Vi släppte vår senaste skiva denna höst.

Den är bra.

Eftersom vi följer vår egen övertygelse i alla frågor så bestämde vi oss för att skivan skulle spegla den extrema nivå av integritet vi själva har. Därför blev den också ett radikalt alternativ till musikindustrin.

Tänk dig en stormarknad där varje avdelning säljer en ideologi, alla kontrollerade som olika nivåer av falsk opposition av en ledning var enda intresse är profit.

Tänk dig att i avdelningen Etablissemangskritik finns gångar med grunge, hiphop, punk och hårdrock. Tänk dig att varje gång är fylld av artister, deras musik, deras videos och deras storsäljare: antikapitalistisk merchandise.

Tänk dig nu att det finns en vildmark utanför stormarknaden. Tänk dig att den övervakas av drönare och patruller, men att den i övrigt är tom på kontroll. Tänk dig att ju längre från stormarknaden du kommer desto mer är du självständig. Du köper inga ideologier. Du är fri.

Eftersom du läser det här bor du antagligen redan där ute.

Bakom en sten finner du oss med en elbas inpluggad i ett åskmoln.

När vi bestämde oss för att släppa Guerilla Poetry gjorde vi det med sex principer i åtanke som lade grunden för GRIT, Garage Rock In Transition, den musikfilosofi som bygger upp våra skivor i olika omfattning. På denna skiva bestämde vi oss för att satsa 100% på GRIT.

1) Smuts. Livet är smutsigt. Vi ska inte rensa spåren på missljud, klick eller hårda konsonanter som slår genom mikrofonens membran. Vi ska inte ta bort ett sämre tillslag på en sträng eller en röst som skär sig vid hög energi. Vi ska ge våra lyssnare äkta musik inspelad av äkta människor.

2) Spontanitet. Övning ger den där diskreta charmen som medelklassen sägs ha. Existentiell tristess uppstår som en följd av exakthet. Vi bestämde att ge varje max låt tre inspelningsförsök utan att ha övat innan. Där finner vi den stundens ingivelse som Cortez experimenterade sig fram med i Mexiko. Det är kanske inte vackert eller särskilt harmoniskt, men det är en äkta uppvisning i mänsklighet.

3) Ordning och kaos. Tor försvarar ordningen i världen, Loke försöker bryta ned ordningen i världen. Tillsammans skapar de utveckling och kontinuitet. Vi strävade efter 50% av varje. Därför har låtarna ofta ingen tydligt definierad början eller ett planerat slut. Vi lämnade det till stundens ingivelse. Sången fick komma och gå som den ville, oberoende av klassiska ingångar och etablerade mått för takters längd.

4) Småskalighet. Vi beslöt oss för att minimera antalet instrument till elgitarr och elbas. Vi avlägsnade alla idéer kring stämmor. Endast dist och panorering fick förekomma som effekter. Den kreativa kraften växer sig starkare ju närmare vårt indoeuropeiska ursprung vi befinner oss. Är elgitarrer ursprungliga? Absolut. De är en del av det kreativa arv vi bär med oss. De är en del av kaos.

5) Kärlek. Vi lever tillsammans i en djup och intim relation. Detta skulle speglas i musiken och vi beslöt att spela in varje låt i vardagsrummet, utan särskilda anordningar för att säkra ljudkvaliteten förutom att vi stängde balkongdörren när grannarna började klippa gräset. Vi spelade sedan in låtarna tillsammans alldeles intill varandra och följdes åt organiskt.

6) Poesi. Till sist bestämde vi att alla låttexter skulle vara dikter. En dikt står på egna ben och behöver ingen musik för att maskera sina fåniga rim och ytliga liknelser. Dikten är det ursprungliga samtalet mellan människa och gud. Dikten är en del av den hyperboreanska maktprocessen. Vi för det arvet vidare.

Med önskan om en djup och god färd genom själen till våra existentiella kväden, sejder och galdrar,
Lilou & John

Om skribenten: Lilou och John