Georges Dumézil (1898-1986) tillhör de viktigare inspirationskällorna för den Nya högern. Han studerade våra indo-europeiska förfäder och deras världsbild, och skisserade därigenom ett alternativ för den som är trött på samtida liberalism och relativism. Så finner vi hos dessa indo-européer en i grunden heroisk världsbild, vilket för tankarna till Dominique Venners beskrivning av den arketypiske, historiske europén som ”a warrior bearing a sword, symbol of his will”. Vi finner här också en världsbild som ligger nära den filosofiska polyteism Alain de Benoist beskrivit i On Being a Pagan. Likaså kan man jämföra Dumezils indo-européer och den hyperboreanska tradition Julius Evola identifierat, med symboler och teman som svärdet, solen, världsaxeln och drakdödaren. Det är en tradition som kan återupptäckas av den samtida hedningen, men även en tradition som berikat de två stora monoteismerna.

Men här finns också ett alternativ till den liberala synen på samhälle och politik. Dumezils indo-européer indelar samhälle och kosmos i tre funktioner, med olika logik. Att krigaren eller prästen ska lyda under samma logik som köpmannen, eller att deras sfärer ska underordnas den tredje funktionen, framstår för detta trifunktionella synsätt som besynnerligt. Man kan notera att denna trifunktionella syn på samhället utan större problem går att identifiera så sent som i det oscarianska Sverige, med delvis autonoma sfärer för militär, kyrka och statstjänstemän. Här finns också fortsatt spår av kronan som suverän och mannaförbund av olika slag som statens kärna.

Greco-Roman World – Georges Dumézil

The Indo-European explanation of the world is just one of humanity’s many dreams, and as far as its content is concerned it is not the most important dream. But from the perspective of the conditions of its observation it is extremely important. . . In no other domain is it possible to follow the same ideology for thousands of years among eight or ten different human groups that have maintained it after total separation from one another. The picture one gets upon considering these creations side by side indicates, above all, the fertility of the human mind.
– Dumezil

En bra presentation av Dumézil ges på Greco-Roman World (där vi även hittar annat intressant, som en beskrivning av för-sokratikerna). Vi får där veta att han läste Aeneiden på originalspråket när han var nio år, vi får följa hans studier av de olika indo-europeiska myterna kring odödlighetsdrycker. Vi får följa hans arbete med de kaukasiska ubykherna och deras språk, liksom de indo-europeiska osseterna och deras myter. I den långa artikeln beskrivs huvuddragen i Dumezils forskning. Den tar också upp de angrepp som riktades mot Dumezil på 1980-talet, för att han 50 år tidigare tillhört den politiska högern. En människa som 1980 angriper någon för att denne var nationalist 1920 är i grunden en föraktansvärd figur, och angriper också den grundläggande humanistiska föreställningen att människor kan förändras över tid. I Dumezils fall var det särskilt negativt, då man samtidigt underminerade indo-europeiska studier som sådana (som vanligt handlade ”anti-fascism” om angrepp på konservatism eller intresse för det egna ursprunget, snarare än om någon fascism).

Sammantaget är i varje fall artikeln om Dumezil en intressant och spännande introduktion. Vi återfinner den här:

Georges Dumézil

Mer indo-europeana

Introduktion till Georges Dumezil
Victim of the Muses
Speidel – Ancient Germanic Warriors
Dumezil och Destiny of a King
Sakral auktoritet hos indo-européerna – excerpter
Den indo-europeiske Oden
Dumezil – Gods of the Ancient Northmen
Dumezil – Camillus
Dumezil – Plight of a Sorcerer
Dumezil och Destiny of a King
Dumezil – Stakes of the Warrior
Dumezils Mitra-Varuna
Den indo-europeiska drakdödarmyten
Lyssa
Skotska sagor och indo-europeiska ideologier
Grottekvarnen och tyrannmordet
Kalash, hedningar i Pakistan
Kerberos
Semitisk och indo-europeisk skapelsemyt
Mannaförbund och vargkrigare
Indo-européerna och hästen
Roms kungatid
”Samhället vilar till syvende og sidst på bödeln”
Dumezil och Gudarnas krig
Indo-européerna och deras gudar
Carl Schmitt och suveränen
”One more effort, commies, if you wish to be radicals!”
Confusionist economics
Indo-europeiska bärsärkar

Om skribenten: Joakim Andersen

Joakim Andersen driver sedan 2005 bloggen Oskorei. Han har akademisk bakgrund med samhällsvetenskaplig inriktning och ideologisk bakgrund som marxist. Denna bakgrund kommer idag till uttryck i ett intresse för idéhistoria och ett fokus på strukturer snarare än personer och grupper (motståndaren är kort sagt den nya världsordningen, inte muslimer, judar eller andra grupper). Under årens lopp har inflytandet från Marx kompletterats med bland annat Julius Evola, Alain de Benoist och Georges Dumezil, då marxismen saknar både en hållbar teori om det politiska och en antropologi. Idag identifierar Joakim sig inte fullt ut med någon etikett överhuvudtaget, utan betraktar fixeringen vid bland annat den tänkta konflikten mellan ”höger” och ”vänster” som något som skymmer vår tids verkliga frågor. Hans blogg har även fortsatt ett idéhistoriskt fokus, och introducerar gärna utländska strömningar för en svensk publik.