De gamla nordiska sagorna tillhör vårt folks många historiska bedrifter, och är lika fascinerande idag som de var då de nedtecknades. De håller ofta hög litterär klass, och innehåller en spännande mytvärld.

I Japan är den egna mytvärlden och dess invånare ständigt närvarande i vardagen genom den stora mängd populära serietidningar där de är återkommande inslag. Som exempel kan nämnas de animerade serierna Shounen Onmyouji och Kekkaishi, där mytiska inslag som den historiske magikern Abe no Seimei, ayakashis, kitsunes, kamis, demoner och andar, flitigt används. Det är ett tragiskt faktum att detta inte görs i motsvarande omfattning i Norden. Bortsett från att det skulle kunna bli väldigt spännande och bra rent konstnärligt så skulle det också ge våra folk en känsla av historiskt sammanhang. Man märker inte minst ett sug efter detta i de kommersiella framgångar som följt på sådant som serien om Arn eller Valhalla.

Ett av de många spännande och intressanta inslagen i våra förfäders rika sagovärld är deras syn på de rastlösa döda. På många sätt finns spår av denna syn kvar i det moderna samhället, genom fenomen som zombies och vampyrer, men de har då sina egentliga rötter i Haiti och sydöstra Europa (sedan kan man såklart invända att en del av den haitiska voodoo ska ha rötter i europeisk ockultism och att sydosteuropeisk och nordisk syn på döden har gemensamma indo-europeiska rötter, men det är en annan historia). Den moderna zombiefilmen blir då exempelvis ett komplext kulturellt fenomen, där nordeuropéer tolkat och utgått från haitiska koncept, och även lagt till inslag som inte fanns från början (såsom rädslan för modern vetenskap, som i vissa filmer är förklaringen till det hela).

Den nordiska rastlösa döda, den så kallade draugr, beskrivs ingående på den fornnordiska resursen Viking Answer Lady. Hon tar upp de olika namnen på de odöda, som haugbui, draugr och aptrgangr. Vidare menar hon att dessa odöda ansågs ha en fysisk kropp, och alltså inte vara rena skuggor som senare tiders spöken. De hade också en stark anknytning till kroppens viloplats, vilket förmodligen avskräckte gravplundrare. Motivet till att gå igen tycks dels ha varit raseri och hämndbegär när någon störde gravens vila, dels en ovilja att acceptera att livet var slut och en avundsjuka riktad mot de ännu levande.

De odöda ansågs vara urstarka, kunna växa i storlek, sia om framtiden, kontrollera väder och vind, skifta hamn till allt från sälar till kattliknande bestar, gå eller simma genom solid sten, och ha andra övernaturliga krafter.

I artikeln tas också upp hur man ansåg att det var möjligt att bli av med en odöd, som att brotta ner den, halshugga den, och sedan bränna kvarlevorna (vid det här laget torde likheterna med den sydosteuropeiska vampyrmyten vara uppenbara, även om det också finns skillnader. Man får då komma ihåg att även vampyrfiguren var ganska primitiv i början, snarare blodtörstiga abnormiteter än Hollywoods sensuella och aristokratiska figurer, och gradvis utvecklades under historien. Hur draugmyten utvecklats om våra länder behållit den forna tron kan man bara gissa om).

Intressant är att i sagan om Rolf Krake dyker det också upp en häxa (Skuld, hans fars dotter med en alv) som leder en armé mot Rolf och hans hirdmän. Dessa väcks från döden när de fallit, och eftersom Rolf nekat hjälp både från Oden och från Vitekrist blir kampen mot dessa odöda hans sista strid. Men det innebär även att det fanns vissa likheter med zombiemyten i nordisk saga, med häxor som kunde väcka de döda till nytt ”liv”.

Efter kristnandet levde spår av den forna tron kvar, och bland annat folktrons mylingar och lyktgubbar kan ses som vidareutvecklade former av draugen.

Avslutningsvis kan nämnas att Viking Answer Lady är en värdefull och spännande resurs för alla som är intresserade av fornnordiskt samhälle och myt (oavsett om man sedan är hedning, historieintresserad, eller en författare som planerar att skriva skräck eller fantasy i en fornnordisk miljö). Artikeln om fornnordiska odöda tillhör de bästa, men där finns också en artikel om Sigrid Storråda som ger en inblick i kvinnans ställning, vikingarnas frisyrer, fornnordiska namn, och mycket mer.

Den läsglade hedningen kan också med fördel besöka Northvegr, där man kan hitta ett överväldigande antal gamla sagor och andra källor online.

Intressant är även fenomenet havsdraugr, som förekom bland annat i Norge. Det läser man mer om på Answers.com.

Ett äldre inlägg om fornnordisk syn på själarna, som kan vara av intresse även vad gäller draugfenomenet:

Lecouteux och europeisk häxtro

Ett äldre inlägg om Beowulf (kan vara av intresse då Viking Answer Lady påpekar likheterna mellan Grendel och skandinaviska odöda):

Beowulf

Om skribenten: Joakim Andersen

Joakim Andersen driver sedan 2005 bloggen Oskorei. Han har akademisk bakgrund med samhällsvetenskaplig inriktning och ideologisk bakgrund som marxist. Denna bakgrund kommer idag till uttryck i ett intresse för idéhistoria och ett fokus på strukturer snarare än personer och grupper (motståndaren är kort sagt den nya världsordningen, inte muslimer, judar eller andra grupper). Under årens lopp har inflytandet från Marx kompletterats med bland annat Julius Evola, Alain de Benoist och Georges Dumezil, då marxismen saknar både en hållbar teori om det politiska och en antropologi. Idag identifierar Joakim sig inte fullt ut med någon etikett överhuvudtaget, utan betraktar fixeringen vid bland annat den tänkta konflikten mellan ”höger” och ”vänster” som något som skymmer vår tids verkliga frågor. Hans blogg har även fortsatt ett idéhistoriskt fokus, och introducerar gärna utländska strömningar för en svensk publik.