Stanislaw Szukalski (1893-1987) är en av 1900-talets mest fascinerande konstnärer. Hans verk har idag till stor del fallit i glömska, men bland hans beundrare återfinner vi bland annat Leonardo DiCaprio, Ben Hecht, bandet Tool och pseudo-sekten Church of the SubGenius. Man kan lätt få intrycket att han vunnit en sakta men säkert växande kultstatus, nyligen har en dokumentär om honom dykt upp på Netflix.

Szukalski växte upp i en polsk familj, och visade sig tidigt vara en mycket begåvad konstnär. Han visade sig också tidigt vara tämligen svår för omgivningen att ha att göra med. Detta satte ofta käppar i hjulen för hans karriär. Exempelvis betraktade han konstkritiker med öppet förakt eftersom de inte klarade att skapa egen konst, och han kastade vid åtminstone ett tillfälle en kritiker nerför en trappa på grund av bristande respekt. Att han dissekerade sin egen, djupt älskade far får ses som avvikande. Szukalski kunde också inleda samtal med sina beundrare med angrepp på deras konstsamlingar eller hemländer. Han kom att utveckla en världsbild som avvek kraftigt från den gängse, och beskrevs inte sällan som drabbad av storhetsvansinne. Samtidigt är detta en del av det som gör honom fascinerande, han var en individualist som gick sin egen väg genom livet, utan kompromisser. En människotyp som i dagens översocialiserade och byråkratiserade värld sannolikt inte skulle fungerat och vars geni idag inte upptäckts.

Den unge Szukalski var polsk patriot, och fascinerad av nationens hedniska förflutna och myter. Under en period var han framgångsrik i sitt hemland, och grundade Det behornade hjärtats stam för sina anhängare. Stammen byggde på en medeltida relation mellan mästare och lärling, snarlik den vi ser hos Stefan George under samma tid. Szukalski menade att hans egen konst förkroppsligade den polska essensen. Påverkad av indiansk mytologi såg han exempelvis ormen som en gudomlig vägvisare, att de flesta polacker var katoliker och hade en annan syn på symboliken bekymrade honom föga. Det var hans tolkningar som var de genuint polska. Szukalski var också intresserad av unioner mellan nationer, exempelvis ett Neuropa i Europa (dock skulle de underlägsna nationerna, som England och Tyskland, inte beredas tillträde).

Under världskriget förstördes många av Szukalskis verk av tyskarna, efter kriget stals eller gömdes de av kommunisterna, och även idag har han på grund av sin anti-katolska världsbild svårt att nå erkännande i sitt hemland. Hans konstverk för tankarna till både aztekiska skulpturer och Tsolyani.

Zermatismen

Szukalski kom att leva i fattigdom i Kalifornien, där han utvecklade en världsåskådning kallad zermatism. Zermatismens historieskrivning utgår från den syndaflod som nämns i bland annat Bibeln. Efter syndafloden återbefolkades Jorden från Påskön. Szukalski rekonstruerade det forna världsspråket, protong, som visade sig påminna en hel del om polska. Han noterade också hur de olika mönster stammar målar i sina ansikten och på sina kroppar var minnen av den lera de fått på sig när de simmat för att överleva syndafloden. Intressant är också Szukalskis originella raslära, där han menade att en del av mänskligheten var såkallade Yetinsyny, avkomman av förhistoriska föreningar mellan människa och yeti. Dessa hybrider har enligt zermatismen hatat de renrasiga människorna sedan forntiden, exempel på deras omänskliga inflytande var enligt Szukalski bland annat ryssarna, tyskarna, kommunismen, nazismen och Churchill. Man kan notera att yeti-liknande väsen förekommer i ett flertal kulturers myter (i det medeltida Europa kallade wose, i Kaukasus alma), och att de inte alltid framstår som lika undflyende och fredliga som dagens sasquatch och ”snömän”. Intressant är också historien om den påstådda alman Zana, som under 1800-talet fångades in av människor och fick barn med dessa.

Szukalskis antropologiska och historiska teorier har garanterat honom en viss kultstatus, men samtidigt var de en grund för hans mytologi. Denna mytologi är personlig och komplex, och många gånger var Szukalski därför tvungen att bifoga förklaringar till sina verk. Sjöjungfrun spelade en viktig roll i hans mytologi, liksom ormen och den polska vita örnen. Hans kanske mest kända verk, de fientliga fingrarna i skulpturen Struggle, tolkade han exempelvis som en kamp mellan Tummen/Individen och de övriga fingrarna (som stod för massan och kvantiteten, medan tummen representerade kvaliteten).

Szukalskis konstverk förenar en intensiv och komplex mytologi med en uppenbar skicklighet, och även bortsett från hans originella världsåskådning och fascinerande människoöde torde de därför kunna vara av intresse för många traditionalister.

Szukalski.com

Unurthed – Zermatism

Zermatism

Dagens inlägg bygger till stor del på verket Struggle – The Art of Szukalski och publicerades ursprungligen 2010. Eftersom merparten av både länkar och bilder gått till de sälla jaktmarkerna sedan dess har det nu alltså uppdaterats.

Om skribenten: Joakim Andersen

Joakim Andersen driver sedan 2005 bloggen Oskorei. Han har akademisk bakgrund med samhällsvetenskaplig inriktning och ideologisk bakgrund som marxist. Denna bakgrund kommer idag till uttryck i ett intresse för idéhistoria och ett fokus på strukturer snarare än personer och grupper (motståndaren är kort sagt den nya världsordningen, inte muslimer, judar eller andra grupper). Under årens lopp har inflytandet från Marx kompletterats med bland annat Julius Evola, Alain de Benoist och Georges Dumezil, då marxismen saknar både en hållbar teori om det politiska och en antropologi. Idag identifierar Joakim sig inte fullt ut med någon etikett överhuvudtaget, utan betraktar fixeringen vid bland annat den tänkta konflikten mellan ”höger” och ”vänster” som något som skymmer vår tids verkliga frågor. Hans blogg har även fortsatt ett idéhistoriskt fokus, och introducerar gärna utländska strömningar för en svensk publik.