Bland de viktigaste beröringspunkterna mellan den Nya Högern och den frihetliga vänstern finner vi, vid sidan av kritik av kapitalismen och erkännande av den ekologiska frågan, det federala idealet. Man kan här nämna gestalter som den ”Völkisch-anarkistiske” Landauers intresse för medeltidens samhälle, Proudhons betydelse både för anarkister och högerradikaler, liksom kopplingarna mellan det korporativa samhällsidealet och den italienska nationalsyndikalismen. Gemensamt för alla dessa annars vitt skilda tendenser är en syn på samhällets organisering som påminner om den kristna subsidiariteten. Makten ska kort sagt ligga så nära de berörda som möjligt, genom byalag, kommuner och regioner, eller genom gillen och syndikat. Man vill alltså placera betydande samhällsfunktioner på nivåer mellan staten och individen. Den mest betydelsefulla skillnaden mellan olika riktningar här berör frågan om dessa nivåer ska höra till den ekonomiska eller geografiska sfären.
En intressant föregångare i sammanhanget är den tyske historikern och romantikern Otto von Gierke (1841-1921). von Gierke studerade bland annat politiska ideal under medeltiden, och fann där hur det han såg som en äldre germansk syn på samhället ersatts av en antik-modern ideologi som återupplivade antika tänkare som Aristoteles. Hans tankar är av intresse inte minst då de beskriver en medeltida, som von Gierke ser det germansk-kristen, samhällssyn som ligger i linje med den Nya Högerns ideal och även för tankarna till Kropotkin och Landauer.
Holistisk och hierarkisk kosmologi
von Gierke beskriver hur den medeltida synen på samhällets organisering utgick från en holistisk kosmologi, där allt hade sin plats. Den hade inga problem att föreställa sig att helheten hade flera beståndsdelar, och beskrev dessa delars relation med organiska liknelser.
Political Thought when it is genuinely Medieval starts from the Whole, but ascribes an intrinsic value to every partial whole down to and including the Individual… every particular being, in so far as it is a whole, is a diminished copy of the World, it is a Microcosmus… In the fullest measure this is true of every human individual, but it holds good also of every human community and of human society in general.
– von Gierke
Detta var väl förenligt med den feodala verkligheten, med dess myller av relationer mellan furstar av varierande rang och även existensen av korporationer som bygemenskaper, gillen, religiösa ordnar, et cetera. Helheten bestod av ett flertal ”kroppsdelar”; självstyrande städer, små biskopsdömen, hantverkargillen, bondegemenskaper et cetera byggde upp samhället och kejsardömet.
Samtidigt noterar von Gierke att dessa korporationer på sikt saknade ett juridiskt skydd, då de inte sågs som personer utan som sammanslutningar av individer. På sikt skulle de därför trängas undan av staten och individen.
…it is common to see five organic groups placed above the individual and the family, namely village, city, province, nation or kingdom, empire.
Oavsett detta faktum kan man i varje fall konstatera likheterna mellan den medeltida verkligheten och både den Nya Högerns och frihetliga socialisters ideal (oavsett om det sedan gäller rådssocialister, gillesocialister eller en anarkist som Landauer). Detta då det mellan den högsta politiska nivån och individen fanns ett flertal gemenskaper, och då samhället alltså hade tydligt federativa drag.
Om världen och samhället ses som organismer behöver de även ett huvud. På den kosmiska nivån var detta Gud, på människornas nivå kunde det vara kejsaren eller påven. Strävan efter en enhet gjorde att man sökte en modell som förenade dessa båda, som förenade sacerdotium och imperium. Normalt löste man det genom att påven sågs som överordnad kejsaren.
Här ser vi likheten med den antiliberale statsvetaren Carl Schmitt och hans tankar kring suveränen, intressant är att von Gierke också berör situationer som påminner om Schmitts studier av undantagstillståndet.
Rättsstaten
Medieval Doctrine, while it was truly medieval, never surrendered the thought that Law is by its origin of equal rank with the state and does not depend on the state for its existence.
Intressanta är också de stycken där von Gierke beskriver den arkaiska germanska synen på staten som en rättsstat, där statens uppgift är att upprätthålla lagarna. Dessa lagar sågs inte som godtyckligt stiftade av människor, utan hade en reell existens. Det likaledes germanska Island kunde rentav fungera under lång tid utan någon egentlig stat överhuvudtaget, enbart baserat på lagar och tingen vid Thingvellir. Här påminner det germanska idealet något om de tankar kring en minimal stat som företräds av vissa liberaler. I mötet med det antika tänkandet ledde detta synsätt bland annat till tron på en naturrätt, som stod över världsliga härskares godtycke. Det fanns jurister som menade att om statsöverhuvudet förgrep sig på naturrätten skulle ämbetsmännen låta bli att genomdriva sådana beslut.
Intressant är också diskussionen om var suveräniteten ytterst har sin boning. Många jurister menade att det var folket som var suveränt, och att kungar och kejsare var folkets utvalda representanter. Valet av dem var ibland indirekt, som när kejsaren valdes genom kurfurstar eller rentav när folket genom att låta bli att göra uppror accepterade en furste. Men principen fanns där, och von Gierke ser den som en gammal germansk princip. Eftersom kungamakten på detta vis var villkorad kunde också tyrannmordet legitimeras juridiskt.
Tankarna kring en folkdemokrati (och då inte i den perverterade betydelse begreppet fick i Östeuropa), som vi finner hos Alain de Benoist, bygger alltså tydligt på nordeuropeiska rötter. Detsamma gäller rättsstaten som står i opposition till den rättssubjektivism som uppstår i totalitära system (inklusive vårt samhälles mjuka totalitarism).
Antikt inflytande
Samtidigt skildrar von Gierke hur de antika statsteorierna gradvis återupptäcktes, och via italienska jurister fördes till de tyska rikena. Detta ledde bland annat till att man fokuserade på suveränen, vilket kom att betyda de större furstarna. Kejsaren och de mindre gemenskaperna trängdes undan i denna process.
Det korporativa och pluralistiska idealet är i varje fall fortfarande av intresse, inte minst då vi i vår tid ser dels att många problem bäst kan lösas på lokal nivå, dels att det sociala kapitalet faller sönder i ett samhälle dominerat av stat och individ. Samtidigt är vi medvetna om att de styrande inte litar på befolkningen tillräckligt för att överlåta inflytande till lokal nivå, något som illustrerats nyligen av diskussionen kring kommunen Vellinges ovilja att ta emot de vuxna män som i den offentliga diskursen beskrivs som ensamkommande flyktingbarn. Samtidigt ser vi hur den historiska frihetliga vänstern svikit sin uppgift, det var exempelvis inte många anarkister som försvarade Vellingebornas rätt till självstyre. Men oavsett sådant finns det mycket av värde i von Gierkes och den Nya Högerns tankar på området.
von Gierke finns att läsa online här, även om det främst är av juridiskt-historiskt intresse:
Relaterat
Gustav Landauer som romantisk socialist
Paradoxen Proudhon
Kropotkin, germaner och skrån
Gillesocialismen
Quiding och kommunalsocialismen
Den Nya Högern och Imperium Europa
Om skribenten: Joakim Andersen
