Bland det tidiga 1900-talets europeiska ledare finns det vissa som fortfarande gör ett bestående intryck genom sin idealism och heroism. Den rumänske Corneliu Codreanu är en av dessa. Under sin livstid gjorde han ett starkt intryck på Julius Evola, i mer modern tid har bland annat den såkallade tredje positionen och Derek Hollands begrepp the political soldier påverkats av Codreanus tankevärld och gärning. Även i Sverige har hans bok Till mina legionärer spelat en betydelsefull roll.
Codreanu ledde det såkallade Järngardet, en rörelse med samtidigt politiska och mystiska aspekter. Järngardets legionärer var en uppenbar utmaning mot kapitalism och socialism, då de eftersträvade inte bara en annan politisk och social ordning utan även en ny människotyp. Codreanu hade själv uttryckt detta med orden:
Landet är döende i avsaknad av män, inte i avsaknad av program; åtminstone är detta vår åsikt. Det är med andra ord inte program vi behöver, utan män, nya män.
Järngardets antropologi byggde på rumänsk kristendom, och ett heroiskt och asketiskt synsätt där andens kontroll över de lägre impulserna var centralt. Fasta spelade en återkommande roll för legionärerna, för eliten som levde i dödens ständiga närvaro var också celibat ett inslag. Inställningen till döden kan kopplas till synen på den nationella gemenskapen, denna omfattade både de levande, de döda och de ännu ofödda och döda hjältar betraktades som delaktiga i nationens och sina vapenbröders fortsatta strider.
Det torde därför inte förvåna någon att Codreanu mördades av den rumänska staten. En värdefull skildring av hans sista tid i livet ges i hans fängelseanteckningar, tillsammans med Julius Evolas artiklar om honom samlade i boken The Prison Notes.
Fängelseanteckningarna
My God, my God! How long is this day!
– Corneliu Codreanu
Anteckningarna följer en människa som oroar sig mer för sin familj och sina kamrater än för sig själv, samtidigt som han till en början drabbas av förtvivlan över det förräderi som riktas mot honom och hans rörelse. Den monarkistiska legionärsrörelsen verkade för det rumänska folket och trots detta försökte nationens ledare aktivt att krossa rörelsen. Det oerhörda, närmast obegripliga, i detta förmedlas genom Codreanus anteckningar.
De skildrar också hur förtvivlan övergår i något helt annat, hur Codreanu läser Bibeln och finner styrka genom detta. Han beskriver hur hoppet, en av de tre trådar som knyter den kristne till Gud, bryts men sedan hur han genom att läsa evangelierna förnyar tråden. Oavsett om man delar hans kristna tro eller inte, och den rumänska ortodoxin i allmänhet och legionärsrörelsen i synnerhet har flera drag som gör den mer genuint europeisk än en del andra kristna inriktningar, så är det en mänskligt stark skildring av hur en människa är nära att krossas i fängelse men därefter återfinner sin tro och sin inre styrka. En sådan människa kan genom sitt perspektiv, där det eviga är det verkliga, inte fängslas av några murar.
Ända in i det sista återkommer Codreanu också till behovet av en ny människa, snarare än enbart social och politisk förändring. Han konstaterar:
We concern ourselves more with the struggle between ourselves and against other men. And hardly with the struggle between the commandments of the Holy Ghost and the desires of our earthly nature… the responsibility of a leader is vast. He must not flatter his troops with earthly victories, without preparing them at the same time for the decisive struggle, from which the soul of each person can emerge crowned with an eternal victory or a total defeat.
Skillnaden mellan Codreanu och exempelvis den såkallade vänstern är här total. Där den förre vänder blicken inåt och ställer frågan ”vilken människa vill jag vara”, gömmer de senare sina mänskliga tillkortakommanden bakom diverse politiska och moralistiska krav riktade mot andra.
Evola och Codreanu
…his grey-blue eyes convey the harshness and cool will of a leader, on the whole his contour is marked by a peculiar note of idealism, inwardness, strength, and human understanding.
– Julius Evola
Den italienske traditionalisten Julius Evola besökte Bukarest 1938, och träffade då bland annat Codreanu. Han beskriver honom som en ”disctinctly Aryo-Roman type – like a contemporary embodiment of the ancient Aryo-Italic world”. Även Codreanu uppskattade den möjlighet att diskutera annat än den rena politiken som Evolas besök utgjorde. Bland annat utvecklar han i intervjun en teori om tre olika sorters nationalism. I den italienska fascismen dominerade staten/formen, i den tyska nationalsocialismen rasen/de vitala krafterna, men i den rumänska legionärsrörelsen lades istället fokus på själen och religionen. Codreanu knyter detta till de daker som var rumänernas förfäder, redan Herodotus talade om ”the immortal Dacians” då de trodde på själens odödlighet.
Evolas artiklar om Codreanu är av stort intresse. Han tar upp sådant som den asketisk-heroiska världsåskådningen bakom Järngardets fasta, ledarnas fattigdomslöfte och elitmedlemmarnas celibat, och Codreanus syn på nationen som en gemenskap mellan levande och döda. De realpolitiska analyserna är också av intresse, även om det kan vara stötande för läsaren med en senmodern sensibilitet att både Codreanu och Evola explicit berör judiska intressen bland Järngardets motståndare. Codreanu beskriver dessa intressens snabbt ökade makt i Rumänien som kolonisering, Evola beskriver den gemensamma fronten som anti-judisk och kopplar den till icke-europeiska fenomen och mentaliteter som bolsjevism.
Oavsett vad man tycker om den osentimentala beskrivningen av etnisk konflikt under tidigt 1900-tal är det i varje fall en inspirerande och värdefull bok.
The Prison Notes kan införskaffas bland annat här: Arktos
Om skribenten: Joakim Andersen
