Varför fungerar samhällen så olika? Man kan exempelvis jämföra Sverige med Afghanistan för att hitta omfattande och djupgående skillnader. Bland de orsaker som kan spela in finner vi Hajnallinjen, ursprungligen beskriven av den ungersk-judiske matematikern och ekonomen John Hajnal.
Vi har tidigare på bloggen tagit upp akademiker som betonat vikten av familjemönster för att förstå samhälle och historia, som Le Play och Emmanuel Todd (den hugade använder som vanligt sökfunktionen). Hajnal rör sig i samma tradition, och identifierar en viktig gräns mellan olika europeiska samhällen.
Hajnallinjen
Together with the prohibition of cousin marriage, this pattern of lengthy and sometimes lifelong celibacy paved the way for a future of larger and more open societies where the State, and not one’s clan, would provide collective services. Of course, it wasn’t planned that way. Nothing is planned in cultural or biological evolution. Western Europe simply accumulated a mix of cultural traits that would later make possible the rise of ‘modern society.’
– Peter Frost
Väster om gränsen, med en del undantag, gifte man sig relativt sent eller inte alls. Åldersskillnaden mellan makar var relativt låg. Öster om gränsen var detta inte fallet. Man talar här om ett ’Western European marriage pattern’. Intressant är att denna gräns sammanfaller med den moderna kapitalismens utveckling, med välfärdsstat, feminism, hög IQ och mycket annat. Bloggerskan hbd chick summerar sin tolkning av det hela:
– late marriage and 10-20% of adults never marrying
– small families, either nuclear or stem
– higher average iqs than outside the line
– the highest concentrations of human accomplishment in europe
– more democracy
– greater civic-mindedness or orientation towards the commonweal
– generally low perceived corruption
– high individualism
– and low homicide rates in the 19th century
Hon fokuserar också på förbudet mot kusinäktenskap, som genomdrevs effektivt i denna region, och den högre graden av individualism, exogami och civic-mindedness. Detta underlättade framväxten av nationalstater med låg korruption snarare än klanbaserade samhällen präglade av nepotism och konflikter mellan klaner.
Det är kort sagt en fascinerande teori, som kan förklara en hel del av det nord- och västeuropeiska särfallet. Samtidigt är det ett bra perspektiv att ha med sig när man studerar massinvandringen. Den låga klanlojaliteten väster om Hajnallinjen ihop med den höga graden av individualism bidrar till att förklara varför dessa befolkningar ställt sig relativt positiva till invandring. Hajnallinjen förklarar mycket av dessa samhällens framgång, men också hur denna bär på fröna till deras undergång.
I, against my brothers. I and my brothers against my cousins. I and my brothers and my cousins against the world.
– klanbaserad logik
Samtidigt måste man vara medveten om att de folkgrupper som invandrar normalt inte har samma ”Hajnal-egenskaper” som exempelvis svenskarna. De kommer från länder öster, eller söder, om Hajnallinjen, med lägre grad av individualism och altruism, men högre grad av klanlojalitet. Detta innebär inte att en afghan aldrig kan assimileras in i ett svenskt samhälle, men man bör vara medveten om att när det handlar om större grupper kan processen vara besvärlig. De problem som uppstår kommer därför att prägla både våra och våra barns liv.
En central fråga handlar också om incitament. Det familje- och samhällsmönster Hajnal med flera beskriver växte fram över tid, i samspel mellan gener och normer. Människor som inte fungerade i ett sådant samhälle gallrades sakta men säkert ut ur genpoolen. Människor med fallenhet för blodsfejder och våldsutbrott avrättades exempelvis, de som inte kunde försörja sig i ett mer individualistiskt samhälle fick inga barn. Hur fungerar dessa incitament idag? Hur effektivt agerar kort sagt vårt samhälle för att uppmuntra vissa Hajnal-typiska beteenden och på vilka sätt motverkas avvikande beteendemönster?
Är vårt samhälle exempelvis effektivt när det gäller att motverka import av släktingar eller anhöriga som makar? Hur effektivt motverkas fertiliteten hos grupper som inte kan försörja sig i en individualistisk ekonomi? Avskräcks människor med kollektiv moral från att genom våld och hot om våld skaffa sig fördelar i relation till mer individualistiska grupper? Svaren på dessa frågor är inte särskilt uppmuntrande. Genom bidrag, omfattande anhöriginvandring och låga straff ser vi hur främmande familje- och samhällsmönster kan fortleva, och förmodligen även frodas, parallellt med den svenska modellen. Oavsett om man ser integration som ett realistiskt och önskvärt mål eller inte bör man vara medveten om detta.
För den som vill förstå vår samtid är Hajnal och hans perspektiv av betydande värde. Den nyfikne läser mer om Hajnallinjen här:
hbd chick – big summary post on the hajnal line
Evo and Proud – The Western European marriage pattern
Jayman – How Inbred are Europeans?
Om skribenten: Joakim Andersen
