Det är hög tid för ett krig med Ryssland.
Särskilt för svensk del.
Vi har tidigare varit i krig med ryssarna.
Det har visserligen inte gått så bra för oss. Men det behöver vi väl inte haka upp oss på nu. Vem minns den snö som föll i fjol?
Dessutom: Krig är roligt! I alla fall ett tag i början. Och när kriget inte är kul längre, kan man ju alltid ta ett pulver, vet ni. Zelensky gör det. Hans morska gossar också. Jisses, vad de snortar, pojkarna. Ryssarna har hela filmer om alla de där amerikanska syntetdrogerna som ukrainarna har kalasat på i skyttegravarna. Ja. De dog visserligen. Men de hade rätt kul medan de levde.
Ukrainarna förlorar, tycks det. Har tydligen redan förlorat. Men vem bryr sig om det om man bara får sig lite captagon då och då?
För vår del kommer kriget med ryssen att gå mycket bättre den här gången. Det är jag säker på.
Hur kan jag säga det?
Jo, det säger jag därför att jag vet att vi har ett strålande gott ledarskap. Vi dras inte längre med stympare som Pontus de la Gardie, Karl XII och Napoleon. Ja, eller Hitler. Vi har Sofia Nerbrand den här gången. Fattar ni? Vi har Nerbrand och Alex Voronov och Putte Oksanen. Och då kan vi helt enkelt inte förlora. Den väldige härföraren Paasikivi! Putin kommer att kissa på sig när han ser att vi har Sofie till anförare. I läder och nitar!
Sofia Nerbrand har skrivit att ”Putin måste stoppas”. Jag kan bevisa det. Jag har artikeln här. Ja, och då fattar ni vad klockan är slagen. Putin är rökt. Så är det bara.
Upp till kamp, gott folk. Sista striden det är (Ser ni! Nu fick vi med oss sossarna också). Ur vägen, moskoviter. Friskt mod, I gossar blå. Ni bovar och banditer, ni ska på huden få.

Om skribenten: Mats Loman

Mats Loman är humanist. Det är hans yrkesidentitet. Han kan skaplig franska och tyska. Loman lyckades aldrig att ta sig samman och skriva uppsats och ta examen och så där. Alls. Men han hävdar att det misslyckandet huvudsakligen är andras fel, inte hans eget. Loman är i praktiken autodidakt. En som först helt nyligen lärt sig att utföra ett riktigt arbete. Och knappt det, egentligen. Loman föddes i Norrköping 1969. Föräldrarna var 20- och 30-talister. Loman fann skolan i stort sett gräslig. Han har som vuxen tjänstgjort på flera skolor, dem han själv i någon mån har bidragit till att göra ännu gräsligare, för andra. Loman har antipati mot 40-talister. Han gillar inte liberaler heller; av ungefär samma skäl. Loman är kristen, så gott han förmår. En kristen ska som bekant älska sina fiender. Loman övar sig dagligen på det. Han är 40-talisterna vederbörligen tacksam för att de med sådan generositet berett honom tillfälle att underkasta sig den övningen. Loman är en ivrig anhängare till den patriarkaliska samhällsordningen. Han är lyckligt gift med en kvinna som är honom mycket överlägsen på många sätt - och som stundom är jävlig nog att utnyttja detta mot honom.