10 miljoner till 2065!

Aktuellt, Debatt, Ideologi, Inrikespolitik, Invandringspolitik, Konservatism, Metapolitik, Politik, Rekommenderat, Samhälle

Den 20 januari i år proklamerade Statistiska Centralbyrån att ”vi” nu är 10 miljoner invånare i Sverige. Med detta ”vi” åsyftar man uppenbarligen den, ur etnisk synvinkel, disparata biomassa som har tilldelats en folkbokföringsadress i Sverige. Att detta ”vi” enbart är en statistisk konstruktion visar all data. De etniska svenskarna står inte ut med mer än 3,1% icke-européer i sina bostadsområden, innan de flyr fältet. Så liten är alltså identifikationen och sammanhållningen hos detta ”vi”. Den etniskt svenska identiteten är inte diffus eller mystisk, men den är undertryckt. Den är så undertryckt att Sveriges Television på sin hemsida understår sig att skriva att det nu finns 10 miljoner svenskar i landet, och att den tionde miljonte svensken mycket väl kan vara en somalier

Men hur många etniska svenskar finns det egentligen i Sverige idag? 2016 fanns det enligt SCB 1165384 män med utländsk bakgrund, 1154918 kvinnor med utländsk bakgrund, 3847963 män med svensk bakgrund och 3826888 kvinnor med svensk bakgrund.

Frågan är komplex. Enligt officiell statistisk var cirka 7,67 miljon av landets 10 miljoner invånare av svensk bakgrund, resterande ~ 2,32 miljoner var av utländsk bakgrund. Med utländsk bakgrund menar man någon som är född i utlandet, eller någon som är född i Sverige av två utrikes födda föräldrar. Svensk bakgrund har den som är barn till minst en inrikes född person. Det rör sig med andra ord om helt oanvändbara kategorier, inte bara för att mäta landets etniska sammansättning, utan för i princip alla demografiska övningar. Enligt de här definitionerna är en halvgambian svensk, medan en inrikes född person med två finlandssvenska föräldrar klassas som utlänning – det blir absurt. Lägg där till tredje generationens invandrarna vilka börjar bli allt fler. Kulturellt, och i fråga om identitet, kan man inte säga annat än att tredje generationarna är av sina föräldrars etnicitet, men på pappret är de lika svenska som Kalle Svensson.

Allt detta till trots är siffran 7,7 miljon inte orimlig som riktmärke för antalet svenskar i Sverige. Trots att siffran innehåller en del tredje generationens invandrare, och vissa som till hälften är svenskar och till hälften icke-européer – så innehåller samtidigt kategorin ”utländsk bakgrund” en betydande andel assimilerbara invandrare av europeisk härkomst, nordbor inte minst.

Jag ska nu komma med en djärv förutsägelse: Om 25 år kommer massinvandringen till västvärlden inte längre vara en stor politisk fråga. Den kommer att ha upphört. Alla trender pekar på det, både realpolitiska och metapolitiska. Denna förutsägelse ska förvisso inte tolkas som en frisedel för att slå av på takten i oppositionsarbetet. De som vill oss illa vilar aldrig, och därför får aldrig vi vila. Men som saker ser ut idag, ska det mycket till för att närapå noll-invandring från den underutvecklade världen, inte ska vara ett faktum inom en relativt snar framtid.

Men har vi egentligen löst några problem genom att stoppa invandringen? En betydande andel av Sveriges befolkning kommer, vid den tidpunkt invandringen stoppas, bestå av högfertila, radikalt annorlunda, icke-svenskar. Många av de problem som vi associerar med vissa invandrargrupper idag, såsom våldtäkter, kriminalitet, terrorism med mera, kommer om möjligt vara ännu värre i framtiden; detta i takt med att de här gruppernas oförmåga till ekonomisk integration blir smärtsamt uppenbar för var och en, inte minst för dem själva. Incitamentsbaserad återvandringspolitik måste såklart vara en del av lösningspaketet, men hur långt det kommer att räcka är osäkert. En mer principiell repatriering kan uteslutas, med mindre än att hela den internationella världsordningen omstöps radikalt.

Ytterligare en faktor är den stagnerade svenska fertiliteten. Den kohorta fertiliteten bland inrikes födda kvinnor i Sverige ligger på runt 2.0 barn. Om man därtill för de svenskor som väljer att skaffa barn med icke-européer – så innebär det att de etniska svenskarna är på utdöende, om än i en mycket långsam takt. Invandrargrupperna har å sin sida en hög fertilitet. Irakierna har en fertilitet på 3,2 barn per kvinna, motsvarande för Somalierna är 3,9 barn per kvinna. Andelen irakier i Sverige är för tillfället 185.000 personer, denna siffra kommer att mer än fördubblas om 50 år, och närma sig 400.000. Andelen somalier i Sverige är för närvarande runt 87.000, om 50 år kommer deras antal ha ökat till runt 350,000 personer. Fertilitetstrenderna ligger i stort sett fast även för andra generationens invandrare. Och betänk att det här bara är två exempel.*

Det finns ingen väg runt det, en central del av Sveriges reconquista måste ske med hjälp av livmodern. Vissa invänder att det inte är realistiskt att svenskarna, med dubbelarbete och vardagspussel, ska kunna konkurrera med de ledigt kringflackande somalierna i bebistävlingen. Inte heller jag tror att det är realistiskt, men den goda nyheten är att vi inte behöver matcha somaliernas fertilitetssiffror för att vinna, vi behöver bara öka vårt barnafödande med runt 0,5 barn per kvinna. Hade svenskarna haft en fertilitetsgrad på 2,5 barn skulle vi (teoretiskt sett) på 50 år kunna öka vår andel av befolkningen till närmre 10 miljoner, om inte mer. De övriga etniciteterna har en relativt liten grundarpopulation, vilket betyder att det i princip skulle vara omöjligt för dem att komma i kapp den expanderande etnosvenska populationen, även med hänsyn tagen till den relativt sett högre fertiliteten.

Allt som krävs är bara en liten förskjutning från tvåbarnsnormen. Det räcker att hälften av alla svenska kvinnor i genomsnitt skaffar ett barn till. Det är fullt görligt! En ung befolkning har också många andra fördelar. En befolkning med en hög medelålder är ofta seg och konservativ, en ung befolkning är agressiv och hungrig. Medelålders barnlösa batikhäxor kommer ha begränsade utsikter att saluföra sitt trams, med en stor ung manlig befolkning som värnar sina egenintressen. En ung befolkning, är en revolutionär befolkning.

Så gör nu din del. Står du i begrepp att bilda familj, skaffa då minst ett barn mer än du hade tänkt dig från början. Är du småbarnsförälder, tala positivt om barn och familj med dina småttningar. Lär dem att familj kommer först, och att barn är en dyrbar skatt – detta är särskilt viktigt om du har döttrar. Är du förälder till vuxna barn, gör klart för dem att du vill ha barnbarn. Uppmunta och stötta människor i din närhet som skaffar många barn. Bidra till att göra stora familjer högstatus.

Och som avslutning skulle jag vilja citera Esaias Tegnérs dikt Svea, som en påminnelse om hur vi i Sverige alltid har haft en tradition att vända stora motgångar till segrar:

Låt, Svea, dina berg fördubblad ge sin skatt,
låt skörden blomstra opp i dina skogars natt.
Led flodens böljor kring som tamda undersåter,
och inom Sveriges gräns erövra Finland åter!

* Beräkningarna är svepande, hänsyn har inte tagits till andelen fertila kvinnor i grupperna, mortalitet, med mera.

Gästskribenten driver bloggen Biopolitik, med fokus på biologi, demografi, sociologi, kultur och politik – och skärningspunkterna där emellan.

Pin It
  • Reaktion

    Påståendet att Sverige alltid haft en tradition av att vända stora motgångar till seger
    ter sig något märklig. Inte bara för att Sverige alltsedan 1960-talet gått i bräschen för modernitetens ideologi om alltings utbytbarhet där tillbakablickande inte stått högt i kurs, utan också för din hänvisning till Tegners uppmaning att återerövra Finland, som ju inte genomfördes – och vad en sådan önskan har med din skrivelse att göra får du gärna utveckla (om inte intrycket ska bli att något komplexfyllt döljer sig där bakom).

    • Då måste jag dessvärre informera dig om att du totalt har missuppfattat innebörden av frasen ”inom Sveriges gräns erövra Finland åter”. Det är inte en uppmaning till att återerövra Finland, utan, som det står, att återerövra Finland INOM Sveriges gränser. Det vill säga att återvinna Sveriges storhet med andra medel. Tegnér tänkte att detta skulle ske genom Sverige blev en framstående nation i ekonomiskt hänseende, bergen som ger skatt är en hänvisning till gruvindustrin, skörden är jordbruket, att leda ”flodens böljor” är förmodligen någon form av vattenkraft, osv. En ambition som faktiskt lyckades tämligen bra. Sverige är fortfarande en framstående ingenjörsnation, och har en av de starkare exportekonomierna i den utvecklade delen av världen.

      Även 60-talets ultramodernism, och Sverige som ”tredje väg”, mellan USA och Sovjet, var en slags storhets-revanchism. En ambition att Sverige skulle spela en internationell roll, att dess namn skulle ”flyga ärat över jorden”. I mitt tycke ett ganska destruktivt vägval, men i huvudsak följande i samma anda som Tegnér.

      Det finns en tradition av vända nederlag till segrar i Sverige. Nästa stora strid för svenskarna, och för alla europeiska folk, är den demografiska striden. Det är en strid som inte kan delegeras till politiker, utan som kräver en ansträngning av de europeiska folken själva.

      • Reaktion

        I detta fall, säskilt med bektande av att Tegner fick kritik för revanchistiska tankar, tycks det som om han begagnar sig av sin egen strof om att det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta. Att folk själva måste antsränga sig är vi eniga om.

  • Ozcarian

    Tack för ditt värdefulla inlägg! Instämmer fullständigt i dina slutsatser. Kul att se fler än Joakim skriva _affirmerande_ inlägg. Äntligen lite livskraft och inte ytterligare betagnäll från svartpillrare, vilket annars har en tendens att svämma över i Motpols kommentarsfält.

    • Tusen tack!

      • Ozcarian

        Kanske är det metapolitiken och parallella initiativ på mikronivå som kan skjuta upp nativiteten från 2-3. Jag är född i slutet av 80-talet och jag har ett tiotal jämngamla vänner jag växt upp med som har 3 barn eller fler. Den gemensamma nämnaren är att alla skaffade barn relativt tidigt. Tror det är en viktig aspekt, alternativt att man träffar en vettig kvinna som är öppen för det och verkligen vill det, även i äldre ålder.

        • Patria

          På det individuella planet, ok.

          Men vad har detta egentligen med nationen att göra? Utan en vettig sammanhållande kultur, metapolitik, kollektiv identitet, förblir svenskarna blott dumma svennar, värda föga mer än godtyckligt icke-europeiskt löske. Dallrande dödkött som bara tär på biosfären.

          • Nej jag håller väl med dig i stort. Det här inlägget är ju dock inte riktat till vem som helst, utan till de som läser Motpol, folk som man väl får utgå från är ”woke”. Alla kommer inte hänga med på det här tåget så är det. Vissa svenskar har en framtid, andra inte, det här inlägget är riktat till de svenskar som vill ha en framtid.

          • Patria

            Vi predikar alltså för kyrkokören. Tja, inte mej emot. Men jag hoppar nog det.

          • Patria

            ”Biomassa” var förövrigt ett träffande ordval.

          • Ozcarian

            Va? Jag har aldrig anklagats för att vara någon rasessentialist som förnekar kulturens betydelse. Du missförstod nog min kommentar. Jag menade att metapolitiken kan få synergieffekter, utöver att göra folk medvetna om sakernas tillstånd så kan de likaledes inspireras att bilda familjer och få många barn. Redan Evola observerade ju träffande i ”Ride The tiger” att skandinaver rent biologiskt skådat må vara de mest högstående, men att de stod lägst i andligt avseende (”easy Swedes”, IKEA, socialdemokrati osv).

            När det gäller Biopolitiks svår så instämmer jag: man ska släppa den naiva messianska ambitionen och istället uppmuntra de som faktiskt har livskraft och en vilja att hitta lösningar. Vi har lagt decennier av kraft och tid på folk som aldrig kommer bry sig. Att skapa en framgångsrik motkultur handlar ju om att ge den affirmativa och lockande attribut, så att folk söker sig till den själmant, istället för den hysteriska och politiserade inställning att hela folket ska väckas. Det kommer inte hända.

          • Patria

            Ok, tackar för det uttömmande svaret. Tankarna är givetvis inte felaktiga, en kombination av åtgärder måste förstås till. Men skeptisk som jag är ser jag det som orealistiskt att uträtta någonting vettigt i demografiskt hänseende med fortsatt invandringspolitik. Framtiden skall dock ge oss facit.

        • Man kan nog börja lite senare utan att det är någon katastrof, men ja det är aldrig fel att träffa en yngre kvinna. Det viktigaste är väl att man är klar över vad man själv vill, och är tydligt med det i mötet med det motsatta könet.

  • Kronolog

    Du propagerar för en god sak, men vi måste ha en längre framhållning

    Att besegra de utländska bosättarna genom ökad svensk barnafödsel är en usel strategi av flera anledningar: Det förutsätter att det svenska etablissemanget uppmuntrar det; de som kommer att skaffa fler barn är i huvudsak de som inte borde skaffa fler (de med låg intelligens och hög tidspreferens); och det kommer att leda till större konkurrens om resurser. Att anta denna strategi är att gå med på att slåss med ena handen bakbunden. Grundproblemet blir inte löst: Vi kommer fortfarande ha tärande, fientlig minoritet i riket som kan komma att utnyttjas för subversiva ändamål av främmande makt.

    ”En mer principiell repatriering kan uteslutas, med mindre än att hela den internationella världsordningen omstöps radikalt.”

    Det är sant att en fullkomlig repatriering vore omöjligt idag; USA (”den internationella världsordningen”) skulle inte tillåta det. Men de skulle inte acceptera att den svenska staten börjar föra en politik som syftar till att öka det svenska folkets barnafödsel heller, för den delen. Mig veterligen var kalla krigets Rumänien det enda europeiska land som har lyckats med detta i modern till, och de var tvungna att ta till drakoniska metoder.

    Det finns bara en lösning på Sveriges och Europas befolkningsproblem, och det är att återta vår suveränitet; så länge vi är amerikanska satellitstater, kommer vi aldrig att kunna föra politik som gynnar oss. Vi MÅSTE bli kulturellt suveräna; det är vårt enda hopp.