Desperation: Om Expressens senaste övertramp

Aktuellt, Åsiktskorridoren, Invandringspolitik, Marxism, PK, Rekommenderat

När man trodde att Expressen inte kunde sjunka lägre, lyckas de ändå. Uthängningen (med namn och bild) av den 70-åriga hjärtsjuka och pensionerade Julia Caesar blev ett nytt lågvattenmärke.

Det blev Annika Hamrud på Expressen som vågade träda över den pressetiska gränsen innan någon annan av hennes kollegor. Förmodligen kommer det att generera en klapp på axeln från Thomas Mattsson och gynna hennes kortlivade karriär på den snabbt döende kvällstidningen.

Som jag skrev i ”Högern kommer tillbaka”, blir den svenska vänstern (i synnerhet medievänstern) alltmer desperat. Folk har tröttnat på oseriös propaganda, och deras kampanjande biter inte längre. Politikerföraktet och invandringskritiken tilltar i styrka i en närmast exponentiell hastighet. Tidningsdöden är ett faktum. Vänsterns svar, att skruva upp tonläget och göra sig skyldiga till allsköns moraliska övertramp tycks inte vara det rätta motmedlet – opinionsutvecklingen talar sitt tydliga språk.

De verkar äntligen ha insett det, och i nuläget verkar det mest handla om ren elakhet och förstörelselusta. Man har liksom konstaterat att ”ok, våra glansdagar är över, vi lever på lånad tid, alla våra medier är på utdöende, men låt oss åtminstone vara elaka, jävliga och förstöra så mycket vi hinner medan vi fortfarande kan”.

Detta är vad vi ser idag, i och med den smaklösa uthängningen av en opinionsbildare med goda skäl att vara anonym, från samma tidning som gör sitt yttersta för att dölja grova våldtäktsmäns och mördares identiteter, för att inte tala om de orsaker som ligger bakom deras brott.

Till Julia Caesar vill jag meddela att vi finns här för dig. Även om du kanske inte håller med oss i exakt alla frågor, har du vårt fulla stöd. Behöver du hjälp med något i denna svåra tid ställer vi upp. Vare sig det handlar om ekonomiskt bistånd, hjälp att ordna fram ett tryggare boende nu när pressen bussat hatpöbeln på dig, eller något annat, så hör av dig. Vi är inte helt resurssvaga, och att hjälpa äldre som blivit offer för den svenska pressens sadism är en anständighetsfråga.

Till Annika Hamrud och Expressen har jag ingenting att säga överhuvudtaget. Er tid är förbi och ni kommer snart att vara helt irrelevanta. Mata inte trollen, som man säger.