Vi har i Sverige en kriminolog som heter Jerzy Sarnecki. Han brukar förneka att kulturell särart har betydelse som förklaringsmodell kring brott. Om gärningsmän med invandrarbakgrund begår brott brukar han förklara detta med socioekonomiska faktorer. Men inte ens BRÅ stödjer denna förklaring längre.
Jerzy Sarnecki (1947-) är professor i kriminologi vid Stockholms universitet. Före det arbetade han på Brottsförebyggande rådet (= BRÅ). Nu får han mothugg av sin före detta arbetsplats i synen på brott och hur de förklaras.
När Sarnecki förklarar varför invandrare är mer brottsbenägna än svenskar hänvisar han till socioekonomiska faktorer. Sarnecki, citerad av nätradioprogrammet Granskning Sverige 15/3 2014:
”Huvuddelen av den här skillnaden – brottsbelastning mellan invandrare och svenskar, mellan 60 och 70% – beror på de skillnader i sociala förhållanden som råder mellan svenskar och invandrare. Dvs huvuddelen av skillnaden förklaras helt enkelt av en annan familjestruktur, fattigdom, arbetslöshet, de stadsdelar vilka man bor i. Dvs socioekonomiska förhållanden.”
Invandrare är fattiga, därför begår de brott. Det skulle alltså vara förklaringen. Men enligt Granskning Sverige så har fattigdomen minskat i Sverige under 1900-talet, ändå har brottsligheten ökat. Granskning Sverige 15/3 i år intervjuade bland annat Stina Holmberg på Brottsförebyggande rådet (BRÅ), Sarneckis gamla arbetsplats. Holmberg är enhetschef för utvärdering och polisforskning på BRÅ. Hon anser att Sarnecki med sin socioekonomiska förklaringsmodell utgår från en gammaldags teori med rötter i socialismen från före 1950-talet. Holmberg återger tankegången hos denna tids sociala ingenjörskonst, idén att brottsligheten skulle komma att minska om alla fick det bättre. Holmberg:
”Men utvecklingen blev en annan, brottsligheten sköt i höjden. Och då måste man hitta kompletterande förklaringar för att förstå varför brottsligheten inte gick ner.”
– – –
I motsats till Sarnecki hävdar BRÅ i form av Holmberg detta, att förklaringen till ökad brottslighet generellt är ökad materiell rikedom som lett till ökad tillgång på stöldbegärliga varor, kombinerat med minskad social kontroll människor emellan. Holmberg menar att det har blivit ökade tillfällen till brott. Man kan säga att det liberal-kapitalistiska samhället alstrar brott.
Holmberg:
”Det kanske är priset vi får betala för vårt anonyma varusamhälle.”
Holmberg tillägger att detta är spekulationer. BRÅ spekulerar, Sarnecki spekulerar. Men då bör man komma ihåg att den sistnämnde har rollen av orakel inom ämnet kriminalitet i Sverige. Sarneckis påstående ifrågasätts normalt inte.
– – –
Det förekommer i Sverige brott där förövaren har utländsk bakgrund. I Sverige år 2014 betyder det i regel att gärningsmannen själv är, eller är ättling till, utomeuropeiska invandrare. Enligt Maria Johansson på Granskning Sverige så har den grova brottsligheten i Sverige ökat lavinartat sedan 1950. Ökningen i brott har i så fall skett inom sådant som rån, våldtäkter, misshandel och skadegörelse. Vad gäller gärningsmännen har det inom vissa kategorier skett en ökning med 5000% uppges det. Enligt statistiken kan invandringen vara en förklaring till detta fenomen.
Johansson hade där inga exakta källor att hänvisa till. Men det finns källor som belyser problematiken. I P4 Örebro 26/10 2012 behandlades till exempel läget på Kumla-anstalten. Anstaltschefen Kenneth Gustafsson uppskattade där att var tredje fånge är muslim.
– – –
Att invandrare är överrepresenterade i brottstatistiken bekräftas också av en artikel av Jan Guillou i Aftonbladet i januari 1996: ”Därför är fängelserna fyllda med utlänningar” var titeln. Guillou skrev bland annat: ”82 procent av alla brott i Sverige begås av svenskar. Följaktligen begår invandrarna 18 procent av alla brott. Men eftersom de bara är 12 procent av invånarna är de tydligt överrepresenterade i brottsstatistiken.” Och sedan denna artikel skrevs har invandringen bara ökat så problemet med invandrad kriminalitet är fortfarande aktuellt.
Fakta som dessa undanhålls i regel. Man anlitar akademiker och experter för att skönmåla verkligheten. En sådan expert är den ovannämnde Jerzy Sarnecki. När man läser hans forskning förekommer sällan begrepp som ”invandrare”, ”mångkultur” eller problem relaterade till dessa. Kopplingen kriminalitet och invandring är där ovanlig. Hans standardverk Introduktion till kriminologi (2003) handlar om sådant som ungdomsvåld, ungdomsrån, psykologiska och socialekologiska teorier och gäng, i regel utan att detta relateras etniskt.
Visserligen nämns ”kulturkonflikter” i kapitel 11. Då hettar det till litegrann. Sarnecki:
”I USA är t.ex afroamerikaner, men också andra minoriteter, kraftigt överrepresenterade bland fångar, och inte minst bland dem som döms till döden. Också i Sverige är många invandrargrupper överrepresenterade i brottsstatistiken. Ahlberg (1996) och Månsson (1993) kan nämnas bland de forskare som anger primära kulturkonflikter som en av förklaringarna till denna överrepresentation. Det är emellertid inte omöjligt att värdet av dessa förklaringar överdrivs i en del diskussioner.” (s 192-193)
– – –
Sarnecki förklarar i regel invandrares brottslighet med att de är fattiga och bor sämre än majoriteten av svenskar. Det finns dock forskare som kopplar invandrares kulturella särart till brottslighet. Till exempel Emil Kirkegaard, en dansk forskare född 1989. Han har analyserat statistik kring fjärrinvandrare till Norge. Hans rapport heter Criminality among Norwegian immigrant populations (publicerad i Open Differential Psychology, 4/4 2014). I den mån de begår brott, hör invandrares beteende ihop med den kultur de kommer ifrån? Svaret tycks vara ja: ”[C]rime rates among immigrant groups are predictable from information about their countries of origin.”
Detta kan bland annat tolkas som att invandrare från Mellanöstern och Nordafrika (= MENA) är överrepresenterade i brottsstatistiken, inte på grund av sociologiska och ekonomiska faktorer utan kulturella. Kirkegaards tidigare studie över invandrare och kriminalitet i Danmark (Criminality and fertility among Danish immigrant populations, 2014) gav liknande resultat. Kirkegaard är något av en pionjär i att säga detta. Andra forskare förvrider verkligheten genom att till exempel bunta ihop MENA-invandrare med ostasiatiska invandrare. Eftersom de sistnämnda, såsom thailändare, är avgjort mindre kriminella så döljs mellanöstern-invandrarnas kriminalitet.
– – –
I början av denna artikel nämndes nätradioprogrammet Granskning Sverige. Det hade Jerzy Sarnecki som ämne i sitt program 15/3 2014. Titeln var BRÅ sågar Jerzy Sarnecki: 1930-talsteorier. Invandrare sägs i programmet vara överrepresenterade i brottsstatistiken. Det finns ett tydligt samband ökad invandring – ökad brottslighet. Men Jerzy Sarnecki vägrar enligt programmet att se det sambandet. Sarneckis förklaring till att invandrare är mer brottsbenägna uppges vara skillnad i sociala förhållanden (= annan familjestruktur, fattigdom, arbetslöshet, dåliga bostäder). Alltså socioekonomiska förhållanden.
Granskning Sverige säger att Sarnecki här följer Marx’ teori att brottslighet beror på stora klasskillnader. Underklassen stjäl från överklassen för att dess representanter är fattiga, är arbetslösa och bor dåligt. I Sarneckis förklaringsmodell är invandrarna en underklass. Det tycks vara samhällets fel att de begår brott.
Perioden 1950-90 kunde Sverige åtnjuta stigande standard och ökad rikedom. Men perioden såg också ökad brottslighet. Skulle inte brottsligheten ha utplånats med den av S-partiet åstadkomna ökade nivelleringen? Tillfrågad av Granskning Sverige säger Sarnecki också att brottsligheten ej beror på ökade klyftor. Men en sådan socioekonomisk förklaring tar han ju annars alltid till.
Efter 1990 har vi fått ökade klassklyftor och ökad brottslighet, men det ska vi inte oroa oss för tydligen. ”Våldet har slutat öka” sa Sarnecki troskyldigt i TV-programmet ”Min sanning” 2014. Detta citat som Granskning Sverige gav oss var rätt betecknande för Sarneckis stil.
– – –
Granskning Sverige återger kritik som riktats mot Sarnecki. Enligt denna kritik har Sarnecki en politisk agenda där han ”vrider fakta så att de passar hans förutfattade teorier”. Sarneckis roll tycks vara att skaffa fram politiska argument åt etablissemanget.
Sarneckis förklaring till att så många invandrare sitter i fängelse är att rättsväsendet diskriminerar invandrare. Den svenska polisen anklagas av Sarnecki för att vara oseriösa. Den sägs arbeta ”ovetenskapligt”. Sarneckis kritik av polis och rättssystemet är att de dömer efter utseendet. I ljuset av detta är det Sarnecki som är oseriös, anser Granskning Sverige.
– – –
Jerzy Sarnecki föddes 1947 i Warszawa i Polen. Han utbildade sig först till lantmätare. Som 21-åring kom han till Sverige med sin familj. Här började han studera sociologi vid Stockholms universitet. Samtidigt ägnade han sig åt socialt arbete med ungdomar vid fritidsgårdar i Stockholm. Därefter anställdes Sarnecki av Brottsförebyggande rådet BRÅ där han forskade kring ungdomsbrottslighet. 1993 blev han professor i allmän kriminologi vid Stockholms universitet.
Sarnecki förekommer relativt ofta i media. Till skillnad från en annan kriminologiprofessor, Leif G. W. Persson, kan Sarnecki i regel ge den mångkultur-vänliga vinkeln på frågeställningarna. Det blir politik av det hela. Men för seriösa forskare av idag måste man börja se sambandet mellan invandrad gärningsman och dennes kultur. Socioekonomiska modeller räcker inte. Sociokulturella faktorer måste också vägas in, så som Emil Kierkegaard visat i sina studier.
Not: ovan nämndes en artikel av Jan Guillou: ”Därför är fängelserna fyllda med utlänningar”. I sin online-version anges dess datum som ”januari 1996”. Mer exakt datum än så har jag inte kunnat hitta. Länk här.
Om skribenten: Lennart Svensson
