Bloggosfären är, för att låna ett uttryck från den liberalkonservative eller anarko-heinlenistiske Lundensis, på många sätt en naturlig aristokrati. Detta innebär att vissa bloggar besöker man ofta och gärna, och andra bloggar lämnar man skrikande av fasa, och med en känsla av mental besmutsning, redan efter första besöket.
Det är då positivt att ett par av våra favoritbloggar under den senaste tiden publicerat ett par manifest, som beskriver deras ståndpunkter.
Röda trådar för bättre sikt
Manarkon har gett en sammanhängande och fullödig bild av sin världsbild, där han tar upp sin syn på skillnaden mellan det som är organiskt, vitalt, levande och komplext och det som är förenklat, universalistiskt, likriktat och dött. Man kanske kan säga att Manarkon beskriver och bekämpar förvandlinge av Sverige från en levande gemenskap till en byråkratisk ”gemenskap”. Han tar även upp sin syn på förhållandet mellan personligheten och kulturen, rätten till olikhet, det positiva värdet i konflikter, och modernitetens krig mot en av kreativitetens och vitalitetens urkällor: sexualiteten. Det är en god text, och en öppen och ärlig läsning torde ge upphov till egna tankar och funderingar hos många av oss.
http://www.manarkon.se/article/270/personliga-standpunkter
Liberalkonservatism
Lundensis har sammanfattat sin världsåskådning i en syntes av en idealism där människans rätt till friheten att leva sitt eget liv efter eget huvud hålls högt, samtidigt som hänsyn tas till sociala och historiska lagar som kan hota ett rent nyliberalt samhälles överlevnadsmöjligheter. På så vis kan man säga att Lundensis’ liberalkonservatism tar ett steg bortom den rena nattväktarstatens utopism (och för den delen även bortom vänsteranarkisternas utopism), och pekar i riktning mot ett frihetligt samhälle som skulle kunna fungera. Det är också talande att han tar upp exempel på frihetliga samhällen som funnits i historien (och i Schweiz’ fall, finns än idag). Man kan sannolikt säga att den liberalkonservatism som beskrivs har ett samband med den traditionella hedersuppfattningen, såtillvida att man avstår från att använda tvång för att försvara sin kultur och sina ideal, och alltså underkastar sig själv en uppsättning regler man själv valt. Därmed inte sagt att just detta är en uppsättning regler som passar alla, men det torde ändå kunna ge upphov till tankar.
Jag vill därför uppmana webblogg Oskoreis mer nationella läsare att besöka den liberalkonservative Lundensis’ blogg. Om inte annat kommer den att bidra till de nödvändiga funderingar kring hur man bäst kombinerar personlig frihet med etnisk överlevnad, som är en av vår tids ödesfrågor. Jag misstänker att många även kommer att uppskatta de många citaten, Heinleinkunskaperna, och den syn på heder och personlig frihet som genomsyrar manifestet. Beskrivningen av panarkin, och målet att ha så lokala politiska system som möjligt, är som hämtat från den Nya Högerns regionalistiska ideal.
http://lundensis.wordpress.com/2006/07/02/liberalkonservatism/
Ett par andra tänkare som påminner något om Lundensis’ syntes av frihetlighet och traditionell insikt i hur världen, människor och samhällen nu en gång fungerar:
Jim Kalb, den amerikanske traditionalisten som har ett frihetligt etos:
http://forum.skadi.net/showthread.php?t=43660&highlight=kalb
Tommy Rydén, den gamle kreativisten som blivit klassisk liberal och som gärna finge skriva lite längre inlägg på sin blogg än vad han i nuläget gör:
http://www.frihetslistan.nu/index.php
Även Jim Goad kan nämnas, författaren av Redneck Manifesto.
http://oskorei.webblogg.se/191005110418_white_trash_ur_ett_marxistiskt_p.html
Vad gäller min egen kritik av nyliberalism i allmänhet, så handlar det främst om synen på kapitalismen, närmare bestämt inställningen att ekonomin ska vara överordnad politiken och kulturen, och det faktum att klassamhället kraftigt försvårar folkgemenskapen. Det finns ideologier som förenat marknadens effektivitet med jämlikhet, exempelvis genom att göra alla till självägande småföretagare (distributismen har sådana aspekter), eller genom att göra dem till en sorts aktieägare, men i båda dessa fall krävs att man dels gör ett första ingrepp i äganderätten genom att omfördela de rikastes egendom till folket i stort (annars är det svårt att göra dem till småföretagare), och även därefter att staten har lite koll på hur det hela utvecklar sig så att inte överdriven ojämlikhet uppstår. Detta går förövrigt att försvara även med libertära tänkare, jag vill minnas att det är Nozick som skrivit att eftersom dagens ägandeförhållanden bygger på så mycket stöld, politik och övergrepp så kan man med fördel inleda det libertära tusenårsriket med en massiv omfördelning av tillgångarna i samhället.
Min syn på ekonomi här:
http://oskorei.webblogg.se/240606130205_till_en_hgerradikal_nationalekon.html
Tradition och satanism
Värt att nämna är även den serie artiklar i tre delar som Si Vis Pacem Para Bellum publicerat angående satanismen betraktad ur ett traditionellt perspektiv. Förvisso inte ett manifest, men ändå mycket läsvärt:
http://sivispacemparabellum.blogspot.com/
Det närmaste ett manifest jag själv kommit är sannolikt denna text:
http://oskorei.webblogg.se/100306115851_one_more_effort_commies_if_you_w.html
Om skribenten: Joakim Andersen
