/* Style Definitions */
table.MsoNormalTable
{mso-style-name:”Table Normal”;
mso-tstyle-rowband-size:0;
mso-tstyle-colband-size:0;
mso-style-noshow:yes;
mso-style-parent:””;
mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt;
mso-para-margin:0cm;
mso-para-margin-bottom:.0001pt;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:10.0pt;
font-family:”Times New Roman”;}
Språkvård på internet är dagens tema. Snarare än att vräka ur mig något av mina vanliga utbrott, erbjuder jag helt enkelt några bra länkar för den som vill utveckla sitt svenska språkbruk.
Språkvård är viktigt. Att behärska svenska är en förutsättning för att kunna göra sig förstådd i det här landet. Att dessutom behärska det väl är en förutsättning för att kunna argumentera för sin sak på ett vettigt sett. Om man både förstår och kan använda många olika sätt att uttrycka sig på, blir ens språkförståelse djupare, och ens språkbruk effektivare. Kan man formulera sig med grammatisk precision, kan man förmedla det man vill på ett mer exakt vis. Självklarheter, måntro, men något som ofta glöms bort i den strida strömmen av ord, debatt och (mestadels) svammel som utgör internet. Alltså tänkte jag idag tipsa om några lämpliga sidor för var och en som vill utveckla sitt språkbruk:
Först och främst vill jag rekommendera Svenska Akademiens Ordbok i dess onlineupplaga. Dessvärre innehåller denna digitalisering av Sveriges mest omfattande ordbok genom tiderna bara uppslagsord mellan A och Trivsel, sedan är det stopp (detsamma gäller visserligen den tryckta upplagan). Å andra sidan hittar man mellan dessa synnerligen exakta definitioner, äldre former och överhuvudtaget en fantastisk nyckel till språkförståelse.
Även om man förstås helst bör inneha en ordentlig synonymordbok, och en lika ordentlig ordlista, kan Göran Walters synonymordbok vara ett bra komplement online. Den ger förvånansvärt bra resultat, och kan hjälpa den osäkre att krydda på språket lite grann när han skriver. Se dock till att veta åtminstone ganska precis vad orden du använder betyder, och att inte använda överdrivet högtravande ord i sammanhang där de inte passar. Annars kan följden bli penibel.
Är brysk ett italienskt låneord, eller är det urnordiskt? Hur hänger egentligen orden "dräpa" och "träffa" ihop? Vill man veta något om våra ords härstamning och utveckling kan man kika in på massiva onlinebiblioteket Runeberg. Dä erbjuds man nämligen en inscannad version av Svensk Etymologisk Ordbok. Det är ett gammalt verk, men det mesta står sig tämligen väl. Med tanke på hur pass intressant ämnet är, kan man kanske lägga några hundra på att köpa en pappersvariant, nästan alldeles nyutgiven på Norstedts, men man kanske hellre lägger sina slantar på annat.
I brist på en "riktig" ordlista online finns alltid Wiktionary. Det fungerar bättre än man tror, och kan nog vara till nytta när man sitter och plitar med en text, även om jag inte kommit mig för att använda det mycket själv.
Att undvika stavfel är också viktigt. En enkel lista på vanliga misstag finns här. Är man inte rädd för att smittas av högerextremism kan ett par poster av användaren Blåöga på nordisk.nu erbjuda en nästan löjlig mängd tips och tricks rörande hur det inte får se ut, och hur det ska se ut.
För den som skriver och så att säga publicerar mycket på internet finns en del enkla råd om hur man blir läst här. Många av dem följs alls inte av exempelvis undertecknad, men det finns nog mer än en poäng att hämta för den som vill bli uppmärksammad för sina blogg- och andra online-skriverier.
Om skribenten: Solguru
