I skrivande stund vet vi ännu inte hela bakgrunden till det som skedde, annat än att det rör sig om islamister. Islamisternas exakta kopplingar till organisationer som IS brukar variera från rena rekryter till så kallade ”självradikaliserade” individer som uppmuntras till dåden. Åtminstone en av de inblandade verkar vara IS-sympatisör. Men de individuella motiven, vad som rört sig i terroristernas huvud, kan vi lämna därhän då det är nästan omöjligt att veta om de inte väljer att berätta det för oss. Mer kan vi säga om skeenden i vår omvärld som lett dit vi är idag.
IS, Islamiska Staten, är en organisation vars ursprung ibland debatteras. Den vanligaste förklaringen till uppkomsten är att flera grupper under år 2006 i Irak gick ihop och bildade det som nu kallas för IS. IS har utmärkt sig för sin oerhörda grymhet och hänsynslöshet samt sin effektivitet när det gäller att rekrytera nya mujahedin, heliga krigare. De har även lyckats bidra till att radikalisera individer i väst som i övrigt verkar ha haft relativt lite kontakt med islamistiska miljöer. Det går, som ett tillägg, inte att helt undanta västerländska underrättelsetjänster för att ha skuld i bildningen av IS. Det har tidigare skett att de både utbildat och beväpnat islamister i Mellanöstern.
IS ser sig själva som ett återupprättande av det ursprungliga muslimska kalifatet och hävdar att de har religiös och politisk auktoritet över alla muslimer i hela världen, vilket också leder till att de anser att alla muslimer som är emot dem är kättare. Deras ideologi präglas starkt av att de anser att världens undergång och domedagen är nära och detta märks inte minst i hur villiga många av deras mujahedin är att offra sig själva.
Muslimerna har ett rikt arv att hämta ur när det gäller krig. Doktrinen om jihad har funnits med ända från början och profeten Muhammed var en extrem våldsam person. Det väldigt framgångsrika erövringskriget han startade och som fortsatte långt efter hans död är en oundviklig inspirationskälla för den som är mottaglig. Att bedriva heligt krig är att gå i profetens fotspår.
Att motiveras till krig av en religion eller ideologi är dock egentligen inget konstigt och Islam skiljer sig inte i art från andra system, ideologier eller religioner när det gäller detta. Det som dock faktiskt skiljer är hur lätt det är. Muhammed var en erövrare och krigsherre, det var inte Jesus som är den andra stora representanten för de abrahamitiska religionerna. Inom den kontrajihadistiska rörelsen påpekas detta ofta och i sak har de i mångt och mycket rätt, även om de ofta är väl ensidiga i sina analyser. Terroristernas tolkning av Islam är inte orimlig i bemärkelsen att den skulle avvika från vad texterna säger och vad Islam delvis varit historiskt.
IS har i alla praktiska hänseenden förklarat krig mot Europa och USA och att påstå att de hatar oss är en underdrift. Deras mål kan utan större ansträngning utrönas som att sätta skräck i oss, orsaka så mycket skada som möjligt och skapa konflikter i våra länder.
Det går att se mycket av ursprunget till IS och andra islamister i USA:s och Israels medvetna destabilisering av Mellanöstern. Detta är inte på något sätt ett ursäktande av terrorism, endast ett konstaterande av fakta. USA har på ett fullkomligt vansinnigt sätt skapat kaos i regionen, enligt många för att ”sprida demokrati” och ”motverka onda diktatorer”. Vem som idag tror på detta vet jag inte, men de verkliga anledningarna är naturligtvis att Israel anser sig tjäna på interventionerna, att vissa människor tjänar väldigt mycket pengar på det som sker samt att motverka att andra makter stärker sina positioner istället för Israel och USA.
Oavsett vad så har detta inte varit bra för någon annan. Det har inte varit bra för civilbefolkningen, som ärligt talat allt som oftast hade det betydligt bättre under sina tidigare auktoritära ledare. Det har inte varit bra för de kristna i regionen, som nu får utstå mer förföljelse än på mycket länge. Det har heller inte varit bra för Europa, som har varit målet för en stadig ström av människor under mycket lång tid. Dessa har dels blivit utjagade ur de regioner de kommer ifrån, och dels blivit hitlockade av ljusskygga organisationer.
Strömmen av människor i kombination med europeiska politiker med en ren självmordsideologi har varit djupt tragisk. Vi har inte tjänat på detta, våra samhällen fungerar nu betydligt sämre. Den som läser Motpol och ännu inte förstår detta får jag hänvisa till tidigare och framtida artiklar som förklarar detta närmre. Invandringen är delvis ett symptom på vår civilisatoriska nedgång, en vital och livskraftig civilisation hade aldrig accepterat eller hamnat i en liknande situation.
Hade detta kunnat förhindras?
Oavsett om situationen i Mellanöstern sett ut såhär eller inte så hade vi kunnat förhindra detta och antagligen de flesta andra terrordåd genom att helt enkelt inte släppa in utomeuropeiska invandrare i våra länder. Det kanske är svårt för vissa att inse detta, men det är icke desto mindre sant. Vi har, i vissa länder i Europa, haft egna problem med terrorism. Många av de problemen hade under de senaste årtiondena minskat. Nu har vi istället importerat dem utifrån.
Det är människorna i ett land som skapar samhället. Ju fler människor från till exempel Mellanöstern som bor i vårt land, desto mer likt Mellanöstern kommer vårt land att bli. Det gäller allt från korruption, till sexualbrott och hedersvåld. Nu även krigshandlingar. Oavsett om de flesta invandrare från regionen fördömer detta och andra dåd så är det sant.
Liknande resonemang kan föras kring ökningen av vissa typer av brott. Hade vi inte tillåtit en folkförflyttning från Mellanöstern och Afrika så hade vi inte sett den ökning av sexualbrott som vi sett den senaste tiden. Detta blir uppenbart när man blir medveten om den stora överrepresentation män från dessa regioner har i denna typ av brott. Ökar man antalet individer i landet från dessa regioner kommer också denna typ av brott öka.
Vad borde vi göra nu?
På kort sikt borde vi jaga återvändande IS-soldater och straffa dessa. Straffen bör lämpligen bestå i fängelse i mycket lång tid, gärna i respektive hemland när detta är möjligt. Utöver detta så borde SÄPO hårt övervaka och kartlägga radikala muslimer i landet, deras moskéer och umgängeskretsar. Gränserna borde också i princip stängas för alla människor som inte har en god anledning att passera dem och alla som söker asyl eller tar sig in i landet illegalt borde interneras tills deras ärenden är färdigbehandlade. Alla dessa ärenden borde i dagsläget sluta i avslag på asylansökan, det är objektivt mer effektivt att hjälpa människor i närområdet kring konflikter än vad det är att låta dem komma hit.
På lång sikt borde vi sträva efter att åter göra Europa europeiskt. Det innebär att skapa incitament för de flesta som kommit hit att återvända. Det första steget är att kraftigt skära i bidragssystemen och förena de bidrag som faktiskt delas ut med väldigt hårda krav. Det andra steget är att ändra lagarna som bestämmer vem som tillåts vara medborgare i europeiska länder. I första hand bör medborgarskap vara för den inhemska befolkningen, i andra hand för människor från det närliggande området, i tredje hand för människor från närliggande folk och i fjärde hand för utomeuropéer som kan bidra positivt till våra samhällen eller som har visat stor lojalitet gentemot oss. Ett exempel på den sista kategorin människor kan vara de som agerat tolkar åt vår militär i olika konfliktområden.
Kommer det bli värre?
IS hatar alla som inte är IS och vill skapa konflikter mellan muslimer och icke-muslimer. Tvinga alla att välja sida och sedan konfronteras. Konflikt är en oundviklig konsekvens av mångkulturen, IS vill förstärka detta. På sätt och vis kan man hävda att de accelererar något som ändå skulle ske.
Fler terrorattacker kommer den närmaste tiden ske i Europa, någon av dem antagligen i Sverige. Detta är en del av en större civilisatorisk och andlig kamp. En kamp som inte bara sker fysiskt mellan IS och europeiska länder utan som även sker i våra sinnen. Mellan att knäckas och acceptera det som sker, inte bara när det gäller terrorattacker utan även när det gäller vad som händer med vår civilisation, och att stå emot. Detta är en del av den kamp vi måste föra för att rädda Europa genom att förändra européerna, eller i varje fall de européer vi kan nå. En kamp som i bästa fall kommer sluta med att den nya europén kommer resa sig ur askan av det gamla Europa och som i värsta fall kommer sluta med vår totala undergång.
Lämna ett svar