Socialdarwinism syftar på olika teorier och ideologier som applicerar aspekter av Charles Darwins evolutionsteori på aspekter av det mänskliga samhället. I synnerhet syftas på en ideologi som anser att det naturliga urval som orsakar evolutionär utveckling har eller borde ha motsvarigheter hos konkurrens mellan människor, människogrupper och/eller mer abstrakta mänskliga fenomen som företag och idéer.
Det har hävdats att det inte går att hitta någon framträdande organisation eller person som kallat sig själv ”socialdarwinistisk” eller ”socialdarwinist” utan att detta alltid är etiketter som applicerats av meningsmotståndare. Dessa har haft mycket olika åsikter om vad begreppet innebär. Vidare har det angetts att ordet ”socialdarwinism” nästan inte alls nämns i den anglo-amerikanska artiklar publicerade under tidsperioden 1850-1931 och som ofta hävdats ha varit en ”storhetstid” för socialdarwinismen. Om ordet nämndes var det nästan alltid av meningsmotståndare. Ordet ”socialdarwinism” anges ha blivit populärt först i samband med en bok publicerad år 1944 av en meningsmotståndare och där det användes för att kritisera ”laissez-faire”-ideologin inom ekonomin.
Upphovsmannen till socialdarwinismen har ofta angetts vara Herbert Spencer som myntade begreppet ”the survival of the fittest”. Spencer var dock ingen entusiastisk anhängare av Darwins evolutionsteori utan förespråkade istället en utvecklingsteori som inte primärt baserade sig på naturligt urval. Han var även en stark förespråkare av individualism och det har hävdats att han skulle ha motsatt senare statliga tvångsåtgärder som hävdats vara socialdarwinistiska. På liknande grunder har det hävdats att det är tveksamt om andra välkända ”socialdarwinister” verkligen var detta.
Innan och samtidigt som socialdarwinismen påstås ha utvecklats och nått en viss popularitet fanns det ett flertal andra inflytelserika ideologier med vissa likheter. Detta kunde exempelvis gälla ideologier eller tankeströmningar som förespråkade vikten av kamp mellan individer och grupper som ett sätt att få dessa att utvecklas men där denna utveckling inte ansågs bero på Darwins evolutionsteori eller genetik mer generellt. Om genetik ansågs vara involverat så användes inte sällan andra teorier än darwinism som lamarckism. Åsikten att samhället borde undvika att hjälpa fattiga var utbredd men kan vanligen ha berott på åsikten att fattigdom berodde på karaktärssvaghet och därför borde avskräckas snarare än för att man var orolig för hjälp till fattiga skulle orsaka dysgeniska effekter. Det inflytande och effekt som ”socialdarwinismen” hävdats ha haft kan således istället i varierande grad ha berott på sådana icke-darwinistiska teorier.
Flera av dessa teorier var populära under en tidsperiod när förbättrad teknologi medförde sjunkande dödlighet och kraftig befolkningstillväxt i industriländer samtidigt som födelsetalen ännu inte börjat sjunka p.g.a. den demografiska transitionen. Detta kan ha gett ett intryck av att framtida konflikter och krig mellan snabbt växande grupper beträffande begränsade resurser (som mat) var oundvikliga i framtiden även inom och mellan industriländer. Föreställningen om en ständigt växande befolkningen som för eller senare oundvikligen kommer att befinna sig nära och periodvis under svältgränsen var också en orsak till att man betraktade hjälp till fattiga som meningslös eller skadlig.
I en mer utsträckt bemärkelse har flera ideologier som förnekar existensen av evolutionen eller förnekar genetiska faktorers betydelse trotts detta ansett att det sker en nödvändig kamp mellan olika grupper vilket till slut kommer att orsaka ett bättre samhälle. Ett exempel är olika religioner som förnekar evolutionen. Inom marxismen är en grundläggande princip kampen genom historien mellan olika grupper (klasser) som medför en utveckling mot ett bättre framtida samhälle.
Kritiker av termen socialdarwinism har hävdat att den har använts oprecist, vilseledande och vanligen som invektiv och ad hominem mot meningsmotståndare.
Länk till Metapedia: http://sv.metapedia.org/wiki/Socialdarwinism
Om skribenten: Motpol
