Elden lever i kaminen. Genom det härdade glaset syns lågorna dansa, vissa intensivt, andra galant och några diskret. En behaglig värme sprider sig sakta i huset. Veden är skapad för egen hand, klyvd långt tidigare under året. Ett år fyllt av familjeliv och framåtanda, arbete och engagemang men också stunder av nedrivande stress och trötthet. Målmedvetet skjuts det senare åt sidan för att fokusera på såväl vitala som harmoniska känslor under årets sista dagar.

Från köket slungas ut doften av pepparkakor som barnen bakat med sin mor. Till detta glögg som värmer både strupe och sinne. I bakgrunden hörs Frank Sinatra och andra celebra stämmor sjunga in julen. Under granen, som telningarna klätt, ligger klapparna som de nyfiket och förväntansfullt kikar och känner på. Om kvällen högläsning ur julsaga, urkund eller dikt. Därjämte besök i vackra kapell där en del av ortens barn musicerar.

Huset är utsmyckat. Vackra julkort från släkt och vänner, röda gardiner och dukar, bockar, halmkransar, grankvistar, levande ljus och tomtar samsas med stjärnor, krubbor och annan symbolik under denna högtid med anor från både urgammal nordisk och senare kristen epok. I bägge finns inristat budskapet om att mörkret nu trängs undan, att ljuset träder åter. Mot den rådande, linjära och högfärdiga föreställningen om alltings ideliga förbättrande talar årstiderna ett annat språk, det cykliska språket. Det perenna och livsbejakande språket, som manar till eftertanke och kontemplation. Något som särskilt under den mörka årstiden gärna griper tag i det nordiska sinnelaget, för att framåt vårkanten omdanas till kreativa utsvängningar.

Förälderns uppgift är inte bara kärlek, lika centralt är att vara en god förebild och vägledare för att rusta barnen till stabila och självständiga personligheter redo att ta sig an livets bestyr. Mor och far förmedlar den sed och tradition som barnen är arvtagare till.

Att i frid och lugn umgås med familjen och sina nära och kära, och i lekfull anda glädja de små liven är en ynnest. I likhet med andra av årets högtider får julen en särskild glans och mening av barnen, de sanna bärarna av traditionen.

Om skribenten: Järven

Familjär samhällsvetare; arkeofuturist, pragmatiker och realist; partipolitiskt obunden. Ogillar sektmentalitet och inskränkthet. Uttråkad av förutsägbara argument, plattityder och falskspel. Gillar naturupplevelser, träning och kreativitet. Gläds över sin familj, hedersamt beteende, en god bok, ny miljövänlig teknik, fågelkvitter, en vacker solnedgång, ren luft och mat och rent vatten samt en trevlig kväll med god mat och dryck i goda vänners lag.