Indo-europeisk eldkult – excerpter

Okategoriserade

I samband med det indo-iranska nyåret, nowruz, som bland annat firas med eld, kan det vara av intresse att närmare betrakta den centrala roll elden spelade hos de indo-europeiska folken. Vaga ekon av denna roll finner vi bland annat i önskan att ha en öppen kamin i många hem, eller rentav DVD-skivor med levande eld.

Are Waerland beskriver detta i Vår urgrund, där han spårar den nordgermanska rökstugan och dess eld till arkaiska indo-ariska traditioner som sedan i nya former också gav upphov till både Roms vestaler och den zoroastriska eldkulten.

Härden i rökstugans mitt heter på grekiska Hestia, som betyder ”Helig härd”, och på romarspråket Vesta. Den var föremål för en religiös vördnad och mittpunkten för en kult: ”dyrkan av härden”. Romarna byggde till dess ära ett tempel – Vestas tempel – vars eld vårdades av de vestaliska jungfrurna…

Rökstugans härd och vindögats synbilder skänkte således den ariska folkstammen dess två största livssymboler. Dessa gå igen i Eddans ord: ”Elden är det bästa för Midgårds barn och Solens syn”. Rökstugan själv gav ock den ariska folkstammen dess skönaste tempel och världsarkitekturen dess mästerverk, Parthenontemplet på Akropolis i Aten.

Historikern Fustel de Coulanges beskriver något liknande i The Ancient City, och religionsvetaren Mircea Eliade tar i Shamanism upp den ”inre elden” hos shamaner och smeder. Traditionalisten Julius Evola tar i Revolt Against the Modern World upp hur elden band familjen samman, och förde dess högre arv vidare.

This legacy, which emanated from the founding father, was represented by fire (for example, the thirty fires of the thirty families surrounding the central fire of Vesta, in ancient Rome). This fire, which was fed with special substances and lit according to specific rituals and secret norms, was supposed to be kept burning at all times, by every family as the living and tangible witness of its divine legacy. The father was the virile priest in charge of tending to the sacred family fire… the supreme vivifier of the mystical force of the ritual, which was present in the substance of fire; or like the incarnation of ”order”, as Agni was to the Indo-Aryans.

ZF