah sympatiserade säkert med Ship to Gaza. Delar inte egentligen alla de som talar om ”islamofobi” Merahs världsbild? Man menar konspirationsteoretiskt att Västvärlden förtrycker och mobbar muslimer, för att uppleva makt och dominans, vithet och kristenhet. USA påstods av Merah föra orättfärdiga krig i Irak och Afghanistan – den uppfattningen går igen i hela vänsterns ”föreställningsvärld”. Den enda avgörande skillnaden mellan Merah och vänsterns antirasister är, gudstro åsido, egentligen att de senare gillar judar. Man kan säga att Merah tillhör den ”antisemitiska” grenen av rörelsen, medan Expo och svensk media mer hör hemma i den ”kontrarasistiska” sfären, som tar avstånd från antisemitism i ett försök att köpa sig legitimitet. De senare tar visserligen också avstånd från våld, men ändå måste man förstå att den här typen av våldsdåd inte sker i ett vaccum, utan att attityder, strukturer och… Nej, för fan, jag orkar inte. Inte ens på skoj.
Allvarligt talat: idioterna som använde Breivik som sadistiskt onaniredskap, och nu plötsligt glömt allt vad ”strukturer” och ”idévärldar” heter, anmodas härmed att hålla käften. Er inkonsekvens och inkompetens är helt enkelt för frapperande. Jag och hela den tänkande delen av befolkningen kräver er omedelbara avgång.
För det är egentligen så enkelt att det inte är någon som dödar folk på grund av ideologi allena. Inte ens folk som tycker att man ska döda folk för att det är häftigt (ett gäng som återfinns ibland i t.ex. Black Metal-miljön), gör det särskilt ofta. Politiskt våld kommer sig av en kombination av den specifika åsikten att politiskt våld är legitimt, och individuella förutsättningar som gör att man överhuvudtaget kan komma till skott. Man kan vara knäpp i huvudet, som Breivik, eller vara utbildad och tränad för ändamålet som Merah tycks ha varit.
I Breiviks fall är det sannolikt att han hade haft död på folk alldeles oavsett hur samhället hade sett ut. I Merahs fall kan man påstå att förutsättningen som gjorde hans dåd möjligt är att hans familj släppts in i Frankrike från första början, men han är knappast tungan på vågen vad gäller massinvandringens vara eller icke vara. Den har avgjorts av växande social otrygghet, upprepade sexuella övergrepp, brutal kriminalitet av annan art, skenande kostnader -riktiga samhällsproblem och inte otrevliga engångshändelser som kan användas för att få Ungern att sluta lägga sig i vad deras centralbank hittar på.
Samhällsproblem till vilka vi inte minst bör räkna det sinnessjuka debattklimat som gör att en betydande del av Sveriges intellektuella sitter och väntar på att få reda på vilken hudfärg en mördare har för att veta om det är dags för damage control mode eller champagnekorken.
Om skribenten: Solguru
