Miljö kontra arv har varit ett hett debatterat ämne under mycket lång tid och det har genomförts många studier inom området. Det skulle vara omöjligt att gå igenom alla dessa här. Resultaten från en väldig stor metastudie släpptes för några år sedan i tidskriften Nature, en sammanställning av relevanta tvillingstudier och vad dessa säger oss om genernas betydelse. Det går också att komma åt materialet via en hemsida.
Det rör sig här om över 14 500 000 tvillingpar som undersökts för en mängd olika egenskaper i olika studier publicerade under ett halvt århundrade. Tvillingstudier utförs enligt principen att enäggstvillingar delar 100% av sina gener och tvåäggstvillingar delar i genomsnitt 50% av sina gener. Korrelationen mellan tvillingparens egenskaper (som till exempel kan undersökas i ett IQ-test eller genom att mäta kroppslängd eller något annat) undersöks. Det går sedan att räkna ut hur mycket av variationen i egenskaperna som beror på antingen gener, delad miljö eller unik miljö. Delad miljö är miljöeffekten som kommer av det tvillingarna delar, som att de växer upp i samma familj och kanske går i samma skola. Unik miljö är alla andra miljöeffekter, som skillnaden i hur de blev behandlade i familjen, om tvillingarna hade olika barndomsvänner, om den ena tvillingen drabbades av en infektion vid 12 års ålder men inte den andra, brus i cellutvecklingen, spontana mutationer och allt annat vi inte känner till. Enäggstvillingar skiljer sig åt genom effekten av unik miljö enbart. Det går att läsa mer om tvillingstudiers metodik via Wikipedia.
Metastudiens resultat har visat att de flesta grundläggande mänskliga egenskaper är i snitt 50% ärftliga, vissa mer (som rent fysiologiska funktioner och morfologi) och vissa något mindre. Bland annat är intelligenskvoten (IQ) i hög grad ärftlig i rika länder, ett ämne för framtida artiklar och något som har stor betydelse för samhället.
Miljö är ibland överskattat
Resultaten från den här metastudien har det inte talats särskilt mycket om med tanke på hur viktigt detta är. De få gånger resultaten har nämnts har det ofta påståtts att det helt enkelt handlar om att arv och miljö är lika viktigt. Den analysen duger dock inte, dessa resultat säger så mycket mer. Begreppet ”miljö” betyder här inte enbart saker som de flesta tänker på, som den delen av hemmiljön som ingår i den delade miljön, utan allt som inte är genetiskt. I denna kategori ingår mycket som vi inte känner till och som vi inte kan påverka. Som jag nämner ovan kan spontana mutationer ske, brus i cellutvecklingen och andra slumpmässiga faktorer, enskilda händelser utanför vår kontroll och så vidare. Det finns till och med många som idag tonar ned familjemiljön väldigt mycket och i princip hävdar att den är den minst viktiga faktorn för en persons grundläggande fysiska och mentala egenskaper.
Många grundläggande mänskliga egenskaper påverkas alltså främst av våra gener och faktorer i vår miljö vi inte har så stor kontroll över. Lägg till detta det faktum att vi skapar vår egen miljö. Alltså, föräldrar som är intelligenta för dels generna för detta vidare till sina barn och dels skapar de en miljö för barnen som gynnar intellektuell utveckling. Dessa barn söker sig sedan både på grund av sina gener och sin miljö till andra stimulerande miljöer. Detta särskilt i ett meritokratiskt samhälle där vilken klass man föds in i påverkar i ganska liten utsträckning. Alltså, generna skapar en miljö som i sin tur på lång sikt kan påverka generna och så vidare. En slags gen-kulturinteraktion. Det är alltså inte så enkelt som att hävda att hälften helt enkelt beror på miljöfaktorer vi kan styra över lite som vi vill, något vänstern ofta verkar utgår ifrån i sina analyser i kombination med att de dessutom försöker förminska genernas betydelse.
Vad innebär detta?
Det är viktigt att påpeka att detta handlar om grundläggande egenskaper. Till exempel kanske ditt korta tålamod, att du har lätt för matematik men svårare för språk, att du föredrar att arbeta med fler saker samtidigt istället för en i taget samt att du är muskulärt explosiv men inte uthållig mest med dina gener och vissa andra faktorer utanför din kontroll att göra.
När det gäller samhällsfrågor som kriminalitet så går det inte nödvändigtvis att visa att till exempel en gärningsman mördade på grund av sina gener, bara att han hade de genetiska grundförutsättningarna för att hans liv skulle utveckla sig på så sätt att det slutade med att han mördade någon. Det finns ett citat som säger att ”generna laddar pistolen, men miljön kramar avtryckaren”. Självklart påverkar det även en person med i sammanhanget fördelaktiga gener att växa upp i till exempel en förortsmiljö, men den personen kommer att ha lättare att ta sig ut ur den miljön än en person med i sammanhanget ofördelaktiga gener. Detta torde också på många sätt gälla även för större grupper människor, även om få forskare idag tar i det ämnet.
Ingen förnekar helt miljön. Det går att påverka sina barn negativt eller positivt och de påverkas också av miljön utanför familjen. Den familj de lever i har självklart en stor betydelse, men de grundläggande egenskaperna hos dem är till stor del genetiska samt resultatet av faktorer utanför vår kontroll. Vi kommer framöver ta upp fler viktiga saker inom detta område, som intelligenskvotens ärftlighet samt genetiska skillnader mellan folkgrupper och i vilken utsträckning skillnaderna mellan män och kvinnor är grundade i biologi.
Om skribenten: Robert Rönngren
