De båda trollkarlarna Penn och Tellers TV-program Bullshit! har normalt en modern och ganska nyliberal inriktning. Detta är varken särskilt unikt eller särskilt intressant. Penn och Teller har dock även tagit upp ett par ämnen som är av större intresse, och som är mer kontroversiella. Då vi här på webblogg Oskorei nyligen lärt oss att hantera videogoogle, så kommer dagens inlägg att handla om dessa två avsnitt. Penn och Teller vågar sig nämligen på att ifrågasätta ett par inslag i den politiskt korrekta världsbilden.
Reparations
Det första programmet handlar om den debatt som förs i USA, om ”reparations”. Tanken bakom reparations är att de svarta behandlats unikt illa genom slaveriet och segregationen, och att de därför ska få ekonomisk kompensation för detta.
Penn och Teller tar upp ett antal bra argument mot detta. Dels att en sund ras inte tar på sig en offerroll och kräver pengar, utan hellre börjar ordna upp sin situation (jag kan lugna mina läsare med att det är en svart som säger detta i programmet). Penn och Teller gör sig också lustiga i hela programmet över att de inte vågar använda ordet ”svart”, trots att ”afrikansk amerikan” tar betydligt längre tid att säga, och liknande. De träffar också en gammal lokal ledare för den svarta organisationen NAACP (National Association for the Advancement of Colored People), som med stolthet bär sydstatsflaggan. Hans poäng är att det handlar inte om ras, det handlar om region, och Södern har behandlats dåligt sedan Inbördeskriget. Han tar också upp den ”smear campaign” som riktats mot Södern, och kallar Jesse Jackson för en ”poverty pimp” (återigen vill jag understryka för mina läsare att det är en svart som säger detta. Det är alltså inte jag som säger det, vilket ju varit rasism och förbjudet, utan det är en svart).
Det är alltså ett ganska kul program, som kan vara lämpligt att visa någon bekant som ännu inte är särskilt insatt i den etniska frågan. Det kompletteras med fördel med Jim Goads bok Redneck Manifesto, där han tar upp sådant som de politiskt korrekta gärna tiger ner. Såsom att väldigt få vita familjer i Södern ägde slavar, och att många vita själva kom till USA som slavar. Goads tes är att kapitalister och slavägare är ansvariga, inte ”de vita”.
College
Minst lika intressant är det andra programmet, där Penn och Teller tar upp det amerikanska collegesystemet. Här önskar man dock att de varit mer seriösa än vad de är, för det är ett viktigt område som inte belyses så bra med den typ av korta klipp som Penn och Teller ägnar sig åt. För de kommer in på hur politiserat collegesystemet blivit, och hur det går 1 republikansk lärare på 35 demokratiska, eller något i den stilen. De tar också upp något vi redan vet, nämligen att det ses mycket allvarligt på alla former av ”kränkningar” i collegevärlden (med undantag för kränkningar mot euro-amerikanska män).
Personligen ser jag detta främst i ett politiskt perspektiv. Universitetens uppgift är nämligen inte i första hand att sprida kunskap, utan att förse en mellanklass av administratörer med en gemensam värdegrund. Indoktrinering, politiskt korrekta kurser, ”genusperspektiv”, och liknande, är då fullt naturligt. Det handlar om att skapa och fostra en kast, inte om att utbilda experter.
En amerikansk professor som studerat hur den politiskt korrekta världsbilden tog över college och offentlig debatt, och med fula metoder dessutom, är den judisk-amerikanske Paul Edward Gottfried. Hans bok After LIberalism har recenserats på webblogg Oskorei här: Marxismens märkliga död.
Även programmet om College är användbart för att visa för dem som ännu inte är så insatta i den etniska frågan, eller att en politiskt korrekt grupp tagit över demokratin och utbildningen. Än så länge får inte sådana som ”vi” göra några TV-program, och då får vi nöja oss med att se nyliberaler angripa de politiskt korrekta.