De flesta har en bild av vilka personlighetsdrag som är vanliga i olika yrken. Säljare antas exempelvis gärna vara extroverta men inte alldeles samvetsgranna, skådespelare öppna men neurotiska et cetera. I likhet med många andra stereotyper är dessa användbara verktyg för att navigera en komplex verklighet, att människor i gemen inte är medvetna om att stereotyper har undantag är i förbigående sagt ett inslag i den mer generella idiotförklaring av det egna folket som den vänsterakademiska miljön gärna ägnar sig åt. Oavsett vilket, det finns sanning i många stereotyper och yrkesstereotyperna är inget undantag. Området har dessutom en naturlig koppling till den mer genuina högern, oavsett om man använder begrepp som personliga ekvationer, biotyper eller kaster är skillnaderna mellan olika personlighetstyper ett givet intresseområde för den icke-egalitära högern.
En givande studie i sammanhanget är Personality Profiles of 263 Occupations av de estniska forskarna Kätlin Anni, Uku Vainik och René Mõttus. De tar bland annat upp tidigare studier på området, liksom ett antal teorier och modeller (Hollands RIASEC-modell och den kända Big Five-modellen dyker givetvis upp). Anni, Vainik och Mõttus har inte bara undersökt hur mer än 68000 individer själva besvarat deras frågor, de har även kontrollerat utomståendes bedömningar. Slutsatserna är spännande. Forskarna har utgått från Big Five-modellen, med dess fem centrala personlighetsdrag (öppenhet, samvetsgrannhet, extraversion, tillmötesgående och neuroticism). Stereotyperna tycks bära på sanningar, forskarna fann att ”controlling for age and gender, occupations accounted for 2%–7% of Big Five variance in both self-reports and informant reports” och att ”occupational choice can be considered a life outcome that has some of the strongest correlations with personality traits”.
Vissa yrken var mer ”extrema” än andra i sammanhanget, andra hade ingen tydlig personlighetsprofil (”many occupations do not have a distinctive trait profile”). Vissa yrken var också mer homogena än andra, ”the majority of the findings supported the hypothesis that jobs with higher average levels of traits that are typically associated with better job performance tend to be more homogenous in these traits than jobs with lower average performance-related trait levels. This was especially notable for extraversion and conscientiousness.” De mest extroverta yrkena var ”advertising/public relations managers, actors, event planners, fitness instructors, and sports/cultural center managers”, minst extroverta var istället ”electronics engineers, software/multimedia developers, electrical equipment assemblers, and laboratory technicians”. Skådespelare dök upp även bland de mest neurotiska yrkesgrupperna, ihop med ”artists, designers, composers, writers, translators, and journalists” (minst neurotiska var ”various managers and leaders, pilots, electronics engineers, and databases/network professionals”). Konstnärer tillhörde även de mest öppna yrkena, ihop med ”language teachers, writers, psychologists, university teachers, and research professionals”. Överhuvudtaget är flera av de grupper som formar vår världsbild, som lärare, journalister, konstnärer och skådespelare, psykologiskt inte alldeles typiska. Av detta kan man dra flera möjliga slutsatser, bland annat att det behövs en höger som även tilltalar kreativa människor och att det torde finnas flera olika typer av kreativa människor som systemet inte premierar, det är oavsett vilket ett intressant faktum och påminner oss om att kamp mellan klasser ibland kan kamouflera mindre lyckosamma relationer mellan personlighetstyper.
Studien tog även upp kopplingar mellan yrken och politik. Bland annat får vi veta att ovan nämnda kreativa yrkesgrupper, ihop med advokater, ”tended to hold the most liberal views”. Minst attraherade av ”liberal views” var religiösa professioner och flera klassiska arbetarklassyrken. Det antyder att ”arbete och kapital” inte är de enda aktörerna i samtidshistorien. Sammantaget är det hur som helst en fascinerande studie, både för den som söker yrkesvägledning och den som vill förstå sin samtid.
Vi löser studien här: Personality Profiles of 263 Occupations
Given läsning är även Emil O. W. Kirkegaards text om studien: Personality and politics of 263 occupations
Nämnas bör även det verktyg forskarna gett den intresserade att själv undersöka olika yrkens resultat: Occupational Personality Profiles
Om skribenten: Joakim Andersen
