Vi har på bloggen tidigare sett hur man kan tolka både gamla folksagor och nyare filmer som Sleepy Hollow med hjälp av den klassiskt indo-europeiska världsbilden. Särskilt givande har det varit att se huvudpersonerna i dessa sagor som representanter för de tre eller fyra funktioner som spelade en så viktig roll i indo-européernas världsbild, och hur deras samspel sätter igång en händelsekedja/handling. Då detta både är något jag personligen tycker är utmanande och roligt, och ett praktiskt sätt att sätta sig in i våra förfäders syn på världen, så kommer dagens inlägg att tolka Disneyfilmen Pirates of the Caribbean på samma sätt.

De fyra funktionerna i filmen
Enligt professor Dumezil så delade indo-européerna in samhället i tre funktioner, nämligen suveränitet (makthavande, juridik, religion), fysisk makt (krigskonst), och liv (odling, bönder, rikedom). Kopplad till varje funktion fanns det en kast, och en eller flera gudar (Oden och Tyr för den första funktionen, Tor för den andra, Frej för den tredje). Bland Dumezils lärjungar så har en del även fört in en fjärde funktion i det hela, som representerar det som står utanför samhället (från kastlösa till älvor). Detta tas upp närmare i inlägget om skotska folksagor.

Genom att tolka huvudpersonerna som representanter för dessa funktioner, kan man snabbt få ordning på filmens virrvarr av händelser och se vad det är för en historia som berättas.

Guvernör Swann och hans dotter Elizabeth representerar ganska uppenbart den första funktionen, alltså en makthavare/”kung” med tydliga attribut för makten (peruk och dyra kläder i det här fallet) men utan krigaregenskaper, och en ”prinsessa”.

Den andra funktionen representeras av kommendör Norrington, som är en krigarkaraktär och rentav har krigardjuret framför andra i indo-arisk myt i sin ägo; hästen (kopplingen till indo-europeisk myt blir ännu tydligare i den andra filmen, där kommendören råkar ut för ett återkommande tema i myter om andrafunktionsfigurer, nämligen ”the sin of the warrior”).

Smeden Will Turner representerar främst den tredje funktionen, genom att han är hantverkare och har låg social status. Hans koppling till vapensmide, och användande av dessa, gör ändå att det också finns en andrafunktionskoppling. Kopplingen till en fördömd och kriminell far gör också att det finns en fjärdefunktionskoppling.

Fjärde funktionen representeras av piraterna, som också har övernaturliga kopplingar och alltså på två sätt är främmande för det ordnade samhället. Vi har här dels kapten Barbossa och hans odöda besättning, dels figuren Jack Sparrow. ”Kapten Jack” är en fascinerande figur, det finns kopplingar till första och/eller andra funktionen genom att han är ”kapten”, men i första hand är det en fjärdefunktionsfigur, som står utanför det vanliga samhället och dess regler både genom beteende, yrke, klädsel, make-up och andra märkligheter. Jack tycks vara den mest populära figuren i filmserien, och detta kan tyda på att filmskaparna här råkat/lyckats hitta en gammal europeisk arketyp. Den bereste outsidern, som både kan dyrkas som en gud av kannibaler och ge sig in i ett slavfort för att hitta en karta, påminner nämligen en aning om både Oden och Loke. Oden ingick också avtal med ödesdigra makter, och reste vitt, för att vinna kunskap och makt (även om det inte ingick Flygande Holländare eller slavfort, och även om det rörde sig om en häst snarare än ett skepp). Likheterna ska kanske inte dras så långt att det blir löjligt, men de finns där i någon mån och är tydliga att se om man är intresserad av europeisk myt.

Handlingen sätts som ofta i europeisk myt i rörelse när den fjärde funktionen dyker upp i ett välordnat samhälle. Därefter kan handlingen med fördel tolkas som en saga om den enkle mannen av folket (F2-3) som måste genomgå diverse svårigheter för att vinna prinsessan och halva kungariket (F1), och det är då Will Turner och fröken Swann som representerar dessa.

I den andra filmen är det däremot svårare att hitta likheter med europeisk myt, eftersom det där finns så många olika handlingar som dessutom inte avslutas.

Distinktionen hav – land
En intressant detalj i filmen är motsatsen mellan den ordnade världen (guvernörens stad egentligen) och den laglösa världen utanför (oavsett om detta sedan är piratstaden Tortuga, kannibaldjungel eller öppet hav), som påminner om den gamla motsatsen/distinktionen mellan Kosmos och Kaos som var central för våra förfäder.

En av professor Dumezils lärlingar, professor Bruce Lincoln, har i boken Theorizing Myth, studerat den här motsatsen närmare, närmare bestämt motsatsparet hav och land i fornnordiska sagor. Särskilt då i Orkneyingasaga, som följer kung Fornjots söners öden. Nór blir kung över det skandinaviska fastlandet, som präglas av ordning och äktenskap. Gór däremot blir en ”saekongr”, sjökung, som härskar över öarna och det öppna havet. Hans rike beskrivs som ett våldsamt och krigiskt område, utan kvinnor (även utan homoerotik, kanske man är tvungen att tillägga i dessa dagar).

Detta har alltså dels en koppling till Kaos och Kosmos, men också till distinktionen mellan privat och offentligt rum. Den ordnade världen för våra förfäder var Nórs rike, det fasta landet där hem och familj låg. Detta kan kopplas till den privata sfären, och stora delar av året styrde kvinnorna där. Górs rike däremot var den oordnade del av världen där man åkte på vikingafärd. Det kan också kopplas till det offentliga rummet, eftersom kvinnornas roll där var minimal. Man kan fråga sig om detta har något som helst med Pirates of the Caribbean att göra, men den privata sfären tycks ha varit feminin och den offentliga sfären mer maskulin i indo-europeiska samhällen. Undantag fanns alltid, men det rörde sig då om kvinnor som visat sig ha rätt egenskaper genom sitt handlande och därmed fick tillträde till maskulina sfärer (till exempel sköldmöer eller kvinnliga pirater), och alltså inte som i den moderna feminismen om ett allmänt nedmonterande av själva begreppen manlig och kvinnlig sfär.

Mer om en indo-europeisk syn på sjöröveri och Brethren of the Coast som kvasi-Männerbünde finns i detta gamla inlägg om Pirate Bay.

Om skribenten: Joakim Andersen

Joakim Andersen driver sedan 2005 bloggen Oskorei. Han har akademisk bakgrund med samhällsvetenskaplig inriktning och ideologisk bakgrund som marxist. Denna bakgrund kommer idag till uttryck i ett intresse för idéhistoria och ett fokus på strukturer snarare än personer och grupper (motståndaren är kort sagt den nya världsordningen, inte muslimer, judar eller andra grupper). Under årens lopp har inflytandet från Marx kompletterats med bland annat Julius Evola, Alain de Benoist och Georges Dumezil, då marxismen saknar både en hållbar teori om det politiska och en antropologi. Idag identifierar Joakim sig inte fullt ut med någon etikett överhuvudtaget, utan betraktar fixeringen vid bland annat den tänkta konflikten mellan ”höger” och ”vänster” som något som skymmer vår tids verkliga frågor. Hans blogg har även fortsatt ett idéhistoriskt fokus, och introducerar gärna utländska strömningar för en svensk publik.