Den brasilianske filosofen Olavo de Carvalho räknar bland sina inspirationskällor både Rene Guenon, Eric Voegelin och Frithjof Schuon, och samarbetar med den paleokonservative skribenten Paul Gottfried. Vid sidan av Nicolás Gómez Dávila är han en av Latinamerikas mest kända reaktionära tänkare. de Carvalho representerar en traditionalism som är mer positiv till kapitalism och USA än exempelvis Aleksander Dugin, och kan därför i likhet med bland annat von Kuehnelt-Leddihn vara en givande bekantskap för den som befinner sig i gränslandet mellan reaktionärt och liberalt tänkande. Hans ståndpunkt är inte heller överraskande, i en latinamerikansk kontext har en allians med USA historiskt framstått som en garant mot både massan och vänstern. Samtidigt har situationen förändrats även för de Carvalho, då transnationalistiska och antiamerikanska eliter tagit över makten även i USA.
Kapitalism och tradition
…the rise of capitalism, in itself, presents no risk to the aristocratic class, which easily adapts to the new ways of amassing riches and, by means of marriages and the award of titles of nobility, integrates into its ranks the new rich who ascended without ancestral nobility… To this adaptation there corresponds, politically, the transition from the absolute monarchical state to the modern parliamentary monarchy, a process that does not have to be violent or traumatic..
– de carvalho
de Carvalhos kanske mest intressanta tanke i sammanhanget är hans originella tolkning av modern historia utifrån den indiska kastläran. Den gängse beskrivningen av det historiska skeendet är att kshatriyas tar över efter brahmaner, därefter vaishyas, och till sist en kaotisk situation dominerad av shudras. de Carvalho utvecklar sitt resonemang i artikeln Sociopathy and Revolution. Han menar där att kshatriyas/aristokratin normalt inte har några problem att integrera framgångsrika vaishyas/affärsmän i sina led. Marxismens teori om en ”bourgeois revolution” är därför felaktig, en sådan är en anomali.
Samtidigt menar de Carvalho att kapitalistklassen kan utveckla de heroisk-aristokratiska egenskaper som utmärker kshatriyas. Detta menar han ägde rum i USA. Han talar om en ”transfiguration of the American bourgeoisie into aristocracy”. Han betonar också det i den amerikanska revolutionen som innebär en kontinuitet med europeiska traditioner, och beskriver grundlagsfäderna som visa.
Intelligentsia och revolution
The bureaucracy with which the kshatriya state controls society thus becomes a time bomb. On the one hand, it goes without saying that the bureaucratic intelligentsia soon lays hold of the effective control of the state, dreaming of shaking off its shoulders the yoke of an increasingly idle and costly aristocratic caste. On the other hand, there is the throng of those rejected. Their ambitions were aroused by schooling, frustrated by job selection.
– de Carvalho
Problemet för de Carvalho är istället intelligentsian, som också formeras under eran av kshatriyadominans. Den framväxande moderna staten behöver en stor grupp av byråkrater, numerärt större än vad aristokratin kan erbjuda, och det ligger i sakens natur att alla som får en utbildning inte får en tjänst i staten. de Carvalho kallar dessa ”potential bureaucracy”, och beskriver dem som en subversiv, frustrerad och fåfäng grupp. Modern historia bekräftar hans analys av arbetslösa intellektuellas roll. ”Arbetarrörelser” och därtill knutna ”-revolutioner” har exempelvis inte sällan letts av människor som själva inte varit arbetare.
The struggle in the modern world is between vaishyas and the potential bureaucrats — that is, between those who feed the state and those who feed upon it. If the former let themselves be hypnotized by revolutionary culture, they are finished, and with them the shudras as well, who lose their status of free workers and become slaves of the Communist bureaucracy.
– de Carvalho
Artikeln om Sociopathy and Revolution avslutas med en samling råd till medlemmar av de fyra kasterna. Han vänder sig särskilt till vaishyas, i vår tid entreprenörer och företagare, och uppmanar dem att anamma vissa brahmana- och kshatriyadrag.
Den revolutionära mentaliteten
The ”revolutionary mentality” is the permanent or transitory state of spirit in which an individual or a group believes himself capable of remodeling the whole society if not human nature in general through political action. As an agent or bearer of a better future, he considers himself to be above all judgment by present or past humanity, being accountable only to the ”court of History”.
– de Carvalho
Latinamerika har länge präglats av starka vänsterrörelser, de Carvalho menar att militärdiktaturerna lyckades besegra dem militärt men inte kulturellt och ideologiskt. Han har goda kunskaper om vänstern, och har bland annat skrivit en läsvärd essä om Epikuros påverkan på Marx. de Carvalho har också analyserat det han kallar den revolutionära mentaliteten, och försökt identifiera den grundläggande skillnaden mellan en idealtypisk Höger och Vänster. Den senare kan genomgå en metamorfos, så har en kommunism knuten till arbetarklassen efter sin historiska förlust ersatts av en diffus regnbågsallians av etnomasochism, queerteori och liknande. Den bakomliggande mentaliteten är samma (de Carvalho betraktar även den historiska nationalsocialismen som ett exempel på revolutionär mentalitet).
Socialism and Nazism are not revolutionary because they propose supremacy of a social class or of a race, but because they turn these goals into principles for a radical remodeling not only of the political order, but of all human life.
– de Carvalho
Den revolutionära mentaliteten utgår från övertygelsen att man med politiska medel kan förändra samhället i grunden och skapa ett bättre samhälle som samtidigt är så radikalt annorlunda att det snart sagt inte går att beskriva i detalj. Den som representerar detta projekt bär heller inget moraliskt ansvar för sina handlingar, ”ändamålen helgar medlen” (den som är ett samvete behöver inte ha ett). de Carvalho talar här om totalitarism och nihilism, och en övermänniskoattityd. Här finns tydliga kopplingar mellan de Carvalhos analys och Voegelins, Sloterdijks och Cacciaris (liksom Evolas ”sanna höger”).
Whenever I hear a left-wing politician condemn the capitalist greed in prophetic voice, I wonder if he really fancies the craving for power to be a passion which is morally superior to the wish for money, or if he simply pretends to believe in that in order to play innocent.
– de Carvalho
Vad de Carvalho beskriver är alltså en både individuell och kollektiv sjukdom, den som avsäger sig sitt personliga ansvar betraktas normalt som en sjuk och farlig person. Detsamma gäller den som vänder på relationen mellan dåtid och framtid, och betraktar framtiden som given och historien som möjlig att förändra.
Det ockulta kriget
No other country in the world has had as many traitors per square mile as the USA… The fact that the USA managed to survive such devastating lies hurled against the country by its own government officials and its most renowned intellectual leaders is something that can be explained only by the residual persistence of the people’s fondness for American traditions.
– de Carvalho
I likhet med Evola är de Carvalho mycket intresserad av den aspekt av politiken som äger rum i det fördolda. Detta kan kallas konspirationsteorier, men även marxister som Arrighi har erkänt att över marknaden finns kontramarknadens topplan, där “de stora rovdjuren strövar kring och djungelns lag härskar". Eftersom ”topplanets” aktörer ofta äger media kan de verka utan att synas. Här har vi inte längre att göra med kshatriya-kapitalister, utan globalister som Soros, Bilderberggruppens medlemmar och liknande. Ofta är det motstånd mot dessa aktörer som ligger bakom det de Carvalho kallar anti-amerikanism (hans geopolitiska analys är det område undertecknad har svårast att instämma i). De flesta normala antiamerikaner betraktar inte det amerikanska folket, eller landets anglo-saxiska arv, som sin fiende, däremot de eliter som använder landet som verktyg. Detta gör att det finns fler beröringspunkter mellan antiamerikanism och proamerikanism än de Carvalho helt tycks inse.
The actual rulers are individuals and groups that control states and nations. Prior to geo-politics is politics tout court. And here is where things get formidably complicated. It is easy to see what states or countries prevail over others. But finding out who really rules a state or country — and thereby may rule other states and countries as well — is a more daunting intellectual challenge than an ordinary political analyst can imagine.
– de Carvalho
Sammantaget finns det mycket av intresse hos de Carvalho, även hans psykologiska resonemang är ett exempel på detta. Ludovici visade på sin tid att Freud kan kombineras med reaktionärt tänkande, och de Carvalho gör något liknande i sina resonemang bland annat om gramscianism och New Age, och om de två formerna av ”fadersmord” de båda rörelserna representerar. de Carvalho skriver:
…along history, the impulse of man to surpass the father has been, as intended Freud, one of the most powerful driving forces of progress. But this impulse, he goes on, may take one of two ways: man either surpasses and beats the carnal father integrating himself with the rational order represented by the ideal father, or sends to all devils the ideal order and, free from all moral restraint, kills the carnal father and takes possession of the mother. This last alternative is the promethean rebellion, the ‘integration’ of man into darkness.
de Carvalho är en värdefull bekantskap. Hans tankar om den revolutionära mentaliteten är mer djupgående än vad som kan summeras i ett blogginlägg och väl värda att studera för den som vill förstå exempelvis queerteoretiker eller antisvenska aktivister. Även om man inte instämmer i hans geopolitiska analys och mer långtgående konspirationsteori är han också en påminnelse om att många av Latinamerikas antikommunister, från contras och colombianska paramilitärer till vanliga militärer, varit hedervärda människor som reagerat på totalitära och subversiva rörelsers öppna våld. Han påminner oss också om de problematiska inslagen i den antiamerikanska axel som idag växer fram i regionen, en axel som samtidigt är av värde på ett geopolitiskt plan. Idealet vore om denna axel kunde influeras av den traditionella höger som också finns i Latinamerika, men om det är möjligt får framtiden utvisa.
Mer de Carvalho
Olavo de Carvalho.org
The Inter-American Institute
Olavo de Carvalho Interviewed on Latin America and Socialism
Olavo de Carvalho on the revolutionary mind
The Revolutionary Mentality
More on the Revolutionary Mentality
Who Rules the World
The Weakened American Soul
Terrorism and Globalism
Money and Power
Lana Caprina
Epicurus and Marx
The New Age has defeated the Gramscian revolution. It was a teratomachy, though: a combat of monsters.
– de Carvalho
Relaterat
Nicolás Gómez Dávila
Kuriosa: La Venezuela Inmortal
Till minne av Hugo Chavez
von Kuehnelt-Leddihn excerpter
Om skribenten: Joakim Andersen
