För den som är osäker på vad som hänt med demokratibegreppet, och var samhället är på väg, behövs i dessa tider information. Solguru presenterar idag sju regler för den modernt demokratiske individen.
Att helt och hjärtligt engagera sig i dagens europeiska samhälle, och alltså få tillgång till både det och de makter som styr det, är inte lätt. Det är uppenbart att det finns ett behov av en liten introduktion till hur man på bästa sätt tänker kring och agerar i – ja lever – den demokratiska värdegrunden. Som alla förstår handlar det inte om några föråldrade uppfattningar om vad ”demokrati” varit och är, utan om den kritiskt-teoretiskt, vetenskapligt framställda form med vilken vi välsignats. Sju enkla regler är tillräckligt för att förtjänstfullt delta i det kulturradikala upplysningsprojekt som är den västerländska demokratin 2010:
Regel #1: En grupps existens, rättigheter och moraliska värde beror på hur mycket och vilken sorts förtryck den utsätts för. Ingen identitet, ingen kultur och ingen attityd har minsta värde, eller existerar egentligen, såvida den inte kan hänvisa till sin egen utsatthet och underordning. Ytterst få individer och grupper kan leva upp till att ha någon fullständig rätt att vara som de är. För att ta ett kort exempel kan man påpeka att muslimska män visserligen är viktigare än svenska män, men har mer att svara för än muslimska kvinnor. Muslimska kvinnor i sin tur är i detta sammanhang sannolikt något tveksammare än muslimska passiva homosexuella (men inte aktiva). Såvida sagda kvinnor är araber eller turkar kan de vidare placeras på ungefär samma nivå som exempelvis kurdiska män, men får nog anses vara mindre förtryckta än kurdiska kvinnor. Det hela kan vara förvirrande för oinvigda, vilket för oss till nästa princip.
Regel #2: Vänd dig till auktoriserade auktoriteter. Dina åsikter bör i första rummet härledas ur forskning, utförd av människor med en högre förmåga att avgöra exempelvis vem som passar in var på förtrycksskalan. Om en lesbisk och handikappad svensk kvinna blir upprörd och uttrycker sig rasistiskt när en flykting från Rwanda säger att kvinnor borde stå vid spisen – och den afrikanske flyktingen blivit torterad i sitt hemland, vars regering fått stöd av tyska Kristdemokrater – vem är det som har blivit diskriminerad? Var ska utredningen, upplysningskampanjen och reportaget i Aftonbladet sättas in? Här vet vanligen människor med postkolonial, genusteoretisk och mångkulturell utbildning hur man ska förhålla sig (facit: det är tyskarnas fel). I vissa fall kan det tyckas som att inte ens deras intrikata förklaringar, trots idoga referenser till tunga vetenskapsmän som Marx, Freud, Focault, Adorno och Lenin, riktigt håller sträck. Det kan förefalla som om en brist på logik föreligger. Vad kan detta bero på?
Regel #3: Logik är en patriarkal förtrycksstruktur. Föreställningen att man genom att resonera, observera, tänka eller på annat sätt ”förstå” saker och ting kan komma fram till något är bara ytterligare en manifestation av makt- och därmed förtrycksrelationer. Steget mellan att tro på en organiserad vetenskap och till exempel en organiserad religion är farligt kort – och därifrån är steget ännu kortare till korstågen och Hitler. Alltså är varje ifrågasättande av akademiska auktoriteter inom humaniora och samhällsvetenskap på grund av bristande ”koherens” eller taskigt ”empiriskt underlag”, i grunden sexistiskt, rasistiskt och en form av härskarteknik. För att snabbt sätta stopp för varje diskussion där patriarkalrasistisk så kallad ”verklighet” kommit in i bilden rekommenderas fraser som: ”Med statistik kan man bevisa vad som helst” och ”Nu är forskning faktiskt alltid [lika] subjektiv [oavsett hur den bedrivs]” (hakparanteserna implicita; att uttala dem öppet rekommenderas ej). Orsaken till att objektivitet, logik och koherens är ohållbara utgångspunkter i varje diskussion är att de vanligen formulerats av män, europeiska män till på köpet. Och:
Regel #4: Alla heterosexuella europeiska män är potentiella nazister. ”Potentiella” är egentligen ett onödigt tillägg, men kan vara bra att ha där av rent taktiska orsaker. Det är centralt att komma ihåg att i toppen av förtryckspyramiden – och därmed i botten av värdepyramiden – återfinner man alltid vita män. Det kan vara lätt att här falla över i någon kompromissartad tanke om att ”vissa män är OK”. Detta är dock helt fel väg att gå – genom en livstid av aktiv självförnekelse kan europeiska män visserligen köpa sig rätten att existera som individer, men för dem som etnisk eller kulturell grupp finns ingen plats – någonsin. Faktum är att de, i enlighet med Regel #1 inte existerar (eftersom de aldrig kan förtryckas, annat än möjligen som barn). Trots sin icke-existens är de dock vad vi brukar kalla ”problematiska”, vilket betyder ”onda” på Vänsterakademiska. Om man nu skulle vara en europeisk man själv, då?
Fienden!
Regel #5: Skäms! Det här gäller förvisso inte enbart blonda bestar till karlar, som bara förstört planeten och inte bidragit med minsta lilla förutom patriarkal religion och dito penicillin. Faktum är att även kvinnor som på något sätt har det bättre ställt än andra på Moder Gaia har anledning att skämmas. Återigen är hudfärg centralt, men även sexualitet är viktigt (heterosexualitet är den främsta orsaken till pedofili och misshandel av homosexuella, till exempel). Glöm alltså aldrig bort att alltid må dåligt över vem du är, var du kom ifrån och var du är på väg. Kvinnor som vill sona sin skuld gentemot sämre lottade gör detta på bästa sätt genom exempelvis humaniorastudier och abort, men glöm för all del inte heller att du som kvinna i relation till (svenska) män är förtryckt, och därmed har det moraliska övertaget just där. Detta kan du förstå, hävda och stärka på många olika sätt. Inte minst genom humaniorastudier och abort. Det hela kan åter bli förvirrande, men det finns ytterligare två grundregler, som kan användas i brist på auktoriteter eller situationsspecifika regler.
Regel #6: Det som känns rätt är alltid fel. Intuition och instinkter är de främsta orsakerna till rasism, sexism och Hitler. Lösningen här är att nogsamt söka ut hur du innerst inne känner inför olika fenomen, inse att alla dessa känslor är konstruerade av rasistpatriarkatheteronormen, och sedan agera och tänka precis tvärtom. Varje undlåtande att göra detta är att vara en del av problemet. Att tro sig vara tolerant för att man accepterar homosexuella par som adopterat och bor i villa är att bedra sig grundligt, och är inte ens nära att vara sant demokratiskt. Eftersom detta, i sig utmärkta, fenomen för det första reproducerar heteronormativa mönster, och för det andra skulle kunna riskera att åstadkomma något som åtminstone liknar trevnad eller funktionalitet, är det otillräckligt. Betydligt väsentligare är genuina Queer-livsstilar – barbackapartyn i syfte att få HIV, Destroyer Magazine, tvåhundra sexpartners om året eller fler. Principen går givetvis långt utöver HBTQA-kulturen: konst, populärkultur, gatumiljö, familjerelationer… Vad det än gäller är det centralt att skapa konstant dissonans, kronisk disharmoni. Det ska vara fult, det ska handla om lidande och självdestruktivitet. När människor ”mår bra” normaliserar de sin livsstil – och vid normalisering skapas ”den Andre” och därmed hierarki, rasism och Hitler. Ergo:
Regel #7: Förstör! Det viktigaste målet att sikta mot är att ingen människa ska ha någon känsla för vem hon är. Muslimers identitet som muslimer är utmärkt, så länge de kan betraktas som förtryckta och därmed bidra till att sätta P för eventuell trivsel, harmoni och överordning hos exempelvis svenska män. Tagen för sig själv är Islam förstås bara en patriarkal-hierarkisk religion, som i det långa loppet givetvis måste bort även den. Denna sjunde och sista regel är förmodligen den viktigaste av alla. Det är visserligen bra att må dåligt över sig själv, jämna ut skillnader människor emellan för sakens egen skull och se till att inkompetenta personer får så mycket makt som möjligt över kompetenta – på alla nivåer. Ska det vara någon poäng med hela projektet måste man dock finna sin innersta motivation, och agera utifrån den: det kompakta, svarta och eviga hatet mot den sociala konstruktion som är verkligheten och kosmos. Innan man gör det är man bara novis, och kan aldrig bli riktigt, riktigt demokratisk. Hell Satan!
Om skribenten: Solguru
