Svar

1. 

   Lassin poika

   3 juni, 2015

   Som ung man i början på 70-talet hyllade och idoliserade jag Kvinnan och det Kvinnliga Tänkandet. Andra män kändes helt ointressanta, eftersom deras logik och tänkande var så förutsägbart. Att försöka förstå kvinnors tänkande, känsloliv och livsupplevelser förblev den stora utmaningen i decennier.

   På den tiden trodde jag att en värld som styrdes av kvinnor skulle vara fredligare och humanare än dagens värld. Under decenniernas lopp öppnades mina ögon för att kvinnors verklighet ända från förskoleåren till pensionsåldern innehåller mycket mer maktkamp, mobbning, satanisk elakhet, baktaleri och översitteri än männens. Det där vet ju flickor och kvinnor själva, men de ser ingen annan utväg än att försöka förtränga verkligheten och uthärda det helvete som de flesta flickgrupper och kvinnodominerade arbetsplatser utgör.

   Därför är det så märkligt att den djupt kluvna och falska, verklighetsfrämmande, hycklande och farliga radikalfeminismen har getts fria händer att hjärntvätta både barn och vuxna. Feminiseringen har tillåtits välla fram nästan utan motstånd och ifrågasättanden. Jag är helt enig med Marcus om att den har blivit ett monster som skadar folket och hela samhället i dag.

   Svara
   1. 

      Narcissus

      3 juni, 2015

      Håller med i den analysen :-)!

      Svara
   2. 

      Nicodemos R

      4 juni, 2015

      Absolut! Och på tu man hand erkänner de flesta tjejer och kvinnor hur elaka de är mot varandra, men som ett kollektiv låtsas de enighet..
      Jag liksom du satte en gång i tiden kvinnor på pedistal men när man en gång har börjat skåda ner ”i mörkrets hjärta” (ok där tog jag kanske i lite) så är det mer hissnande än strängteorin.

      Svara
      1. 

         Charlotta

         4 juni, 2015

         Piedestal*

         Umgås man med kvinnor över 15/över medelintelligens finns risken att man får en annan bild. Det är lite som när tjejer som ständigt dras till halvkriminella ”bad guys” piper om att ”män inte kan ta ansvar”. Världen är större än så. Själv föredrar jag att umgås med kvinnor. Gärna i grupp. Min erfarenhet är att de är betydligt mindre elaka än män. Och under mina 30 år i livet har jag hört män snacka skit bakom ryggen på andra män minst lika ofta, om inte oftare, än vad jag hört kvinnor göra det. Det är tråkigt om du varit med om sådana hemskheter att du känner att kvinnor är ”mörkrets hjärta”. Det enda råd jag kan ge dig (och alla radikala feminister som gör politisk analys av personliga erfarenheter) är att de (kvinnorna) inte blir snällare av att du hatar dem.

         Svara
         1. 

            Lassin poika

            4 juni, 2015

            Charlotta, särskilt under 70-talet träffade jag många underbara, radikala, kvinnliga kvinnor och det kändes som om män och kvinnor skulle kunna bygga sexuellt laddade, men ändå jämställda och icke-deformerande relationer och ett fint samhälle tillsammans. Men under 80-talet verkade utvecklingen spåra ur. Jag har själv chockats av och hört otaliga vittnesbörd av mina kvinnliga närmaste och deras väninnor om giftet på kvinnodominerade arbetsplatser (även bland högutbildade, om än inte alltid så intelligenta). Dessutom har vi sett att flickor ända från unga år mobbar varann grymmare och mer kroniskt än pojkar. Den mobbningen är osynlig eller negligeras av lärare och föräldrar. Med sin sociala kapacitet kan flickor lätt föra de vuxna bakom ljuset. Pojkars och mäns mobbning och maktkamper är så mycket synligare och enkelspårigare och ofta lättare att handskas med. Flickors / kvinnors ständiga infernaliska stick, blickar och dolkstötar är omöjliga att bearbeta. Enda motmedlet är att bli tillräckligt hårdhudad – och elak!

            Svara
            1. 

               Charlotta

               4 juni, 2015

               Jag jobbade i flera år på en kvinnodominerad arbetsplats, så jag vet hur många kvinnor i grupp kan vara. Den slutsatsen jag drog var att då kvinnor överlag är mer relationellt fokuserade, och exempelvis ser det som lika viktigt att ha goda relationer på arbetsplatsen som att göra ett bra jobb, samt överlag är mer känsliga för stämningar och andras signaler, blir det lätt mer käbbel än jobb utfört. Detta märktes dock i främst bland mindre analytiska och intelligenta kvinnor. Så naturligtvis är det så att kvinnor intrigerar mer, eftersom relationsbyggande ligger i deras intresse. Jag håller dock inte med om att vi skulle vara mer _elaka_ än män. Eller mindre lojala. Mina närmsta vänner har jag haft sedan jag var fem. Det känner jag faktiskt ingen man som har.

            2. 

               Nicodemos R

               4 juni, 2015

               Ang personliga erfarenheter så får man en känsla av att du blir personligen stött varje gång en sån här tråd om kvinnor dyker upp på motpol.

               Inte mindre lojala än män? Skilsmässostatisken och övergivandet av barn för att göra karriär talar emot det.

            3. 

               Charlotta

               4 juni, 2015

               Ja, det är klart jag blir. Skulle jag inte bli det menar du? Hur tänker du när folk säger att svenskar bestämt är på ett visst sätt (ord laddat med negativa konnotationer, typ elaka osv)? Om du känner att det är en orättvis anklagelse som inte överensstämmer med hela sanningen – sitter du bara och nickar med för att det är så uppfriskande med debatt? Jag valde att engagera mig som skribent och debattör just för att jag reagerar på saker jag tycker är fel och orättvisa. Jag tänker inte göra något undantag för de felaktigheter som uttrycks av ”mina egna”.

            4. 

               Charlotta

               4 juni, 2015

               Med tanke på det störda klimat som råder i samhället i stort förstår jag att män har behov av ”rum” där de kan vara ”borderline-gubbsjuka”. Jag förstår bara inte varför man förväntar sig att konservativa plattformar ska utgöra sådana ”rum” (för fri diskussion, naturligtvis, men eftersom Motpol inte är en mansseparatistisk tankesmedja kan man inte vänta sig att inte ifrågasättas när man är ”borderline-gubbig”). Tänk om jag skulle skriva ett inlägg om hur (jag ibland kan känna att) män _är_. Förstå shitstormen. Det regnar redan feministanklagelser över mig liksom. Jag gör det dock inte, även fast jag (ibland) tycker att män är asjobbiga. Detta är inte rätt forum för sådant.

            5. 

               Nicodemos R

               4 juni, 2015

               Jag tycker att mina inlägg i regel har varit i linje med den av motpol publicerade artikeln ovan.. Att diskutera traditionell kontra liberal kvinnosyn i ett konservativt forum kan jag anse vara helt ok. För min del får du gärna skriva om asjobbiga män, jag tycker att de flesta av alla kön är asjobbiga. Dock finns det redan gott om forum där kvinnor kan formligen spy ut sin galla över män ( jag säger inte att det är något som du gör) ,man kan bygga en välavlönad karriär på det, men väldigt få forum för män att tala om manligt/kvinnligt. I övrigt har ingen krävt att motpol ska vara en sluten sida för män . Det är ju typ du och jag, alltså en man och en kvinna som skrivit mest i den här tråden.

            6. 

               Nicodemos R

               4 juni, 2015

               Borderline-gubbsjuk™

            7. 

               Lassin poika

               5 juni, 2015

               Intressant att läsa diskussionen mellan Nicodemus R och Charlotta. Det finns ju bloggar där man diskuterar feminism och i någon mån könsroller och könens ”egenskaper”, men överlag är tonen där ganska antagonistisk.
               Med mitt ursprungliga inlägg ville jag knyta an till Marcus beskrivning av (tok)feminismen som ett monster och en fara för samhället. Det märkliga är ju att hela Sverige ska förvandlas till ett Fjantrike, tvingas ta på sig rosa plastglasögon och tvångsfeminiseras utan att någon tyngre instans på allvar ifrågasätter varför och om det överhuvudtaget är klokt.

               Farorna är stora därför att ”feminismen” i grunden är oerhört motstridig, obearbetad och konfliktskapande:

               1). Kvinnor har (i högre grad än män) en djupt kluven inställning till den egna sexualiteten, vilket slår åt olika håll.

               2) Emotioner och empati missbrukas och ger dålig vägledning när det gäller att fatta svåra, nyktra, kritiska beslut.

               3) Kvinnor har rent praktiskt och biologiskt svårt att förena karriär och familjeliv och ”feminismen” är kluven inför detta faktum, modersrollen osv.

               4) Vänsterfeminismen har skamligen svikit de kvinnor och barn som lider mest under patriarkalt och religiöst förtryck både i Sverige och i världen.
               5) Feminismen har knappast motverkat, snarare medverkat till samhällets översexualisering. Kluvenheten i detta har bidragit till dagens besynnerliga nypuritanism och bigotteri.
               6) Genusvansinnet i utbildningarna, hela den massiva indoktrineringen…
               7) Identitetspolitiken, kvoteringsraseriet
               8) Etnocentrismen, naiviteten inför ”giftiga” kulturer och religioner, det postkoloniala skuldbeläggandet, utopismen…
               9) Aggressiviteten mot de vita medelålders männen. Aggressiviteten mot kvinnor som protesterar.
               10) Strävan att könsneutralisera barnen, hyckleriet inför den egna kluvna inställningen till kroppsfixeringen, småflickornas svåra roll som förbjudna men övermedvetna sexobjekt, Barbiedocksidealet. Osv, osv…

            8. 

               Charlotta

               4 juni, 2015

               Jag tycker såklart att det ska vara fritt att kommentera som man vill på motpol. Och jag diskuterar gärna kvinno- och mansroller. När någon skriver att kvinnor är elaka etc och jag inte tycker detta stämmer överens med verkligheten tänker jag också säga det.

            9. 

               Nicodemos R

               4 juni, 2015

               Jag påstår inte att kvinnor är elaka. Det finns drag jag ogillar. Det finns också manliga drag jag ogillar.. Mitt ursprungliga inlägg handla om kontrasten som uppstår när man har haft en idealbild om kvinnor och sen börjar se på er med andra ögon, ser bristerna dvs.. Den där idealbilden uppstår, hävdar jag, eftersom kvinnor ofta presenterar en bild av sig själva som inte stämmer för pojkar och män. Särskilt uppstår detta när mödrar förmedlar sin syn på relationer till sina söner.. Killar som lyssnar på sin mamma får garanterat inte ligga. … F.ö är det bra att vi inte är överens , gud förbjude att jag får uppleva den dag då kvinnor och män är helt eniga.

            10. 

                Nicodemos R

                4 juni, 2015

                Marcus Follins inlägg är oftast kritik av dagens män ( i stort) och det sårar inte mig alls. Det får mig att vilja agera annorlunda. Jag minns att du skrev en artikel om viktorianska manlighets ideal, inte heller den sårade mig, har för mig att jag inte höll med om allt men tyckte den var bra, tog definitivt inte illa upp… I mycket kritik av Svenskar håller jag med, det är mest vårt eget fel att vi sitter i skiten… Givetvis blir jag upprörd i bland men känner inget behov att försvara alla svenskar eller alla män.. Min åsikt, och säkert många andra mäns här, är att kvinnor är olika män och att det i sig inte är något dåligt, det är helt neutralt, givetvis finns det kvinnliga drag som, ur en mans perspektiv, inte är uppskattade men det finns många andra drag som är uppskattade… Jag anser vidare att kvinnors uppförande var bättre förr, i stort, än vad det vanligen är idag. Ta hand om hemmet och uppfostra barn anser jag vara mer hedervärt än att vara dekadent (i stort, ibland ska man ju få blidka satan också), detsamma gäller också för män. Man kan inte kräva kylig analys i ena änden och ta åt sig i den andra.

            11. 

                Charlotta

                4 juni, 2015

                Svenskar är jävligt obegåvade, trögtänkta och illojala. De vet de också om själva – umgås man med en svensk på tu man hand erkänner de ofta detta, men i grupp ska de alltid hålla ihop i nån slags ”folkgemenskap”. Säger en arab till dig. O du ba ”mhmm brah”?

                Män och kvinnor är olika ja. Det är därför jag reagerar när män berättar hur kvinnor _är_. Observera, inte vad de _tycker_ om kvinnor, utan hur de _vet_ att kvinnor _är_. Jag reagerar på det på samma sätt som jag reagerar när utomstående ska berätta för mig som svensk vad som är fel med svenskar. Många svenskar, även till höger, sitter ofta och skrattar med (t ex när östeuropeiska nationalister för hundrade gången säger att alla svenskar är bögar och går i Pride-parader), i stället för att lyfta fram det positiva. För mig är det helt främmande att gå med på att någon utifrån talar om för mig hur mitt folk är, utan att nyansera och säga emot. Det handlar lite om stolthet o självbevarelsedrift.

                Jag har förövrigt aldrig skrivit någon text om hur män _är_. Jag har skrivit om våldtäktsdebatten, om viktorianska manlighetsideal och kontrasterat det mot det ociviliserade gangsterideal jag i första hand förknippar med amerilanska svarta rappare.

            12. 

                Charlotta

                4 juni, 2015

                Jag tror att en del män måste förstå att även kvinnor har försvarsinstinkter som driver dem att stå upp för sig själva och ”sin sort”. Jag förstår t ex varför män blir förbannade när de får negativt laddade egenskaper tillskrivna sig enbart för att de är män. Och även om vissa på all självbevarelsedrift berövade veklingar sitter o nickar med o gör maktanalys på sitt eget förtryck, tror jag de flesta män tycker det är störigt. På samma sätt tror jag att även om det finns kvinnor som gärna sitter o kvittrar med i hur ”löjliga tjejer är” för att bli betraktad som en ”skön tjej” och därmed mer åtråvärd, är det också många av oss som stör oss på det tugget. Det betyder inte att det inte ska få förekomma, däremot får man ju ta det som en naturlig följd att ngn kvinna försvarar sig och sin sort. Observera alltså att jag inte sällar mig till någon liberal smörja om att vi alla är människor, jag är kvinna och har i egenskap av sådan vissa intressen som förenar mig med andra kvinnor. Det gör också att jag försvarar kvinnor som kollektiv mot yttre angrepp. Precis som jag försvarar svenskar, andra konservativa, stockholmare osv.

            13. 

                Nicodemos R

                4 juni, 2015

                Du har rätt i väldigt mycket ovan (tror jag måste jag väl säga ,eftersom jag inte skickat ut en enkät)… Givetvis ska du som kvinna se efter din egen sort. … Men ofta blir jag inte direkt arg av feministers manskritik ofta håller jag med dom i deras beskrivningar, men där de ser något negativt ser jag goda egenskaper. Jag tycker det är bra att män är aktiva, krigar, handlar och att kvinnor är ”bundna” till hemmet. Deras medel för att ändra på detta kan dock göra mig arg, främst när det går ut över barn.

            14. 

                Nicodemos R

                4 juni, 2015

                Kan man aldrig generalisera menar du? Alla zigenare kanske inte är tjuvar men de som är hederliga förändrar inte den på erfarenhet grundade fördomen. Alla svenskar går inte i Pride-tåg men hela Göteborg är just nu draperat i hbtq-flaggor.. Så.. Jag kritiserar ständigt saker som pågår utanför Sverige, typ IS, så varför ska inte folk utifrån få kritisera oss… Fast det översta du skrev stämmer såklart.. Rena förolämpningar ska man inte ta… Det jag skrev från början ( jag överdrev dock med flit) var kanske det, och isåfall….. Ursäkta.

            15. 

                Charlotta

                4 juni, 2015

                Fast när du kritiserar Sverige är det en helt annan sak, eftersom du är svensk. Om man inte reagerar på när någon utifrån brer ut en onyanserad och negativ bild av en själv är det ju något fel på en. Vad är det som lett till att vi hamnat i den situation vi är i idag liksom? Att vi varit så oerhört mottagliga för utomståendes taskiga bild av oss att vi internaliserat den.

            16. 

                Nicodemos R

                4 juni, 2015

                Ja som svensk anser jag mig ha mer rätt än någon annan att säga typ ” aaaah jävla f**tland kan inte bara Gud sända 7 plågor över oss någon jävla gång” men med berättigad kritik är det än annan sak, bara det inte slår över i manisk självgodhet och tjat, vilket det ju tendrar att göra.

            17. 

                Nicodemos R

                4 juni, 2015

                *tenderar

            18. 

                Charlotta

                4 juni, 2015

                Och, de FÅR naturligtvis kritisera oss. Jag ser inte konsensus som ett självändamål – jag vill inte hindra någon från att kritisera eller generalisera. Däremot menar jag att normalt fungerande folk reagerar på sådant som ett kollektiv. Det vill säga, sitter någon från valfritt land och berättar för en svensk hur svenskar är och hur dåligt det är att vara så förutsätter jag att svensken reagerar å alla svenskars vägnar.

                Det är också skillnad på att kritisera allmänt och på att berätta för någon hur dennes folk är. Jag kritiserar också saker utanföt Sverige. Däremot tycker jag det vore oerhört ohyfsat om jag satt och berättade för en kurd hur kurder är.

            19. 

                Nicodemos R

                4 juni, 2015

                Det viktigaste är nog någonstans att vi svenskar skaffar lite självförtroende och skiter i vad andra länder säger , gott som dåligt.. Att suga åt sig smicker är ju inte bra heller…. Och jag lovar att den dag svenska män. Som kollektiv, får tillbaka sitt självförtroende så slipper du läsa borderline-gubbsjukt gnäll i internetforum.

            20. 

                Lassin poika

                4 juni, 2015

                Charlotta, det är sant att män ofta har ont om vänner, även om de kan ha kompisar. Jag lyckönskar dig till dina positiva erfarenheter av kvinnors interaktion och möjligen är perioden cirka 18 – 30 en ganska bra period väninnor emellan.
                De negativa erfarenheter jag syftade på handlar inte om ”normalt” relationsbyggande, käbbel, intrigerande eller inkompetens, utan om mycket destruktivare strömmar. Vuxna hanterar sina relationsfrågor bäst de kan, men jag skulle önska att mammor och pappor skaffade sig mer vetskap om allt som pågår under ytan och kunde stötta speciellt flickorna.

            21. 

                Nicodemos R

                4 juni, 2015

                Vänner i den moderna bemärkelsen ( någon man dricker alkohol ihop med på helgerna) är f.ö inget jag ger mycket för… Det känns som att det kan vara något slags borgerligt 1800-tals påfund (fast det vet jag ingenting om)… Folk man gör något som har mål och mening ihop med är däremot en annan sak…. Kumpaner dvs… Annars är alltid familjen viktigast.

            22. 

                Lassin poika

                4 juni, 2015

                Jag håller med om att familjen är viktigast och därför är det hjärtskärande att se hur illa barn hanteras av vuxna som själva förblivit barn. Skulle önska att jag kunde ge något litet tankekorn till någon utifrån min egen livsstig och dess många taggar och stenbumlingar – och även vackra vyer. De personliga erfarenheterna är den enda verkliga guldgruvan, värdefullare än alla teorier i världen. De kan förstås bara användas som analogiska klädhängare för verklighetens oändligt många plagg. Man måste också alltid vara beredd att ompröva och justera mallarna. Man kan inte använda anekdotiskt material för bevisföring, men som ett inledande analytiskt verktyg är det bättre än dammtorra teorier. Analogier kan ”förklara” förvånansvärt mycket ”tillräckligt” bra.

            23. 

                Nicodemos R

                4 juni, 2015

                Instämmer! Ungefär som att ett äktenskap inte börjar hos terapeuten eller prästen utan mellan två människor som utifrån sina erfarenheter bestämmer att det är värt att pröva.. Sen om det inte funkar och man inte litar på sitt eget omdöme kan man ju vända sig till experterna.

         2. 

            Nicodemos R

            4 juni, 2015

            Tack för rättningen.

            Jag erkände redan i det ursprungliga inlägget att jag kanske tog i lite angående ”mörkrets hjärta”… Ja det finns många män som snackar skit bakom ryggen på folk, men man kan misstänka att det är en effekt av feminiseringen och uppluckringen av moralen.. Hur som helst så är det ett feminint drag, som också män kan ha (även jag när jag inte lägger band på mig själv)… En maskin gör möjligtvis analyser som inte grundar sig på personliga erfarenheter. Man ska nog inte helt och hållet dra slutsatser utifrån sig själv men man bör ha ett intresse för det man analyserar…. Har inte sagt att jag hatar någon kvinnan, men för skojs skull kan man ju vända på det på det där påståendet om man vill…

            Sen helt bortom politik, analys, teori, bla bla, så är klagomål könen emellan en fin gammal tradition som av hävd och ohejdad vana har pågått… Alltid.. Det skulle vara en deprimerande plats att leva på där kvinnor och män ständigt är överens ( det är väl ungefär så det är nu iofs, i linje med tesen i artikeln).. Jag förbehåller mig rätten att blanda min uppskattning av kvinnan med bitterhet, borderline-gubbsjukt klagande, av åtrå framtvingad avsmak… Man agar de man älskar osv.

            Svara
            1. 

               Charlotta

               4 juni, 2015

               Ja, du har iaf vett att se den känslomässiga aspekten och erkänna att det är borderline-gubbsjukt, i stället för att hålla det för Jättesann Vetenskaplig Naturlag att Alla Kvinnor Är As. Jag aktar mig dock från att göra mina samtidsanalyser baserat på personliga erfarenheter. Hade jag gjort det hade jag nog varit vänsterliberal.

            2. 

               Nicodemos R

               4 juni, 2015

               Analyser baserade på erfarenhet (bland annat) kallas empiri och är väl en hysat erkänd praktik. Så Spenglers, Evolas och Nietzsches analyser var inte baserade på personliga erfarenheter? (Notera noga att jag inte jämnför mig själv med dom =))…. Alla kvinnor är inte as (tycker jag har varit tydlig på den punkten) men ni är fundamentalt olika män. Det är inget jag ser något problem i. Det är en naturlag att kvinnor är kvinnor..

            3. 

               Charlotta

               4 juni, 2015

               Empiri slår dock lätt över i anekdotisk bevisföring, och vi ser ju ungefär hur bra det går för ett samhälle som tillåter objektiva bedömningar av exempelvis kränkningar, rasism, sexism osv baserade på detta. Tyvärr måste vi också, i en samhällsgemenskap, låta ungefär samma regler gälla för alla (lekmän), det vill säga, dina slutsatser baserade på personliga erfarenheter endast kan inte hållas för mer sanna än den kränkta universitetsstudentens slutsatser baserade på dennes personliga erfarenheter endast. Spengler, Evola och Nietzsche var dock inte lekmän. Och de har ju heller inte gått fria från kritik för sina slutsatser.

            4. 

               Nicodemos R

               4 juni, 2015

               Så dina artiklar om skolan är baserade på enkäter eller vadå? Att skriva i ett internetforum om saker man har reflekterat över, helt utan upprörda känslor, är inte samma sak som att anklaga oskyldiga för våldtäkt eller att skrika rasist. Det senare kallas affekt eller hysteri det förra diskussion.. VoF kan gärna hålla sig till samtal helt baserade på fastställda fakta men inte jag. EFTERSOM jag är en lekman.

            5. 

               Charlotta

               4 juni, 2015

               Nej, jag har ju några år på Lärarhögskolan i ryggen så när det gäller de kunskapsteorier som ligger till grund för läroplanen (och därmed den pedagogiska diskussionen) anser jag nog inte att jag är någon lekman.

               Nu var det ju den egna upplevelsen som grund för att hävda någon slags ”fakta” vi diskuterade. Naturligtvis är det skillnad på att spekulera på internetforum och anklaga folk för rasism, men principen att ”såhär är det för att jag tycker så” är ju densamma.

            6. 

               Nicodemos R

               4 juni, 2015

               Vi får väl vara glada över att alla som är med i den pedagogiska diskussionen inte har gått på Lärarhögskolan. Det känns sektigt nog som det är där. Jag har inte hävdat några fakta men när jag gör det, alltså när jag har letat upp fakta kring ett ämne, så gör jag det för att det intresserar mig. Dvs den egna upplevelsen var första steget mot att ta reda på fakta. Sen så har ju inte jag själv hittat på det och det om kvinnor utan det är min är vad jag har fått mig av att vara en man bland andra män. Jag, min pappa, min farfar och min farfars far har nog ungefär samma kvinnosyn, möjligen då att min är lite mer färgad av att ha vuxit upp på 90-talet dvs jag lite ”feminiserad” i jämförelse, tyvärr…. Vidare så hävdar jag, helt utan en massa data, att tex afrikaner är bra på att vara afrikaner och att de är dåliga på att vara européer , detta om man tittar på hur det funkar med bistånds betald infrastruktur osv ( antagligen finns det annat som roar dom) men experterna på FN och inom EU hävdar nog att jag har helt fel där, att det enda sättet att ”rädda” Afrika är att få dom att bli som oss…. Jag kan också hävda, helt utan att forska om saken, att medeltidens folk i regel var dåliga på att åka BMX i ramp.

         3. 

            Nicodemos R

            4 juni, 2015

            P.S. Att umgås med kvinnor som har en intelligens över medel är bland det tråkigaste jag vet… ”Smarta” kvinnor uppvisar, oftare än väldigt smarta män, någon sorts kylighet, något autistiskt… När någon av mina polare har träffat en ny tjej och han framhäver hennes intellekt som något positivt så brukar jag tänka att de där kommer antagligen inte hålla och i regel får jag rätt… Spirituella samtal kan man ha med kompisar, med fruar skaffar man barn….. Klokhet, rättrådighet och dyl är dock bra drag hos en kvinna.

            Svara
            1. 

               Charlotta

               4 juni, 2015

               Sweet. Själv får jag eksem av att umgås med män som är mindre intelligenta än jag. Alla är vi olika (mycket värda), och det är himla fint tycker jag :).

            2. 

               Nicodemos R

               4 juni, 2015

               Hehe snygg parentes där.

               Jag har även svårt för väldigt ”intelligenta” barn… Får Damien vibbar..

         4. 

            Nicodemos R

            4 juni, 2015

            Läste just om mitt ursprungliga meddelande och tänker A. ”som ett kollektiv låtsas de enighet” däri måste det ju ligga något.. Anledningen till att män har större makt är inte för att någon sa att det borde vara så utan för att män tog makten, för att det var mest logiskt, vettigt. Som individer var de bättre på att leda och som grupp hade lättare att enas och kämpa för en gemensam sak, typ gå i krig, bygga en stad.. Kvinnor har aldrig kunnat samla sig till att göra något sådant… Sen, och detta har vi diskuterat innan, har kvinnor gjort mycket annat som varit ytterst viktigt för att männen skulle kunna genomföra allt detta… Jag tror att funderaringar som ”varför skulle inte vi kvinnor också kunna göra det och det” är ett nytt fenomen.. En ursprugligare form ”feminism” har nog mer lutat åt typ ”dessa kvinnosysslor är vi kvinnor bättre än män på, för de begriper sig inte på annat än att kriga och bedriva handel”.. Man klagade säkerligen på män men man ville inte byta plats med dom.
            B. Min erfarenhet är sådan att när man pratar med kvinnor på tu man hand så hävdar de ofta just att andra kvinnor är taskiga.. Nu har ju givetvis inte jag talat med ALLA kvinnor men tilräckligt många för att ana ett mönster( detta kan ju vara den typ av ”jag är en av killarna” fjäsk du beskriver nedan).. Män talar skit om individuella män men jag hör sällan någon man säga att ”alla män är så”..
            C. Och som jag skrivit i tidigare inlägg, kontrasten mellan den bild av kvinnor som feminister och mammor förmedlar och hur kvinnor är i verkligheten är faktiskt hissnande.. Dock en god erfarenhet. (utvecklingskurvan gick för min del Romantiserande-sårade känslor*Buhu*-äckel-acceptans-äckel-”saker och ting är som dom är”-insikt) Möjligtvis att ni genomgår en liknade erfarnhet men i allmänhet känns det som att tjejer snarare matas med idel svartmålningar av män både från mödrar och fäder.

            Svara
            1. 

               Nicodemos R

               4 juni, 2015

               P.S. Jag har jobbat kommunalt en hel del och har alltså haft kvinnliga chefer, ”förmän” osv och fy faaaan vad jobbiga de har varit..De har varit falska, intrigerande, satt igång skvallerdrev, varit helt oförmögna att visa uppskattning osv… Kan ju ha haft otur men.. Man får känslan av att de har fått för sig att man måste vara sur och ”hård” när man är en ledare,, alltid. Får tillägga att även manliga chefer, förmän o dyl på kommunala arbetsplatser också kan vara jobbiga men på ett mer frankt vis, och oftare med rätta.
               Till kvinnans försvar vill jag dock tillägga att de kvinnor jag jobbat med ,och mött på annat håll, som har mer typiska kvinnoyrken känns i regel betydligt gladare och trevligare än ovan beskrivna och om de dessutom har en lägre befattning så är de särskilt älskvärda….. Jag sticker kanske ut hakan här men alla sjuksköterskor, hårfrisörskor, sminköser, danserskor JAG har träffat har varit så otroligt mycket trevligare än någon brud som läser HR eller A-kursen i socilogi, som JAG har träffat.. Framförallt har de mer humor, känns mer frisinnade, självständiga (i postiv bemärkelse), kort sagt de verkar lyckliga och sköter sitt. (ofta jobbar de deltid och har barn)

2. 

   Berone

   3 juni, 2015

   Påståendet att ”grova krigsförbrytare premieras med förmåner istället för att ställas inför rätta” är tvivelaktigt. Om vi skall följa en normal rättsordning i den här delen av världen måste väl rimligen dessa personer verkligen kunna beslås med att ha begått krigsförbrytelser. En anklagelse bör inte vara samma sak som en dom. Att de gjort olämpliga resor räcker inte, att de deltagit i strider räcker inte heller (även om deltagande i krig mycket väl i sig kunde ses som ett brott), utan de måste ha deltagit i handlingar som faktiskt är krigsförbrytelser. Och det kan vara svårt att bevisa såvida de inte poserar med avhuggna huvuden på filmer på nätet eller annat i den stilen.

   Det verkar snarare vara så att ”personer som gjort olämpliga resor premieras med förmåner som bör ses som stötande för exempelvis vanliga svenska ungdomar som inte givit sig i lag med islamistiska banditer”. Den här debatten är inte ny, fast förra gången handlade det om att en del svenska ligister som hamnat på sned skickades ut till sjöss och påstods få göra nöjesresor. Om man tar det hela generellt så handlar det om hur mycket samhället skall göra för att få stökiga individer att uppföra sig civiliserat. Är det de skötsamma som har det svårt som skall ha hjälp, eller skall man strunta i dem och i stället inrikta sig på strulputtarna? – Eller tänker jag fel där?

   Svara
   1. 

      Berone

      3 juni, 2015

      PS. Tycker att rubriken med ’terrorister’ som får ’fristad’ är lite väl åt Avpixlat-hållet och ligger en bit under författarens annars goda nivå. DS

      Svara
      1. 

         Narcissus

         3 juni, 2015

         Ah, dina tankar och konstruktiva kritik är nedtecknad och uppskattad! 🙂

         Svara
   2. 

      Specialpizzan

      4 juni, 2015

      IS är en terrorgrupp, inte en reguljär armé. All form av samarbete med IS bör räknas som medhjälp till de terrorbrott de begår. Kan man bevisa att en person har haft någon slags kontakt med IS och de har erbjudit tjänster till IS (även om det bara är att bädda sängar) så bör det beivras. Om det inte finns lagstiftning som stödjer detta är det på tiden att dessa lagar införs. Sveriges status som rekryteringsbas för muslimska terrorister kanske är så pass nyfunnen att det inte speglas i brottsbalken, då får vi helt enkelt skyndsamt ändra på det.

      ’Om man tar det hela generellt så handlar det om hur mycket samhället
      skall göra för att få stökiga individer att uppföra sig civiliserat. Är
      det de skötsamma som har det svårt som skall ha hjälp, eller skall man
      strunta i dem och i stället inrikta sig på strulputtarna? – Eller tänker
      jag fel där?’

      Alla ’strulputtar’ som är etniska främlingar borde få åka hem. Snarast. De som har svenska medborgarskap kan med fördel ges långa fängelsestraff medan vi ser över hur det skulle gå att dra in deras medborgarskap. Det vore idealet.

      Svara
      1. 

         Berone

         4 juni, 2015

         Det finns en terroristlagstiftning i Sverige som i sig är ganska tvivelaktig eftersom man inte behöver göra något speciellt farligt för att eventuellt bli drabbad av den, och upplägget gör att den anklagade har väldigt svårt att försvara sig. Frågan har ganska länge varit hur mycket vi kan tumma på rättssamhällets grundläggande principer utan att det slutar att vara ett rättssamhälle. Dessutom kan man fråga vilka som åker fast vid den typen av terroristjakt. Är det de farliga figurerna, eller är det pratmakare och mentalt efterblivna/socialt utslagna som kan intalas av polisagenter att de skall placera ut en bomb. En del påstådda terrorister av den senare typen har kastats i fängelse i USA.

         Om det inte är OK om en källarimam uppmanar till våld, hur ser man då på rappare som uppmanar till våld, kriminalitet, knarkhandel etc? Om imamen hävdar att hans paroller för IS bör ses som ett ”konstverk”, blir han då skyddad av en tolerant lagstiftning? – Det finns knepiga frågor här, och som icke-jurist har jag svårt att svara på dem.

         Och USA och den islamistiska terrorismen är ju en historia i sig …

         Svara
         1. 

            Specialpizzan

            4 juni, 2015

            ’Och USA och den islamistiska terrorismen är ju en historia i sig …’

            Absolut jag argumenterar inte emot dig på den punkten.
            IS-terroristerna består ju dock till absoluta majoritet av människor som inte borde befinna sig i Sverige. Deras samröre med terrororganisationer gör ju de knappast mer önskvärda kan jag tycka.

            Givetvis finns det en komplexitet när det kommer till vad som är uppmaning till brott och vad som faller inom den så omhuldade ’konstnärliga friheten’. Dock vet vi ju vad den friheten var värd för Dan Park.

            Svara
            1. 

               Berone

               4 juni, 2015

               Jo, det vore skönt om man kunde lyfta ut en del element från Sverige. Men då borde det bli till något ställe där de inte har möjlighet att utöva sina mordiska instinkter mot oskyldiga människor. Det känns olustigt att jaga iväg dem till just till de ställen de vill åka för att utföra sina så kallade heliga krig. Hellre till ett isolerat läger på Taimyrhalvön. En del som åker iväg är tonåringar, exempelvis helknäppa tonårsflickor, som försöker slingra sig ut när de plötsligt uppfattar hur verkligheten ser ut bland jihadisterna. Skall de vara utestängda för livet och aldrig få komma tillbaka?

               Ett rått svar är att Jorden är överbefolkad, så vi tål lite spill om det rensas bland IS-sympatisörer och aktivister utan större hänsyn till individer. Vill vi ha det så?

3. 

   Patria

   3 juni, 2015

   Precis. Inför vad Sverige utvecklats till fram till idag känner jag bara förakt. Ska bli intressant och underhållande att se hur man likt en fluga trasslar in sig alltmer i en spindelnätshärva av groteska lögner och paradoxer, politiska konflikter, socioekonomiska problem och all möjlig jävelskap. Spindeln närmar sig, men knappast för att hjälpa till…

   Svara
4. 

   Maximus

   4 juni, 2015

   All form av pk-åsikter är feminina åsikter. Västerländska som nordiska män som har sådana är i min värld fundamentalt oförlåtliga i evig tid. Det och endast det är anledningen till varför vi har horder av ickevästliga asylkrävare och ekonomiska immigranter som kan mörda, våldta, råna, förnedra, starta upplopp och etablera grov organiserad brottslighet men ändock ses som offer av dessa nordiska män och nitiskt och fullkomligt bli försvarade av samma feminina män som för mig är roten till all ondska som drabbar Norden och också västvärlden. Det är inte judar, frimurare eller hjärntvätt utan män som vägrar stå upp och verkar vara genetiskt determinerade att vara egalitära kuksugare och könslösa nollor för resten av sitt liv.

   Det handlar icke om attribut i min värld utan om inställning och ståndpunkt! Har träffat etniskt svenska gymfanatiker, kampsportare, hantverkare och allehanda machopack med sina tribaltatueringar som ändock förfäktar veka pk-ståndpunkter likväl som jag träffat timida, tillknäppta försynta nordiska män som har starka maskulina rättrådiga och höviska principer. Dom är för mig män, de andra är hormonrubbade östrogenfjollor. Så jag talar icke om stereotyper. Dom finns icke i min värld egentligen. Det handlar om ståndpunkt och rättrådighet.

   Jag kan hålla på mer, men det kan kvitta. Det är alla män som har dessa feminina åsikter, som icke ens har stake att rösta på ett harmlöst reformparti som SD som är skulden till allt. Precis allt.

   Att kriminella invandrare skall utvisas. Att massinvandring och mångkulturen skall stoppas. Att det är vissa elementära biologiska skillnader mellan män och kvinnor. Att inkvoteringar är absurda. Att kriminella har mer rättigheter och högre standard än vad gamla pensionärer har är ren ondska. Att polisen av idag är ett skämt, att en nation skall ha en stark försvarsmakt, att hårda straff och respekt för auktoriteter är självklart och att man självklart röstar nationellt är naturliga manliga principer och värderingar. Har man icke detta är man en kombination av Hagamannen, Jonas Gardell och Pol Pot. För politisk korrekthet och feminiserade män är roten till det onda. Deras vekhet och konstanta försvar av övergrepp och orättvisa gör att ondskan kan regera och ta för sig.

   Jag bryr mig icke om vem du är eller hur du ser ut eller var du försörjer dig med eller hur många böcker du läst. Är du man och står upp för fosterland, elementära konservativa värderingar, har självklara politiskt inkorrekta åsikter och ståndpunkter så kan jag respektera dig. Jag kommer se det viktigaste i vad som förenar oss, icke det som separerar.

   Svara
5. 

   Nicodemos R

   4 juni, 2015

   Man undrar dock varför just Sverige så totalt har hänfallit åt feminismen.. Det finns ju andra länder som är mer ”progressiva” än Sverige som ändå uppräthåller maskuliniteten ( Typ Venezuela) och länder som är mycket mer mångkulturella (och hedonistiska, åtminstonde i sexuella aspekter) som Brazilien, Thailand, Indonesien som aldrig skulle tolerera den här typen av nonsens som är vardag här.

   Svara
   1. 

      Parsifal

      4 juni, 2015

      Nu skjuter jag från höften, men det beror väl på kulturmarxismen! I Sverige är den extremt implementerad och det skiljer oss åt från de länder du nämner här ovan!

      Svara
      1. 

         Nicodemos R

         4 juni, 2015

         Ja fast i Brasilien, Venezulea och , jag kastar in, Kuba är ju marxism en del av ideologin.. Fast det är klart det kanske är en mer hård än mjuk marxism. Viril marxism

         Svara
6. 

   Rickard hansson

   4 juni, 2015

   Köper du sex utomlands blir du straffad i Sverige.
   Mördar du spädbarn får du jobb och lägenhet i Stockholm.
   Sverige 2015.

   Svara
7. 

   Peter Grafström

   4 juni, 2015

   Orsaken att vi ger fristad åt islamister är nog knutet till att våra verkliga herrar, anglosaxarna, med britterna som tyngsta spelare, gör just detta som ett led i sin hegemoniska planering. Ioan Ratiu i ’The Milner-Fabian Conspiracy’ (2012) beskriver detaljerat hur omfattande britternas dubbelspel i detta avseende är.
   Han uttrycker fö att just Milner-Fabian personligheter med denna dubbelhet massproducerats. Exempel är prinsen av Wales som han säger privat och offentligt uppträder som muslim i flera avseenden men samtidigt är kristen. Han prisade en terroristvärvande muslimsk ledare i England.
   Alfred Milner var den tongivande i det hemliga runda bordet sällskapet som låg bakom två världskrig och bolshevikrevolutionen. Frimurarnätverk spelade även en överlappande roll. Fabianska sällskapet var britternas verktyg för att infiltrera alla progressiva eller radikala rörelser för att styra om dem till verktyg för en världsregering under total anglosaxisk överhöghet.
   Den skenbara antirasism och skenbara tolerans som övar inflytande tillsammans med den toppstyrda invandringspolitiken är till för att anglosaxarna och deras medlöpare skall lägga under sig de kvarvarande naturtillgångar vilket kräver att ursprungsbefolkningen där resurserna finns inte utvecklar en stark nationell självständighet. Därför ska de känna sig hemma i väst där herrarna över deras naturtillgångar bor. Där ska de vara billig arbetskraft och den tidigare kulturellt homogena västerländska medelklassen skall försvagas och lösas upp i smältdegeln. Att anglosaxarna underblåser splittring överallt genom att stärka extrem islamism är en fortsättning på den strategi som britterna tog över från den venetianska oligarkin. Enligt Webster Tarpley’s Against Oligarchy låg Venedig bakom både Genghis Khan’s och långt senare Ottomanernas invasion. Motivet var att splittra Venedigs konkurrenter. Tarpley hävdar även att de planerade den splittring som låg bakom trettioåriga kriget, bla genom sponsring av Martin Luther.

   Svara
8. 

   Nils

   5 juni, 2015

   Att kvinnor har en avgörande roll i samhället innebär inte att de skall ha rösträtt. Nu tycker jag ju inte att någon skall ha rösträtt, men det finns ett väldigt starkt skäl mot kvinnlig rösträtt: den minsta meningsfulla enheten i ett normalt samhälle är inte individer utan familjer. Det är en pervers tanke att man och hustru skulle rösta på olika saker, de skall ha samma intresse. Att ge dem varsin röst bidrar ytterligare till atomiseringen, söndrandet och härskandet.

   Att det är mannen i familjen som skall ha rösträtten är också ganska givet, inte för att hans roll i familjen är viktigare (om något så är han långt mer utbytbar i familjen än modern, även om båda förstås är helt nödvändiga) utan för att män generellt är mycket mer omvärldsorienterade, medan kvinnor tenderar att vara lokalt fokuserade, både i tid och rum. Det är ingen slump att daghemsstat, ”tolerans”, massinvandring etc har vuxit fram i takt med ökat kvinnligt inflytande. Allt det är saker som rimmar väl med det kvinnliga, snälla, omhändertagande synsättet.

   Svara
   1. 

      Nicodemos R

      5 juni, 2015

      Yeah! Minns att oskorei för några år sedan skrev om en pamflett ,från tidigt 1900-tal , mot kvinnlig rösträtt.. Ett roligt citat därifrån ,som ligger högt på min favoritlista ,löd ungefär så här ” bör egendomslösa få rösta? Bör kvinnor få äga egendom?” ( citatet är alltså från pamfletten ej oskoreis ord) Sjukt roligt hursomhelst och det tål att tänkas på.

      Svara
   2. 

      Maximus

      5 juni, 2015

      Helt enig. Politik och beslut är mannens domän. Kvinnor skall ägna sig åt omvårdnad och omsorg.

      Svara
      1. 

         Charlotta

         5 juni, 2015

         I dagsläget är det ju fler kvinnliga än manliga debattörer som avviker från PK-konsensus och bidrar till ”normaliseringen” av konservativa åsikter, medan de ”kvinnliga” perspektiven företräds av väldigt många män. Ja, jo, jag vet, Fredrik Virtanen o Anders Lindberg är inte ”män” och Alice Teodorescu och Marika Formgren är säkert inte kvinnor heller enligt den evigt rådande universalmodellen för könen, men jag tänker ändå att AT o MF är viktiga röster i den politiska debatten och detta trots att de har snippa, och det vore tråkigt att förlora deras röster för att kvinnor inte får ägna sig åt politik.

         Svara
         1. 

            Maximus

            5 juni, 2015

            Alice Teodorescu är helt underbar. Att hon är vacker och ståtlig gör bara saken värre och jag tror hon skulle vilja exponera ännu mer tabun, men hon vill nog icke bita handen allt för mycket som föder henne tror jag. Kanske väntar hon på bättre läge och tidsanda. Det är just nu som vissa pk-dogmer börjar utmanas så allt är fortfarande nytt ännu. Finns massor av kvinnor, du själv t.e.x, som är sådana viktiga och kloka kvinnor som jag högaktar. Jag talade mer generellt. Jag tycker precis som Nils att rösträtt för alla går emot naturen helt och hållet. Idag regerar affekten och offermentaliten över hela den västerländska civilisationen som underlag för politiska beslut, oavsett om det är neokonservativa eller marxist-leninister. Kvinnor eller plebejfolk skall icke ha tillträde till politik övht. Mannen är född naturlig ledare. Men nu är vi där är och jag är själv tacksam för det modiga och ädla kvinnor som står upp emot alla former av pk-extremism. En politiker som får mitt hjärta att nästan bulta lite är Margret Thatcher (hennes policy emot de katolska irländarna finner jag hemskt, men jag kan bortse från det. Hon ärvde också en djup brittisk tradition) hon har själv sagt vid tillfälle (ledsen har icke källan) att hon är skeptisk till att kvinnor skall involvera sig i politik eftersom det blir för mycket affekt och modersinstinkter. Tror även Ann Coulter benämnt något åt det hållet också.

            Jag menade mer i det bästa av världar. Jag har en radikalkonservativ/traditionalistisk världsåskådning och livsfilosofi.
            Har träffat enskilda asylkrävare och ekonomiska immigranter som varit reko och schyssta. Men i det bästa av världar skall det ut omedelbart bums eftersom dagens mångkultur och massinvandringen är emot naturen och förnuftet.

            Typ så menade jag.

            PS. Hade detta varit i det millitära hade jag hellre stått stram givakt inför dig om du var befäl med tanke på dina principer än inför någon fjollig moderattönt till ”man” som icke ens har kulor att rösta SD. Så kvinnor som er är mer värda respekt än alla ryggradslösa möss av idag som skall föreställa män men vars blotta existens är ett brott mot naturlagen, dvs alla män som på något sätt förfäktar pk-värderingar.
            I dagens extrema tider är man djupt tacksam för all intelligent motstånd mot pk-fjollorna och kulturmarxismen.Men kvinnan är icke född att leda rent naturligt. Som en familj, mannen är huvudet och tar beslutet. Kvinnan är hjärtat och får allt att fungera.

            Svara
            1. 

               Maximus

               5 juni, 2015

               Sedan Charlotta, kvinnor som du och andra äkta undantagsmänniskor av det motsatta könen är enligt mig väldigt väldigt få i verkligheten. Av mina erfarenheter är de flesta s.k högutbildade kvinnor med gott IQ så extremt pk så att det är poänglöst att ens gå in på politiska diskussioner. Så det är av erfarenhet jag har den övertygelse jag har.

               Går det visa rent statistiskt någon gång att jag har fel så erkänner jag ödmjukt det. Men att kvinnor rent generellt kommer anamma dina och andra fantastiska kvinnor högervärderingar som sträcker sig bortom fegisarna och dussinmänniskorna inom det borgerliga blocket tror jag man får konstruera om dricksvattnet eller ändra på någon form av genpool.

               Men allt beror på män. Kan icke mannen leda kan icke kvinna följa. De flesta vita västerländska mäns värderingar av idag är så diaboliskt pk och feminima att jag måste andas djup zen-andingar för att ens orka med det. Trots allt så är det nästan 87% av svenska män som fortfarande får Nalle Puh och Nasse att framstå som romerska krigsgudar eller djärva stoiker.

            2. 

               Charlotta

               6 juni, 2015

               Fast även kloka konservativa män är ju undantag från manligheten i stort. Intelligens är i sig ett undantag – den absoluta majoriteten av både män och kvinnor är ganska dumma. Detta tillstånd är inte, och har aldrig varit, bundet till kön. Det är visserligen så att mäns intelligens är mer spridd och kvinnors mer koncentrerade till mitten, men eftersom den absoluta majoriteten män ändå befinner sig kring medelintelligens räcker inte det för att, med stöd i fakta, utesluta kvinnor från beslutsfattande baserat på fördelning av iq mellan könen.

               Vidare önskar jag inte vara något ”undantag”. Jag gör inte det jag gör – skriver, debatterar – i något slags tillstånd av tacksamhet för att jag får ”vara med” trots att jag har livmoder, i vetskapen om att i det ”normala samhället” hade jag inte kunnat göra detta, att hela mitt engagemang är ett ”undantag”. Sorry, men det är inte det samhälle jag kämpar för och är det ett sådant samhälle ni vill ha får ni bygga det utan mig.

               Idén om ”undantaget” förutsätter vidare att diskussion, debatt (vilket i sig är märkligt – alla som någon gång känt en kvinna torde veta att diskussion, fast ni kallar det ”tjat”, är ett ganska kvinnligt intresseområde) och samhällsengagemang är en manlig egenskap, vilket implicerar att de kvinnliga undantagen i egenskap av undantag inte riktigt är lika mycket kvinnor som de kvinnor som gör som man ”ska”. Att ta del i den, enligt somliga, ”manliga” politiska sfären blir således ett slags avsteg från kvinnligheten. Detta – att inte riktigt betraktas som kvinna utan som ett undantag – är tämligen störigt. Mina äggstockar fungerar inte sämre för att jag är intresserad av litteratur, ideologi, politik och samhällsfrågor.

               Jag tycker varken kvinnor eller män _ska_ ägna sig åt politik, generellt. Men de som gör det bör göra det enligt ett strikt meritokratiskt urval. Blir det då fler män än kvinnor är det helt i sin ordning, men kompetenta människor ska inte undanhållas inflytande på grund av något ”ska” eller ”ska inte”.

               Fixeringen vid det ”feminiserade” samhället är oproportionerlig. Män och kvinnor röstar olika, men inte _så_ olika. 28 procent av kvinnorna röstade på S i valet. Vet ni hur många procent av männen som gjorde det? 28. Antalet röster på M o SD skilde med fyra procentenheter mellan män och kvinnot. Det är inte jättemycket. Kvinnor är något överrepresenterade i PK-träsket, men inte tillräckligt mycket för att Sverige skulle förvandlas till en nation av ära och hjältar om kvinnor utestängdes från samhällslivet.

               Slutligen: Marcuse, Gramsci, Marx, Freud, Foucault, Expo-redaktionen osv i oändlighet är män. Kritisk teori och postmarxism må tilltala kvinnor (vilket främst kan förklaras i att de tilltalar ”the subaltern” generellt – skulle kvinnor haft en lika självklar del i samhällslivet som män, historiskt, hade de inte attraherats av ideologier som tilltalar offerstatusen), men de är skapade av och framburna av män.

            3. 

               Maximus

               6 juni, 2015

               ”Jag tycker varken kvinnor eller män _ska_ ägna sig åt politik,
               generellt. Men de som gör det bör göra det enligt ett strikt
               meritokratiskt urval. Blir det då fler män än kvinnor är det helt i sin
               ordning, men kompetenta människor ska inte undanhållas inflytande på
               grund av något ”ska” eller ”ska inte”.”
               Jag håller med dig helt och tycker du är helt fantastisk.

            4. 

               Charlotta

               6 juni, 2015

               Tack :).

            5. 

               Nicodemos R

               6 juni, 2015

               Sätter du inte fingret på det själv här, kvinnor har inte en lika självklar del i samhällslivet som män därför att de har inte kommit på något själva, de fick vänta på att Marx o co började tala om frihet åt dom… Feminismen är ju helt och hållet passiv, det är alltid någon annan som ska göra något, män ska ändra attityd, män ska stifta nya kvinnovänligare lagar, män ska betala mer i skatt, män ska passa barn och vara bra hantverkare på samma gång… Vad bygger feminismen på om inte idéer framburna av män (som i regel var väldigt patriarkala privat) … Forntidens patriarker kvoterades inte till makten, det var ingen som ”gav dom en chans” eller såg bortom deras yttre ”såg till deras meriter” , de sa JAG SKA HA MAKTEN och om någon sa emot så rullade huvuden. … Pk-män som Aschberg och dom skiter väl fullständigt i kvinnor, de ser bara vad som är gynnsamt.. De är maktmänniskor och vinnare. Feminism finns för att Machiavelliska män tillåter det.

            6. 

               Charlotta

               6 juni, 2015

               Fast skulle kvinnor säga att de SKA HA MAKTEN och sedan ta den skulle ju inte män bara sitta och nicka med och låta det ske (i så fall hade t ex inte ni protesterat mot ”feminiseringen”). Jag tycker det är tråkigt med könskrig. Jag tycker om män (många av dem). Jag har ett utbyte av att diskutera med män (oftast), och kvinnor. Jag respekterar män. Jag vill att vi ska respektera varandra, lyssna på varandras klokheter och tankar, vara ödmjuka och inte så otroligt revirtänkande hela tiden. Jag vill verkligen det, men såna här diskussioner får mig att känna att okej, vi kör på könskrig då. Vi låter lite huvuden rulla. Så kanske du är tyst sen.

            7. 

               Nicodemos R

               6 juni, 2015

               Handlar inte om könskrig, det handlar om acceptans.. Jag har inget emot kvinnor, ett mantra här, jag har något emot identitetslösa kvinnor som till varje pris måste ”förverkliga sig själva” på andras bekostnad. .. Förespråkar du någon form konservatism som säger ” liberalism för mig , traditionalism för andra”?.. Är det ett russinen ur kakan upplägg? Vad är målet, typ som nu fast mindre invandrare och mer folk som läser klassiker och har kostym?

            8. 

               Charlotta

               6 juni, 2015

               På vilket sätt förverkligar man sig själv på bekostnad av andra för att man är med och påverkar sin tillvaro i samhället?

               Jag förespråkar samma slags vettiga, socialt medvetna konservatism som Spengler, Kjellén, Scruton osv – vilka samtliga menar att den västerländska nationalstaten (och andra samhällsbildningar före den) är ett avsteg från klansamhället och att detta är något i grunden positivt. Att vi så att säga skapar civilisationer inte enbart med utgångspunkt i omedelbar överlevnad, utan att vi också kan utveckla samhälleliga funktioner och institutioner utöver det. I dessa nationalstater står medborgarskapet över könet i vissa frågor, såsom del i gemenskapen och samhällslivet.

               Detta ligger på sätt och vis i konflikt med traditionalismens lutning åt det mer tribalistiska, en konflikt i vilken jag väljer den konservativa idén om samhälle framför den liberala om individer, den marxistiska om materiell gemenskap, eller den pre-ideologiska om klanen. Det är ett för mig önskvärt mål.

            9. 

               Nicodemos R

               6 juni, 2015

               ”På vilket sätt förverkligar man sig själv på bekostnad av andra för att man är med och påverkar sin tillvaro i samhället?” Man vill ha avkastningen från något man inte byggt upp. Man överger familjen.. Istället för att stötta mannen så överger man honom. Istället för att uppfostra barn ”påverkar man SIN tillvaro”

            10. 

                Charlotta

                6 juni, 2015

                Påverka allas tillvaro borde jag naturligtvis skrivit. Mina åsikter handlar oftast om vad som är bäst för samhället i stort, och inte om vad som är bäst för mig själv. Jag är inte liberal. Och det är naturligtvis fullt möjligt att vara delaktig i samhällslivet samtidigt som man uppfostrar sina barn. Jag skulle till och med vilja påstå att det är att föredra – föräldrar som tar en aktiv del i samhällsbygget och hedrar sina medborgerliga plikter (och rättigheter) är bättre förebilder än föräldrar som är helt ointresserade av vad som händer utanför hemmet.

                Alla som föds idag får ju avkastning på något de inte byggt upp. Det är så välfärdsstaten och principen om att bygga för nästa generation fungerar. Det sociala kontraktet förutsätter sedan att man själv bygger upp för ytterligare nästa generation, som på så vis också får avkastning på något de inte själva byggt upp. Jag ser inte på kön på samma sätt som jag ser på medlemskap i en samhällelig gemenskap, som exempelvis nationen. Det är ett väldigt märkligt synsätt, att allt män skapat ägs kollektivt av alla andra män och inga andra. Exempelvis tror jag att Burke hellre hade haft mig som student än pundar-Hasse i Farsta.

            11. 

                Nicodemos R

                6 juni, 2015

                Inte ur den utgångspunkten att vissa områden är avsedda för män och andra för kvinnor.. Detta går givetvis åt båda håll, de flesta (här) kan ju se det djupt tragiska med en transvestit ( Notera nu att jag inte jämför tjejer som håller på med politik med transsexualism) eller det löjliga med en man som talar som en bebis med sitt barn.
                Ang Pundar-Hasse så har du helt fel, jag vänder mig alltid till honom när jag har frågor som rör Burke eller franska revolutionen eller dyl.

            12. 

                Charlotta

                6 juni, 2015

                Det där med män som är gulliga med sina barn… Jag tror faktiskt ni missförstått något där. De flesta kvinnor jag känner (svenska, relativt konservativa, bullbakande helylletjejer) får något särskilt i blicken när en man är mysig och mjuk med ett litet barn. Det väcker definitivt inte någon förminskande modersinstinkt eller ”awww vilken gullig bög”, snarare tvärtom. Många tycker att det är attraktivt på ett väldigt basic plan. Man hör nästan bröllopsklockorna. (Och innan du säger något om att det bara är vad vi tror, att vi är lurade bla bla bla så alltså, nej, det är inte sant, och du vet inte ett dyft om det eftersom du aldrig varit kvinna och aldrig känt för en man på det sätt kvinnor gör, antar jag).

                Vilken tur iaf att du inte tror att jag är transsexuell! Tack, eller?

            13. 

                Nicodemos R

                6 juni, 2015

                Varsågod=)

                Det är möjligt att kvinnor tycker det är härligt.. Men uppenbarligen tycker rätt många kvinnor att det är härligt med vuxna män som har ironiska glasögon och kalasbyxor också.. Det finns män som gillar att utföra oralsex på 20 andra män samtidigt.. Det finns kvinnor som gillar gothrockare, gambier, mumier… Så…… Det gör inte saken kosher för det.

            14. 

                Charlotta

                6 juni, 2015

                Jag tror att det är något väldigt instinktivt – som att man gillar män som gillar djur (se på Putin!). Det visar att han kan ta ansvar för någon annan än sig själv, kan vara mjuk mot de mjuka och att han är ett gott parti att bilda familj med. Många kvinnor vill nog skaffa barn med män som också tycker om de barn han skaffar.

            15. 

                Nicodemos R

                6 juni, 2015

                Det har du såklart rätt i… Jag hävdar inte att alla män ska vara hustyranner…. Men jag anser att Emils pappa är en mer naturlig far än John Lennons hemmapappaporr.

            16. 

                Charlotta

                6 juni, 2015

                Ja och jag tycker att min granne som cyklar är trevligare än Jeffrey Dahmer.

            17. 

                Nicodemos R

                6 juni, 2015

                Jag ser inte vad som skulle vara så goddag yxskaft med min jämförelse.

            18. 

                Nicodemos R

                6 juni, 2015

                Om jag har förstått saken rätt så finns det inga könsspecifika sfärer, alla ska göra precis som dom vill, förutsatt att de klarar det och historien är en serie ”avsteg” från det sämre till det bättre?
                Och du hintade att jag var en socialliberal i ett tidigare inlägg.

            19. 

                Charlotta

                6 juni, 2015

                Nej, du har förstått saken helt fel. Jag var inte allvarlig med mitt förslag att du skulle agera testpilot för den nya analfabetismen du förespråkade. Har du läst Spengler, Kjellén, Scruton med flera vet du att den konservatism jag talar om i ovanstående kommentar framhåller att förändriingar enbart bör ske om de leder till något bättre, alltså tvärtemot den liberala idén om utveckling för utvecklings skull. Däremot framhåller de också att man inte bör bevara något som inte fungerar helt tillfredsställande, om det dyker upp ett bättre alternativ. Därav exempelvis idén om samhällsgemenskapen större än klansamhället som en positiv förändring.

                Det finns könsspecifika sfärer. Möjligheten att vara med och påverka det samhälle vi gemensamt bygger upp och verkar i är emellertid inte en sådan.

            20. 

                Nicodemos R

                6 juni, 2015

                Ja en stor mängd människor tycket säkerligen att det var bättre med idén om samhällsgemenskap, demokrati, internationalism och dyl.. Om det är bättre eller inte var ju den gången svårt att veta, effekterna möter man nu… I ett klansamhälle hade vi åtminstone haft kvar vår identitet… Möjligheten att påverka sker på olika sätt.. Kvinnor som är ute och påverkar är beroende av pedagoger.. Det är att outsourca. kvinnans ”frigörelse” handlar mest om att man har kunnat få in mer i skatt samtidigt som man har kunnat sänka lönerna. Dubbelt så många människor är nu löneslavar.. För 50 år sedan kunde en man försörja sin familj (köpa sommarstuga, bil) nu måste båda jobba och ta lån..Som jag ser det är det att påverka sin omgivning till det sämre.

            21. 

                Charlotta

                6 juni, 2015

                Vem sa något om internationalism? Sanningen är den att flera samhällen fungerar alldeles utmärkt byggda på den modell jag nämner. Många verkar tro att en helliberaliserad marknad, massinvandring, RFSL, George Soros och familjer i upplösning är en oundviklig följd av nationalstaternas tillkomst. Så är det naturligtvis inte. Ett fungerande samhälle fungerar just för att det klarar av att upprätthålla en balans. Det finns också många exempel på folk som lyckats bibehålla sina identiteter i nationalstater.

            22. 

                Nicodemos R

                6 juni, 2015

                Vilka, och i så fall ligger de inte bara ”bakom” i uppluckringsprocessen?

            23. 

                Charlotta

                6 juni, 2015

                Indien lyckas med konststycket att skapa både en nationell identitet (desi) och balansera detta med de många olika kulturella och etniska identiteter som redan finns i landet. Ungern var möjligtvis påväg åt västeuropas håll i uppluckringsprocessen, men har nu vänt, utan några planer på att avveckla nationalstaten Ungern. Turkiet är ett annat exempel, dock genomfördes deras nationalisering på ett inte särskilt trevligt sätt. Nu luckras i stället den turkiska identiteten upp till förmån för den universella muslimska. Japan är en nationalstat. Serbien är en nationalstat. Polen, vilka också gjort ett uppehåll i liberaliseringen, precis som Ungern. Finland – som har ett betydligt sundare förhållande till nationell identitet än vad Sverige har. Nationalstaten är inte ett koncept som fungerar för alla, i områden där gränser mellan olika folkgruppers territorier alltid varit flytande fungerar det sämre. Sverige har dock alla förutsättningar att få konceptet att fungera.

            24. 

                Nicodemos R

                6 juni, 2015

                Ja det är ju skönt med ”uppehåll i liberaliseringen”, små andningshål.. Men det är konservativa regeringar vi snackar om, demokratiskt valda, alltså helt och hållet underkastade folkets passioner.. Bara för att man är jämförelsevis konservativ som nation(ingen match idag) så innebär det inte särskilt mycket, som alla vet så är ju dagens konservativa gårdagens liberaler… Dvs deras ”utveckling” är lite långsammare och innehåller liter mer formaliteter… Och även om regeringen har en lite mer protektionistisk policy så vill ändå folket ha coca-cocla, hiphop, lika löner osv… Sist jag hörde något om Japanerna så skaffade de inga barn längre och männen tillfredsställde sig själva till tecknad porr.

                Bortom all politik och teori så är det så att de som allra bäst drev en konservativ eller traditionalistisk linje var våra far och morföräldrars föräldrageneration (eller de var den sista generationen) och de gjorde de helt utan val, debatt, de gjorde det under bra ledare, dåliga ledare, de levde helt enkelt sina liv.. De gjorde vad deras föräldrar lärt dom att göra, att tänka, De höll sig till sitt, vad de kunde bäst.. Man ifrågasatte inte allt.. Man gjorde det man skulle, man skaffade barn och ibland söp man till det. Kvinnan gnällde säkert ibland över sin lott och mannen över sin men det var knappast som att tanken att byta plats med varandra någonsin föresvävade dom.. Enkla, anspråkslösa, sunda människor smäller otroligt mycket högre än både Burke och Evola.

            25. 

                Charlotta

                6 juni, 2015

                Lustigt att du nämner just våra far- och morföräldrars föräldrageneration. Jag vet inte när dina föddes – mina kom till under 1800-talets sista tre decennier, det vill säga efter att de flesta reformer till kvinnors fördel ägt rum (myndighetsförklaring, lika arvsrätt, rätt att avlägga examen utom i jur o teol). Men ja, jag ser absolut mina mor- och farföräldrars föräldrar som bättre förebilder och inspiration än många nu levande både män och kvinnor. De lyckades åstadkomma ganska mycket, både männen och kvinnorna.

            26. 

                Nicodemos R

                6 juni, 2015

                Ja och den lag som har varit allra mest till kvinnans fördel tillkom på 1200-talet (kvinnofrid).. De andra du raddar upp är ju beklagliga men,men.. Jag nämnde att de var den sista generationen av sin sort.. Min poäng är den att, om man räknar bort borgerlighetens kvinnor som då kunde avlägga examen, all konservativ eller traditionalistisk teori var dom helt främmande, de levde ändå traditionella liv, helt oavsett vilka som satt på makten.. Min mormors far tex var syndikalist men han var antagligen mer traditionell i sin livsföring än någon av dagens reaktionärer.. Konservativismens mål borde vara att avskaffa sig själv (för att parafrasera en gammal vänsterslogan) . Sättet vi lever på bör vara traditionsbundet inte bara politiken vi för.

            27. 

                Nicodemos R

                6 juni, 2015

                ”Fast skulle kvinnor säga att de SKA HA MAKTEN och sedan ta den skulle ju
                inte män bara sitta och nicka med och låta det ske (i så fall hade t ex
                inte ni protesterat mot ”feminiseringen”).” Exakt vad jag försöker säga…. Historien handlar inte om att vara juste och lämna företräde…. Feminismens teori och praktik är i sig det största beviset på feminismens svaghet… Just nu verkar det mest handla om en födkrok som bygger på utpressning.. ”racketeering” som de säger i USA.. Män byggde företag, startade universitet osv och nu vill kvinnor ha en del av kakan, och eftersom de (flesta) inte presterar något så tjatar de till sig sin del… Inte starta egna bolag, hellre tvångskvotering. Ser ingen skillnad på det och invandrare som biter handen som föder dom. Allt som ligger utanför hemmets domäner, i princip, är skapat av män, det hade inte funnits annars.. universiteten för kvinnor att skriva genusavhandlingar på hade inte funnits, välfärden hade inte funnits, alldeles som att det inte funnits någon välfärdsstat för invandrare att snylta på om inte vi Svenskar byggt upp den.

            28. 

                Charlotta

                6 juni, 2015

                Jag kräver inte heller att någon ska vara ”juste och lämna företräde”. Däremot hoppas jag att de som läser Motpol förstår att jag inte skriver här för att någon var ”juste och lämnade företräde”, utan för att jag är hyfsat vettig, skriver hyfsat bra och tillför något. Jag kräver inte någon bit av kakan bara för att – som jag sa vill jag inte vara ett undantag, men jag vill heller inte vara någon inkvoterad symbol.

                På samma sätt tänker jag heller inte ”vara juste och lämna företräde” själv. Jag tänker inte avstå min rätt att vara med och påverka samhällslivet till förmån för män som Daniel Poohl, bara för att han är man och jag är kvinna.

            29. 

                Nils

                6 juni, 2015

                Nu utgår du ifrån individen och dennes ”rättigheter”. Det gör inte jag, jag tycker inte det är relevant överhuvudtaget. Så alla resonemang som handlar om att enskilda individer känner sig ”utestängda” eller liknande saknar mening för mig. Samhället behöver soldater, ledare, präster, sjuksköterskor, mödrar etc, det är därför dessa institutioner finns, inte för att folk skall få förverkliga sig själva. Jag har lika litet till övers för kvinnan som inte kan bli präst som mannen som inte kan bli mor.

                Inte heller tycker jag att meritokrati är särskilt relevant, definitivt inte när det gäller något som detta, vilken eller vilka _grupper_ som skall delta i det offentliga samtalet. De som samlas på agoran för att dryfta samhällsfrågor behöver inte vara särdeles intelligenta, de skall vara sunda och stabila.

                Jag är övertygad om att man får en bättre styrande grupp (vare sig vi pratar om männen på agoran eller eliten) genom att välja ut dem så tidigt som möjligt och förbereda dem för uppgiften från födseln. Eller tidigare. I ett samhälle där en viss väldefinierad grupp sköter en viss uppgift så blir den gruppen som en egen organism, traditioner bildas som jag tror gör gruppen som helhet mycket mer lämpad än om man hela tiden börjar om från början, även om man varje gång väljer ut de ”bästa”. Som om man ens kan veta vem som är bäst förrän långt efteråt.

                När det gäller kvinnlig vänstervridning så syns ju det minst av allt på hur folk röstar. Moderaterna är lika marxistiska som vänsterpartiet, på alla sätt sm betyder något. Det är DET som är problemet, och det är DET som jag menar kan kopplas samman med kvinnligt deltagande i det offentliga samtalet. Alla partier måste anpassa sig, ingen kan vara för hård eller beräknande. Det parti som vill stänga gränserna, ta bort några bidrag eller göra något annat elakt kan räkna med att mista halva sitt stöd. Nu menar jag ju inte heller att det var just den kvinnliga rösträtten som skapade det här eländet, snarare är den en bricka i ett större spel, ett spel som definitivt inte gynnar kvinnor på sikt.

            30. 

                Charlotta

                6 juni, 2015

                Fast det handlar inte om att man inte får utestänga individer – det får man, men det är dumt och man går miste om något om man utestänger människor från områden där de faktiskt har kompetens på grund av något som inte är bundet till denna kompetens. Det vill säga, det vore tråkigt om en duktig hjärnkirurg inte kunde utöva sitt yrke för att han var man, och någon sagt att bara kvinnor ska bli hjärnkirurger.

                Nu vet ju jag att du är ganska normal egentligen, och säkert inte på riktigt tror att vårt samhälle någonsin kommer bli som Athen. Det är ju också ganska irrelevant hur det gick till på Agoran. Även den grekiska civilisationen gick under liksom. Det kan ju vara en annan fördel med att försöka tänka ut ett sätt vi kan få samhället att fungera på med utgångspunkt i vad som finns och vad som är möjligt att skapa – bevisligen har ju de historiska system vi hyllar inte fungerat helt klockrent de heller, då hade de ju funnits kvar.

            31. 

                Nils

                6 juni, 2015

                Jag tror inte något system varar för evigt, så det tycker jag inte är något argument mot Athen eller något annat tidigare system. Å andra sidan förespråkar jag inte heller något specifikt tidigare system, jag försöker bara göra några allmänna poänger, nämligen att meritokrati är kraftigt överskattat i de flesta sammanhang, och att det ofta kan vara meningsfullt att låta specifika grupper ha specifika uppgifter. Jag förstår att du är mer intresserad i vad som kan förändras här och nu, men eftersom vi ändå inte har någon som helst chans att påverka, och inte ens bor i Sverige, så kan vi ju lika gärna fantisera fritt…

                Jag känner väl till argumenten för ”meritokrati”, och det finns vissa väldigt specifika sammanhang där det kan vara lämpligt, exempelvis för vissa expertroller _inom_ ett företag. På samhällsnivå är det dock mycket mer komplext.

                Till att börja med behöver ett samhälle inte bara hjärnkirurger, utan mängder med andra arbetare av olika sorter, vissa kvalificerade, vissa inte. Det som gör någon till en god hjärnkirurg skulle också kunna göra honom bra på massa andra saker. I den mån talangen är medfödd så är den långt mindre specifik än så. Det kan mycket väl vara så att det är ”effektivare” att i förskolan sortera ut barn med olika sorters generella begåvningar, och redan då börja skola dem till olika specifika saker som passar deras begåvningar, än att vänta tills folk är vuxna och låta dem välja själva. Ingen föds till just hjärnkirurg, och länder som Sovjet och Kina visar att man kan komma väldigt långt med bara rätt uppfostran, även om det systemet har nackdelar.

                En annan viktigt sak är att de flesta uppgifter är helt okvalificerade, man vill helt enkelt inte ha den ”som är bäst lämpad”, tvärtom är det effektivare både på mikro och makronivå att få den som är minst lämpad men ändå klarar av uppgiften. Det är billigare, och man stjäl inte begåvning som behövs bättre någon annanstans.

                Men mest relevant för den här diskussionen är att det i många sammanhang inte ens är meningsfullt att prata om ”bäst lämpade individer”. Skall man bygga det bästa möjliga huset kan det vara lämpligt att anlita den bästa muraren, den bästa snickaren etc, men när det gäller en sådan sak som att styra ett land så fungerar det helt enkelt inte så. Man skapar inte bästa möjliga förutsättningar för styre genom att välja ut ett antal individer som är ”bäst” i någon mening, det finns massor av aspekter som är långt viktigare än enskilda individers personliga egenskaper. Det är ju tydligt redan för något så relativt simpelt som ett fotbollslag. Det är lätt att tänka sig att man inte skapar det bästa laget genom att samla ihop de bästa individerna. Samspelet är minst lika viktigt, och när det gäller regerande så är det förstås oändligt mycket mer komplext. Det finns aspekter som legitimitet, relationer med andra samhällens eliter, etiska värden och praktiska saker som bäst införlivas hos den styrande eliten under uppfostran, etc etc etc.

                Meritokrati är ett kapitalistisk-liberalt påfund som maximerar vinster för enskilda organisationer på kort sikt, men det finns ingenting som säger att det skulle vara optimalt i alla sammanhang, på lång sikt för ett helt samhälle.

            32. 

                Charlotta

                6 juni, 2015

                Naturligtvis är det så. Grejen med dina grupper är att de kategoriseras enligt (typ) smarta, dumma, kreativa, händiga, modiga, trevliga, fula, starka och kvinnor, som en egen grupp med samma kompetens och lämpade för en enda sak. Min enda poäng är att det är bättre att låta de kvinnor som har något vettigt att bidra med till det politiska livet också ta del av detta. Om vi struntar i meritokratin, hur tycker du urvalet till Agoran ska skötas? Genom att bara titta på kön? Är inte det lika fånigt som att alltid i alla sammanhang plocka ut den bästa kandidaten till varje uppgift? Finns det inga kriterier utöver att ha en pung – och i så fall, kan verkligen inte kvinnor uppfylla dessa kriterier?

            33. 

                Nils

                6 juni, 2015

                I fallet Athen hade väl alla fria män rösträtt. Kanske fanns det krav på att äga egendom också. Men tanken är ju inte att de som röstar skall vara väldans begåvade, idén är ju att de skall representera folkviljan och skall styra VAD som skall göras medan teknokrater sedan genomför det. Det vore ju svårare idag när vad-besluten kräver att man förstår otroligt komplexa saker, som effekterna av ett EU-inträde. Det är det ju egentligen ingen som har en aning om.

                ”låta de kvinnor som har något vettigt att bidra med till det politiska livet också ta del av detta” låter ju bra, men vad innebär det egentligen? Vem skall avgöra vem som har något vettigt att säga? I vilken typ av system skulle det vara relevant egentligen?

                Men återigen, vi pratar om flera olika saker samtidigt. Om man skall ha något slags direktdemokrati tycker jag att det skall vara familjebaserat, och egendomskrav är rimligt.

                Representativ demokrati tror jag däremot är det sämsta tänkbara systemet, det ger en illusion av delaktighet samtidigt som man sorterar fram företrädare som oftast är psykopater, eller som i Sverige, nollor. Och framförallt, vilket väl är själva syftet med systemet, öppnar det för att oligarker styr bakom kulisserna. Här har det förstås ingen betydelse vad någon ”låts säga”.

                Min huvudpoäng är att det finns starka skäl att i vissa sammanhang begränsa urvalet till specifika grupper, det må vara män, gamla, unga, oskulder, adliga schweizare etc. Homogena grupper kan skapa en dynamik som inte är möjlig annars. Individuell förmåga är överskattat, det är bara relevant i vissa sammanhang. Ett uppenbart exempel är ett militärt förband. Säg att man hittar en kvinna som är snabbare, starkare, smartare än alla män i förbandet. Det kan ändå mycket väl vara så att det totalt saboterar dynamiken att ta med henne.

            34. 

                Charlotta

                6 juni, 2015

                Jättefint. Nu är ju inte samhället ett militärt förband. Eller ekonomiska transaktioner mellan frivilliga parter. Eller en social institution. Eller ett kollektivt ägande av samlade tillgångar. Eller en religiös/andlig gemenskap. Det är allt detta tillsammans, de relationer som bygger samhället är mer komplexa än att de kan brytas ned till en platt modell för hur det bör styras. Exakt vad är problemet med att kvinnor tillåts delta i samhällslivet och påverka dess utformning?

            35. 

                Nicodemos R

                6 juni, 2015

                Det har lagts ut ca 3446675566 tecken här i tråden på att förklara just det. A. Kvinnor har alltid deltagit i utformningen av samhällslivet, utifrån sin plats! B. Problemet är att om det försöker påverka på samma planhalva som männen så medför det vad vi ser idag, ouppfostrade barn, ungdomar som är stökiga på bibliotek, missnöje, oginhet, identitetskriser.. Och en längtan till dominans/underkastelse som istället för familjehierarki visar sig i 50 shades of Greys popularitet mm……

            36. 

                Charlotta

                6 juni, 2015

                Nu var det iofs inte det Nils skrev. ”Utifrån sin plats” och fantasier om 50 shades of grey är dina egna tillägg.

            37. 

                Nicodemos R

                7 juni, 2015

                Nej det var vad jag skrev.. Du tolkar det antagligen som ”vet din plats” men vad jag menar är utifrån sin naturliga roll.. Vadå mina egna tillägg? Är det inte en framgångsrik bokserie och film? Har jag fantiserat ihop det menar du?

            38. 

                Nicodemos R

                7 juni, 2015

                Haha läste just ditt meddelande ovan till Nils där du refererar till mig… Typiskt ”tjejig” respons skulle jag säga.

                Visst tjejer kan gärna syssla med politik eller vad som helst annat, under förutsättning att vi behåller systemet som råder…

            39. 

                Nils

                6 juni, 2015

                Jag har aldrig sagt att det är ett problem, bara att det KAN finnas fördelar med ett system där bara män, eller bara brahminer eller någon annan grupp deltar i det politiska samtalet.

                I Sverige har ju som bekant kvinnor alltid haft en förhållandevis framträdande roll, med regerande drottningar etc, och det passar väl oss. Mig veterligen har det aldrig varit förbjudet för kvinnor att engagera sig, det är väl först när man började formalisera medborgarinflytande genom val som man behövde bestämma sig för vilka som skulle få rösträtt.

                Jag vet att samhället är mer komplext än ett förband, och det är just det som är min poäng. Inte ens i ett förband är det relevant att prata om individuell meritokrati, så det är ännu mindre ett argument för exempelvis kvinnlig röstätt.

                Jag tror överhuvudtaget inte man kan skapa långsiktigt hållbara samhällsstrukturer baserat på ideologiska resonemang. De måste få växa fram organiskt, och det som visar sig fungera får vara kvar. Ett samhälles dynamik är så oerhört komplext att ingen kan komma i närheten av att kunna förutspå hur olika teoretiska system skulle fungera i praktiken. Därför tror jag att det är mycket bättre att behålla förmenta orättvisor än att göra svepande ideologiskt baserade förändringar i styrelsesätt. Detta är alltså ett argument för att vi borde behållit någon form av feodalism, och säger inte så mycket om vad vi skall göra framöver.

                En sak håller jag i alla fall med dig om, i dagens läge vore det absurt att vilja utestänga kvinnor från politiken.

            40. 

                Charlotta

                6 juni, 2015

                ”I Sverige har ju som bekant kvinnor alltid haft en förhållandevis framträdande roll, med regerande drottningar etc, och det passar väl oss. Mig veterligen har det aldrig varit förbjudet för kvinnor att engagera sig,”

                Nej precis. Då var det utrett och vidare yttranden om att ”kvinnor inte ska syssla med politik” för att de inte är lämpade/det är onaturligt kan vi då förpassa till skräphögen. Kan du inte säga det till han Nicodemos också så är vi klara med det här sen?

         2. 

            Nils

            5 juni, 2015

            Idealiskt sett skall ju ingen syssla med politik, men som det ser ut idag är det förstås lysande att vi har dessa två ljus i mörkret. Det motsäger förstås inte att det kan finnas en poäng i att låta könen vara någorlunda specialiserade, precis som vår fysionomi är specialiserad. Detta gäller ju även om det finns stora individuella variationer, det finns ett egenvärde i att ha tydliga könsroller, att inte låta varje ny människa famla i mörkret efter en identitet.

            E O Wilson tänker sig att de kulturella könsrollerna är förstärkningar av biologiska realiteter. Män är i genomsnitt mer macho alltså har man en mansroll som är macho även om inte alla män är medfött mer macho än alla kvinnor.

            ”Fördelen” med den liberala modellen där var och en är ett oskrivet blad (förutom att det atomiserar pöbeln så den kan exploateras bättre) är ju att det är effektivare om var och en sysslar med precis just det som den individuellt är bäst på. Även om det kortsiktigt möjligen är ekonomiskt effektivare tror jag inte att det är en långsiktigt hållbar modell. Vi behöver tydliga roller, för kön, relationer etc, annars tappar vi lätt bort oss.

            Det är ju litet som med transsexualitet. Det är ett faktum att mental könsidentitet ÄR ett kontinuum, som inte alltid sammanfaller med det biologiska könet. Jag tror ändå att det i de flesta fall är klart bättre att valla in folk i två väldefinierade kön och gilla läget. För de extrema undantagen finns ju lösningar som eunuckskap, munkväsende etc.

            Därmed inte sagt att det inte finns plats för enstaka brillianta kvinnliga ledare, politiker filosofer etc, det har ju faktiskt alltid funnits.

            Svara
            1. 

               Charlotta

               6 juni, 2015

               Det har ju också alltid funnits män som avvikit från den stora massan av manliga briljanta filosofer och debattörer, dessa enstaka undantag av dumma män bör såklart inte vara delaktiga i beslutsfattande, men eftersom de ju är undantag finns det inga problem med att ändå låta dem ha en medfödd status av att få ”vara med”, framför de försvinnande få intelligenta kvinnorna.

            2. 

               Nils

               6 juni, 2015

               Min poäng var absolut inte att alla män är kloka, men jag kan förstå om jag var otydlig. Det är egentligen två olika frågor som diskuteras. Å ena sidan att män i genomsnitt är klart mer externt orienterade, och det därför varit naturligt i de allra flesta samhällen att den offentliga diskussionen förts bland gruppen män, helt oavsett att det mycket väl kan finnas kvinnor som hade klarat det minst lika bra. Å andra sidan frågan om enskilda lysande individer. Nu råkar det vara så att det finns mycket färre extrema begåvningar bland kvinnor, men även om det inte varit så så menade jag att det inte påverkar frågan om exempelvis rösträtt.

               Det vill säga, jag försöker säga att det finns en poäng med att låta könen (och/eller samhällsklasser, folkgrupper etc) ha specialiserade roller, även när det finns ett stort överlapp mellan förmågor. Det är en naturlig slutsats om man inte ser individens ”rättighet” att rösta/bli präst etc som något självändamål, utan att dessa institutioner finns till för samhällets bästa.

               Men återigen, att man generellt sett inrättar samhället så att vissa grupper har hand om vissa funktioner, vilket jag tror har stora fördelar på lång sikt i form av stabilitet och annat, behöver inte innebära något formellt förbud mot andra att utföra dessa uppgifter i undantagsfall.

               Till och med när det inte finns någon inneboende skillnad i ett visst avseende mellan två biologiska grupper kan det vara meningsfullt att specialisera. Säg exempelvis att kvinnor och män vore identiska i genomsnitt gällande stridsförmåga. Det är ändå väldigt rimligt att välja ett kön att ta den uppgiften, eftersom man då kan socialisera det från tidig ålder, bygga upp en helt annan typ av gemenskap kring uppgiften, låta det andra könet specialisera sig på någon komplementär uppgift etc. Den främsta anledningen till att det här sättet att organisera saker är så omodernt är ju att kapitalet föredrar att ha en så stor rekryteringspool som möjligt. När tillgången på arbetskraft inom något område är högre så kan de sänka sina kostnader. De föredrar att uttrycka det som att ”alla har en rättighet (att arbeta åt dem)”, eller i bästa fall som att ”en större pool gör att man har lättare att hitta de bästa”, men i praktiken är det stora flertalet av alla arbetsuppgifter så basala att detta inte spela någon roll, en apa kunde utföra dem.

   3. 

      Reaktion

      5 juni, 2015

      Konstaterandet att ”den minsta meningsfulla enheten i ett normalt samhälle är inte individer utan familjer” är något av det mest träffsäkra, och banne mig också det finaste, som du sagt.

      Svara