De galna åren

Aktuellt, Åsiktskorridoren, Ideologi, Inrikespolitik, Invandringspolitik, Metapolitik, Nya högern, PK, Politik, Rekommenderat, Samhälle

Det goda samhället är ett initiativ väl värt att bekanta sig närmare med, i synnerhet Mohamed Omars och Patrik Engellaus texter är givande. Engellau skiljer sig också från de flesta kritiker av den förda politiken genom att han har en utvecklad teori om orsakerna till den. Engellaus välfärdsindustriella komplex påminner på flera vis om Samuel Francis beskrivning av ”den nya klassen”, även om den endast utgör en del av den. Det är kort sagt en förklaring som rör sig bortom de rena idéernas nivå, ”vänstern blev galna”, och söker mer strukturella och historiska svar, ”det växte fram ett välfärdsindustriellt komplex med egna intressen och egen världsbild”. Nyligen beskrev Engellau hur ”vanliga svenska orter som Flen och Laxå förvandlas till migrationsgetton där främmande kulturer praktiskt taget ersätter allt svenskt”. Gissningsvis gör han sig här till talesman för en växande grupp svenskar, vilka inte reagerar med liknöjdhet på en alltmer synlig och uppenbarligen permanent förändring av stadsbildens demografi. Dessa resonerar gissningsvis också alltmer i termer av att ”jag struntar faktiskt i ”om dem sköter sig” eller om de betalar skatt, det här är inte okej”. Liberalismens begreppsapparat kan inte identifiera folkutbyte, men detta innebär inte att folkutbyte inte finns eller att det inte finns en viss punkt vid vilken det blir ett problem och inte längre kan accepteras.

Metapolitik handlar i hög grad om att introducera och befästa nödvändiga koncept. Detta är i grunden en hel vetenskap, där man kan dra lärdom av både psykologi och marknadsföring. Ett sådant koncept är folkutbyte, detta är ett begrepp som bör hamras in om man ser det som ett problem. En nödvändig förutsättning för att problembeskrivningen sedan kan leda till handling är de galna åren. Konsensus måste etableras vad gäller att svensk politik sedan slutet av 1900-talet präglats av kollektivt vansinne och därför inte varit legitim. Man kan dividera om ifall detta endast gällde politiker- och journalistklassen eller om folket också drabbades av den kollektiva psykosen, detta är dock sekundärt (opinionsundersökningar tyder i varje fall på att den förda migrationspolitiken aldrig haft folkets stöd). Kan man etablera koncepten folkutbyte och de galna åren blir resultatet att följderna av den förda politiken framstår som illegitima, rentav illegala. Det blir då också möjligt att upphäva dem.

Pin It
  • Hatzegopteryx

    ”Mot dumheten kämpar gudarna förgäves!” Man förstör ett land och en kultur av ren dumhet. Det beror på att man inte vill erkänna att något är fel. Det står nämligen inte i överensstämmelse med ens religiösa idealbild av Sverige som det Himmelska Jerusalem. Barnen i daghemslandet vill inte höra talas om att det finns destruktiva krafter i tillvaron. Då blir dom oroliga och sover dåligt på nätterna. Så man föredrar att skjuta budbäraren istället. Det negativa tänkandet som visselblåsaren producerar uppfattas som destruktivt, eftersom det orsakar oro och splittring. Man skall tänka positivt, istället. Då blir allt bra. Vi skall eniga marchera mot avgrunden.

    Så här går det ibland till ute i industrin också. Jag jobbade för länge sedan på en konsultfirma. Jag påpekade att vi hade ett tekniskt problem och att vi måste fixa detta innan vi levererar till kund. Det var inte svårt och var fullt görligt. Men man vägrade att befatta sig med sådant negativt tänkande och levererade systemet till kunderna, som omedelbart uppmärksammade problemen. Resultatet blev dryga böter och konkurs för företaget. Det var en stor smäll som omnämndes i Dagens Industri. Innan dess hade jag sagt upp mej och på ett möte förklarat konsekvenserna av deras dumhet. Det blev precis som jag hade förutsett.

    Så här går det när man som en barnunge vägrar att befatta sig med verkligheten, utan istället fungerar som en dagisfröken, vars roll är att skapa trygghet i en idealiserad tillvaro. Det är precis som om personer i ledarposition tar på sig prästkappan och blir predikanter för en ny slags välfärdsreligion, som går ut på att tillvaron är förskonad från egentliga svårigheter. Välfärdsguden tar hand om oss, så vi behöver inte vara oroliga.

    Hatzegopteryx

    • Patria

      Kanske med viss risk för att bli tjatig, men ändå: förtjänar inte sådana människor att sopas bort av evolutionen?

      • Oskorei

        Det är deras så kallade ”ledare” som förtjänar att svepas bort av en folklig revolution. Att vanligt folk inte är särskilt politiskt insatta eller intresserade är ett historiskt faktum, inget som har med evolutionen att göra, men ”ledare” som samtidigt är förrädare och undermåliga är inte värda någon pardon.

        • Patria

          Även folket har sannolikt degenererat kraftigt under senare år.

      • Hatzegopteryx

        Svenskarna är som en psykiskt sjuk man. Men om man är sjuk kan man bli frisk.

  • zeno

    ”de marxistiska åren” tror jag ger en rättvisare beskrivning av fenomenet

    det ”galna” drabbar alla länder och samhällen där marxismen får fäste – nu senast venezuela

    ”alla” kan drabbas av sinnessjukdom – men vanvettet som marxismen utgör är ingen sjuka i den bemärkelsen utan är exakt vad som eftersträvas och avses

    ofta genomförs vansinnet med tvångsmedel – och det är därför man bör vara demokratiskt sinnad – jämför den svenska migrationspolitiken med vad opinionen i svedala anser….

    när marxisten ställs till svars har han bortförklaringen redo – ”det där som du kritiserar är inte ”riktig” marxism och inte vad som avsågs” – eller som i sveriges fall där man skyller på ”naivitet”
    det är således inget speciellt med det vansinne eller galenskap som drabbat svedala – och det finns heller inget hopp om tillfrisknande så länge som marxisterna och krypto-marxisterna får hållas
    ps
    SD eller DÖ 2.9.1

    • Oskorei

      Jag är skeptisk, det vi ser idag är inte marxism. Marxismen har sina brister, men den var aldrig inne på folkutbyte som något positivt, många kommunistpartier värjde sig inledningsvis mot massinvandringen. Metapolitiskt ligger ”de marxistiska åren” inte lika bra i munnen som de galna åren heller.