Undantagsmänniskan känner sig främmande inför det moderna samhället och kan ibland tänka på sig själv som ”född i fel tid”. Han har dock oftast förmågan att anpassa sig, åtminstone ytligt, till de nya förutsättningarna och kan på så vis nå framgång inom sitt valda gebit även i den moderna eran. Han kan dock lika gärna välja att resignera inför tillvarons hopplöshet/meningslöshet och leva ett liv uteslutande bestående av andliga prövningar och askes. Ett väl genomtänkt självmord kan också vara en möjlighet.
Undantagsmänniskan har inget behov av att ständigt ha människor omkring sig. Han spenderar gärna mycket tid ensam och trivs gott med det. Djupa grubblerier är ofta hans följeslagare.
Undantagsmänniskan försöker så ofta som det är möjligt att utsätta sig för utmaningar och prövningar av olika slag. Detta kan vara alla möjliga fysiska och psykiska utmaningar av skilda digniteter och svårighetsgrader. Exempel på detta kan vara att man ena dagen tränar någon kampsport för att nästa dag sitta koncentrerad kring ett komplicerat matematiskt problem. Under helgen kanske man ger sig ut i skogen med ett begränsat antal hjälpmedel och förnödenheter och tränar sig på att klara sig ute i naturen (göra upp eld, bygga vindskydd etc.), gärna i ofördelaktigt väder.
Undantagsmänniskan inordnar sig ogärna i politiska eller religiösa sammanslutningar som helt saknar koppling till Traditionella ideal och värden. Överhuvudtaget är ”mass-rörelser” och likriktning honom främmande. Han kan dock i vissa fall engagera sig i sådana grupper, men ser det då alltid som ett medel snarare än ett självändamål.
För undantagsmänniskan är estetiken av stor betydelse. Vill man dra detta till sin spets kan man till och med hävda att han anser att: Livet är estetik. Det är dock här viktigt att påpeka att estetiken i undantagsmänniskans ögon inte blott är något ytligt som endast verkar på det materiella planet, utan den står i direkt förbindelse med den högre sfären, det andliga. Man kan uttrycka det som så, att medan dussinmänniskan ser världen och dess olika attribut som endast vågrät, horisontal, ser vår undantagsmänniska den i ett lodrät perspektiv, där alla färger och klanger härleds från och relateras till, en gudomlig princip. Det är bland annat på grund av detta som så många undantagsmänniskor ofta har ett stort intresse för musik och bildkonst.
Sådan är undantagsmänniskans natur.
Kommentarer:
Begreppet ”undantagsmänniska” i denna text överensstämmer till viss del med vad Julius Evola beskrev som den differentierade människan, men bör inte ses som liktydigt med detta. Även Nietzsche m.fl. har givit inspiration.
Att jag skriver ”han” istället för ”hon” bör inte ses som en ringaktning av kvinnan utan detta sker främst av praktiska skäl. Givetvis kan även kvinnor vara undantagsmänniskor även om det är ovanligare.
Relaterat:
Oskorei – Ett Traditionellt liv
Lämna ett svar