I denna omvälvande tid drivs Europas opposition inte framåt främst av mästerliga politiska arkitekter utan av observatörer, de som kan separera det naturliga och det onaturliga, som identifierar och extraherar naturens rådande lagar och sedermera omformar dem till politiska teser. Dessa primära värden behöver nu tillföras en västeuropeisk befolkning som tappat harmonin och fastnat i lockelsen av det bekväma, det kortsiktiga och det överväldigande.
Den som studerat vårt retirerande växt -och djurliv finner en värld full av revir, inte öppna gränser; könsroller, inte jämställdhet eller feminism och kärnfamiljer, inte regnbågsfamiljer eller HBV-hem. Det finns inget som behöver uppfinnas på nytt, utan har funnits långt innan människan på allvar byggde sitt rykte som evolutionär återvändsgränd.
Fortsättningsvis kommer detta bli året då den politiska konfliktlinjen inte längre går mellan patrioter och globalister utan mellan det naturliga och det onaturliga, fullt ut sammanfogad med den klassiska skiljelinjen mellan den högra och den vänstra handens väg.
Samhällsutvecklingen i västvärlden har länge följt den vänstra handens väg med materialism, individualism och beskrivningen av gudar som något påhittat och overkligt, där religion i själva verket är vetenskapens motpol. I tider då vänstern vägleder sina politiska motståndare genom motsatser kan det vara kittlande att istället anamma den traditionella högerns syn på religionen som den högsta nivån av förståelse för naturens krafter.
Bibeln beskriver i berättelsen om Babels torn hur människorna började likrikta sig, samarbeta och tala samma språk. För varje dag som gick byggde de Babels torn högre och högre. Med sikte mot guds höjder restes det allt högre och av vinden vajande tornet. Naturligtvis kollapsade slutligen tornet och gud gav då människorna en reprimand. Med olika kulturer och språk skulle människorna hindras från att förstå varandra och på så sätt undvika samma misstag igen.
På liknande vis beskriver den fornnordiska mytologin Ragnarök som den oundvikliga striden där gudarna och jättarna bekämpade varandra. Dessa jättar, mäktiga kungar och köpmän angrep naturlagarna och därmed också dess gudar i strid på liv och död. Människorna i sin tur stred mot varandra i en aldrig tidigare skådad galenskap, där bröder och systrar attackerade varandra och där hat, incest och dekadens frambringade Surts slukande eldar.
Vi ser tydligt dessa konflikter idag, två parallella strider; en mellan multinationella storföretag och naturens ekosystem samt en bland människor som skär rakt genom blodsband, nationstillhörighet och etnisk samhörighet.
Ratatosk
Om skribenten: Gästskribent
