Identitär är den rörelse, individ eller grupp för vilken den etniska och kulturella identiteten är central i världsåskådningen. Ett fokus på kulturellt bevarande, liksom kulturell utveckling, kombinerad med en radikal kritik av den västeuropeiska samtiden präglar rörelsen. Identitarismen har sina rötter i Frankrike, men har även spridit sig till Skandinavien och till andra delar av Europa.
Identitarismen vilar inte minst på föreställningen att det etniskt-kulturella har central betydelse för mänsklig trivsel och samhällets funktion. Man framhåller människan som en kombination av arv och miljö, och behovet för etniska europeer att bevara och utveckla sig själva som distinkta folkgrupper. I linje med detta motsätter man sig även storskalig utomeuropeisk invandring, oberoende av dess eventuella ekonomiska funktion. Identitarismen har därför kritiserats för att vara rasistisk. Samtidigt har dess markerade avståndstagande från bland annat nationalsocialismen, lett till hård kritik från vissa nationella grupperingar.
Ifråga om nationalstaten menar sig identitärer ha en pragmatisk hållning, och man framhåller ofta att den är en av flera möjliga historiska former för folkgrupper att organisera sig. Flera teoretiker kopplade till identitarismen, såsom Guillaume Faye, har förespråkat en federativ, imperieliknande europeisk struktur, där hundratals lokala kommuniteter med hög grad av självbestämmande, underställs en ”eurasisk” federation ämnad att försvara Europa och hävda hennes internationella intressen utåt. Detta är i linje med identitarismens intresse för både Europa som helhet och regionala, lokala och traditionella kulturyttringar, vilka ofta framhålls som goda grunder för gemenskap och kulturell utveckling.
När det gäller ekonomi är den enda generella identitära ståndpunkten att ekonomin alltid måste vara underordnad andra intressen. Man menar att folkets välmående och utveckling går före ekonomisk tillväxt, och kritiserar den så kallade globaliseringen som ekologiskt och socialt destruktiv. Någon övergripande identitär ekonomisk teori existerar däremot inte än så länge, och allt ifrån korporativism, distributism och libertarianism till socialism diskuteras frekvent i identitära sammanhang. Detta kan anses ligga i linje med identitarismens ambition att vara icke-dogmatisk och flexibel, men skulle också kunna förstås som en allvarlig brist.
Länk till Metapedia: http://sv.metapedia.org/wiki/Identit%C3%A4r
Om skribenten: Motpol
