Det var för ungefär ett år sedan som jag för första gången bekantade mig med Abir Tahas texter. Det var en samling av aforismer som blickade mot ovan, under titeln Verses of light. Jag blev snabbt fängslad av det romantiska språket. Så talar hon om den högre äran bortom materialism och en romantisk andlighet som får hedningen inom en att må väl. Sedan jag fick boken i min ägo så har jag haft äran att frekvent föra samtal med henne vilket på senare tid har utvecklats till en god vänskap. Det som jag snabbt märkte var att hon verkligen är en eldsjäl av den mer passionerade sorten. Till exempel så väljer hon att kalla sina vänner och bekanta för krigare – warriors – istället för just vänner.
Abir Taha är en kvinna med många bollar i luften. Hon är författare till ett flertal titlar. Bland dessa finner vi Verses of light, Nietzsche’s coming God och hennes magnum opus The Epic of Arya. Vidare så har hon varit diplomat och har studerat filosofi i universitet Sorbonne i Paris. För stunden så arbetar hon med tre böcker samtidigt, som snart kommer att bli tillgängliga för den intresserade.
Abir Taha som 2000-talets Savitri Devi
I yngre ålder så var undertecknad intresserad av nationalsocialisten och hinduisten Savitri Devis (30 september 1905 – 22 Oktober 1982) samtliga verk. Det var syntesen mellan hindugudars avatarer och tredje riket som fascinerade mig. radikalpolitik och esoterism har alltid varit av intresse trots att jag aldrig har haft så mycket till övers för just nationalsocialism förutom de facto att det var en spännande resa genom institutionernas ismer och när det faller ner en bok under namnet The lightning and the sun som förklarar Kalkis inkarnation och ”the forerunner of satya yuga” så kan man inte hjälpa att bli salig.
Det finns flera likheter mellan den bortgångne Savitri Devi och vår Abir Taha. Bland dessa finner vi antimaterialism, esoterism, en viss inspiraton av SS (som enligt Savitri förkroppsligade bhaktiyoga) och ett hårt verbalt angrepp mot degeneration. Liksom Savitri Devi skräder inte Abir Taha med orden, i synnerhet inte när det kommer till massinvandringen av Europa:
”‘Poor refugees’… Fleeing persecution and the ‘evil’ Syrian regime and/or ISIL… And bravely and angrily taking their revenge by raping German women and burning and looting German cities… They are not fleeing ISIL, they ARE ISIL: sex perverts, thieves, murderers… NOW we know why Bashar is ”killing his own people”… GO BASHAR!”
Det är sannerligen en låga som vi behöver, anno 2016. Det behövs tilläggas att till skillnad från Savitri Devi så är inte Abir Taha en uttalad nationalsocialist. Trots det så hopar sig likheterna när man läser de båda, inte minst i det aggressiva och hårda språket, utan ursäkter.
Slutligen
Abit Taha är en givande bekantskap för traditionalister. Hennes texter är mångsidiga. Det kan vara hänsynslöst och bestämt men det kan även vara romantiskt och präglat av kärlek. Skönhet, krigsideal, andlighet och andra indo-europeiska teman är det centrala hos Taha. Jag hade gärna skrivit ett par rader om hennes relation till Nietzsche men eftersom Joakim Andersen redan har gjort det Här så överlåter jag läsarna till denna text. Något som även uppenbarar sig i de texter jag har tagit del av är hennes trovärdiga sorg för en ytterst sårbar värld. Taha är även en djurens vän med stort intresse för att blottlägga slaktindustrin. Med andra ord så är hon en väldigt varmhjärtad person vars texter man kan finna tröst i när världen tar en tur ut i det okända och mörka.
”when inner and outer beauty meet, a god is born” – Abir Taha
Abir Tahas böcker finns på http://www.arktos.com/
Om skribenten: Robin Carell
