Häromdagen publicerade Solguru ett inlägg om närodlad mat. Det sporrade till följande hastigt ihopskrivna reflektioner.
I den senmoderna matproduktionen har giftanvändning blivit kutym. Ju fler människor det blivit på planeten, desto mer gifter har krävts för att säkra skördarna och kunna mätta munnarna. Det är inte bara vid själva odlingsförfarandet som gifter används. Frukt och grönsaker från långväga platser kräver gift för att de ska se fräscha ut vid ankomsten till den "marknad" på vilken de ska säljas.
Talrika sorter av dagens äpplen glänser vackert och vindruvorna ser perfekta ut. Orsaken är att de besprutats så mycket att giftet utgör en del av fruktköttet, inte bara själva skalet. Att äta äpplen eller päron med skalet på är inte längre särskilt nyttigt. I alla fall inte dagligdags. På detta kommer att nästan alla matvaror i butik innehåller kemikalier, varav många är giftiga. Mer än fem kilo kemikalier får vi i genomsnitt i oss årligen. En rävsax utan like.
Forskningen kring toxiska ämnen i föda har alltmer kunnat belägga att diverse åkommor är knutna till förtäring. Inte av att äta en produkt. Men sammantaget, av att äta kemikalier och gifter under lång tid, uppstår en synergieffekt som är allt annat än positiv för hälsan. Man blir naturligtvis inte sjuk eller dör på studs. Däremot förkortas livslängden med ett antal år. Cancer, fetma, hjärt- och kärlsjukdomar kopplade till den senmoderna livsstilen, framförallt födan, tycks enligt bl a amerikanska studier ha lett till ett trendbrott avseende livslängden.
Som vuxen står det naturligtvis var och en fritt att häva i sig en liter cola om dagen, en dryck som innehåller ett cancerframkallande färgämne och där light-varianten rymmer det likaledes cancerogena sötningsmedlet aspartam. Käkar man på detta annat skräp, såsom chips och pommes frites som friterats i transfett, samt osköljda och oskalade giftfrukter och grönsaker så lär livet kortas ganska markant. Att pracka på barn ett dylikt leverne borde vara i det närmaste kriminellt.
En etablerad teori om dinosauriernas undergång ger vid handen att enorma mängder gifter vräktes upp i luften och atmosfären vid gigantiska vulkanutbrott. Hur är det med alla de miljontals bilar och skorstenar vilka dygnet runt, året om, spyr ur sig gifter i atmosfären? Har de på lång sikt en motsvarande effekt som den som ledde till dinosauriernas undergång? Att gifter sprids i atmosfären över hela jordklotet är ett faktum. Forskare har funnit gifter på Arktis där vare sig bilar eller industrier finns närmare än några tusentals kilometers därifrån. Gifterna har kommit dit som partiklar, molekyler, via luften, regnmoln och nederbörd.
Det är också ett faktum att haven är förgiftade. Inte konstigt eftersom de används som gigantiska soptippar med följden att enorma giftmängder cirkulerar i dem. Detta i sin tur har lett till att många fisksorter bär på stora mängder gift. Inte minst Österjöns laxbestånd som klassas som hälsovådlig. Även insjöfiskar, särskilt gäddan, är hårt drabbad av framförallt kvicksilver som kan knytas till nederbörd. Att börja odla fisk inomhus torde bli en framtida (del)lösning på detta.
Närodlat ökar möjligheterna till konsumentmakt, en "makt" som i nuläget är en illusion (något Solguru pekar på i sin text). Närodlat har också fördelen att den i större utsträckning än exempelvis storskalig brasiliansk odling undanröjer fusk och användande av alltför mycket gifter (en del lär vi inte komma undan). Eftersom den närodlande bonden vet att han kan bli ställd till svars om han levererar dåliga produkter, gör han sitt bästa för att se till att de håller hög kvalitet. Han hyser ansvar gentemot det lokala.
Detta står i bjärt kotrast till det globala systemet. I det är det ofta den sämsta, giftigaste och därmed billigaste (=konkurrenskraftigaste) produkten som sätter normen. I Brasilien ställer bankerna krav på bönder – för att få låna pengar krävs användning av gift i produktionen.
Till skillnad från många andra platser på jorden har Sverige och Norden, med dess kontrollerade nativitet och stora jordarealer, möjlighet att utveckla ekologiskt hållbara alternativ. Att handla ekologiskt via det lokala, närodlade och nationella skulle ge positiva effekter på ekonomi och BNP. Norden har dessutom gott om naturresurser som exporteras vilket ger en mycket gynnsam ekonomisk sits. Utöver konventionella naturresurser torde giftfri mat komma att bli en framtida naturresurs av första rang. Rika knösar och hälsofreaks kommer betala stora summor på det sätt som förr gjordes med exempelvis rysk kaviar.
Oaktat detta är ekologi i sig ett värde högre än ekonomi. Att respektera naturen och jorden är den första och främsta livsregel vi alla måste anpassa oss till. Att göra det är förvisso en mental övning analog med den som det traditionella levernet kräver. Emellertid ger det tillbaka så oerhört mycket. Ett friskare och längre liv, naturupplevelser, kontemplation.
Att vistas i naturen är som att vara i en vacker tavla. En äng med vitsippor och björkar under en klarblå himmel, fåglars kvitter och ljudet av rinnande bäckar fyller en med känslor av lugn och harmoni. I denna härlighet ryms insikten om att människan behöver jorden som inte behöver henne.
Om skribenten: Järven
