Bland H.P. Lovecrafts litterära favoriter återfinns Arthur Machen, en fascinerande författare på flera sätt. Det är därför en kulturgärning att Hastur Förlag gett ut flera av Machens verk på svenska. Man har också gett ut andra klassiker, som Ewers Alruna och Lovecrafts Mardömsbok.

Machen har ett rikt keltiskt arv, som är förknippat med starka ungdomsminnen av de vilda bergstrakterna med sina välvda kupoler, urgamla skogar och gåtfulla ruiner i Gwentregionen… han har assimilerat de mörka skogarnas och de gamla traditionernas medeltida mysterier och är i alla avseenden en förkämpe för medeltiden, inberäknat den katolska tron.
– Lovecraft om Machen

Bland Machenböckerna finner vi den korta men fängslande Den röda handen. Handlingen följer två vänner, Phillipps och Dyson, när de dras in i en mordgåta. Mordgåtan innehåller mystiska inslag, som vapen och symboler från stenåldern och antydningar om uråldriga kulter och atavismer. Det antyds bland annat att Herman Wirths teorier om ett ursprungligt paleolitiskt skriftspråk i Europa var korrekta, Machen lyckas också med att ge en tillsynes linjär handling en överraskande avslutning. Man kan också identifiera två typiska inslag i handlingen, inslag som sannolikt bidrar till att göra denna litteratur från tidigt 1900-tal fortsatt intressant även för en nutida läsarkrets.

Troglodytens återkomst

Troglodyten och grottmänniskan, kanske representativa för ännu mörkare raser, lurar mycket troligt mitt ibland oss, frotterar sig med den finklädda mänskligheten i bonjour, lystna likt vargar i själ och hjärta och kokande av träskens och den svarta grottans vidriga lidelser.
– Den röda handen

Gemensamt med Lovecraft och Howard har Machen konflikten mellan civilisation och barbari. Det civiliserade samhället vilar på bräcklig grund, och när som helst kan ett mörkt förflutet bryta igenom och hota det. Detta kopplas hos de tre författarna till rasliga teorier, där en kortvuxen och mörkhyad urbefolkning förknippas med det mörka förflutna (Lovecraft har sina miri nigri, Howard bland annat sina pikter). Det kopplas också till uråldriga, mörka kulter, vilka motsvarar det ktoniska och det infernaliska i traditionalisten Evolas distinktion mellan hyperboreanskt och ktoniskt. Implicit i de tre författarnas verk finns insikten att den materialistiska eran berövat samhället det skydd mot sådana kulter och inflytanden som tidigare fanns, den moderna människan experimenterar med både harmlösa dumheter och mindre harmlösa sådana.

Gentlemannabohemen som högborgerligt ideal

Dessutom förmedlar Machen och många andra författare en samtidigt hög- och antiborgerlig manlighet. Amatördetektiverna har drag både av bohem och gentleman, de rör sig i ett manligt rum och ett manligt mikrokosmos med tilltalande inslag som privata bibliotek och studerkammare, finansiellt oberoende och en gentlemannakodex av vilken senmoderna ”bro codes” är ett futtigt eko. Sammantaget bidrar detta till en förklaring av genrens popularitet som kanske inte är så uppmuntrande för de radikalfeministiska utopierna. En trevlig liten bok är det i varje fall, med Lovecrafts omdöme om Machen som appendix. Det rena skräckinslaget är däremot nedtonat jämfört med flera av Machens andra verk.

d´Annunzio – Den döda staden
H.P. Lovecraft och hans mardrömmar

Om skribenten: Joakim Andersen

Joakim Andersen driver sedan 2005 bloggen Oskorei. Han har akademisk bakgrund med samhällsvetenskaplig inriktning och ideologisk bakgrund som marxist. Denna bakgrund kommer idag till uttryck i ett intresse för idéhistoria och ett fokus på strukturer snarare än personer och grupper (motståndaren är kort sagt den nya världsordningen, inte muslimer, judar eller andra grupper). Under årens lopp har inflytandet från Marx kompletterats med bland annat Julius Evola, Alain de Benoist och Georges Dumezil, då marxismen saknar både en hållbar teori om det politiska och en antropologi. Idag identifierar Joakim sig inte fullt ut med någon etikett överhuvudtaget, utan betraktar fixeringen vid bland annat den tänkta konflikten mellan ”höger” och ”vänster” som något som skymmer vår tids verkliga frågor. Hans blogg har även fortsatt ett idéhistoriskt fokus, och introducerar gärna utländska strömningar för en svensk publik.